Två sekler som förändrade världen.

franska revolutionen 1 franska revolutionen 2

 

Det har skrivits mycket om Gustav III och hans öde, så jag har ingen anledning att försöka ändra eller tillföra något i den diskussionen. Tyvärr blev han offer för händelser utanför landet som skulle förändra inte bara Sverige utan också resten av Europa. Har detta någon betydelse för vår situation idag? Jag tror det.

Kungen gick naturligtvis på tvärs mot utvecklingen när han trodde sig kunna reformera landet, vilket han också gjorde, men i riktning mot ett kungligt envälde kombinerat med den begynnande reformistiska rörelsen. Upplysningstiden tilltalade Gustav utan att han förstod kraften i den kommande revolutionen 1789. Som vän till det franska kungahuset motarbetade han revolutionen och ville inte se att det var kungamakten som var föremålet för den. Genom att slopa många adelsprivilegier trasade han samtidigt sönder sitt eget skyddsnät. Följden blev mordet 1792.

Vi har idag goda belägg för att den franska revolutionen planerades och genomfördes i regi av de växande krafterna bakom frimurarlogerna och Illuminati, som bildades 1776. Det judiska inslaget var stort i logerna, ett av huvudsyftena var att avskaffa de hinder som dittills hade funnits för judarna att starta verksamheter och få sina sociala rättigheter i de europeiska länderna. Genom revolutionens motto Frihet, Jämlikhet, Broderskap öppnades alla dörrar för judar, även till de offentliga förvaltningarna. Adelsprivilegierna avskaffades. Det var inte svårt att värva det förtryckta folket i övrigt för en sådan förändring. De undertryckta aggressionerna gjorde revolutionen blodig.

Amshel Mayer Rothschild var tidigt ute med sin bankverksamhet. Genom det förtroende som fursten av Hesse- Kassel visade Rothschild som penningförvaltare, hade denne en bra utgångspunkt i revolutionen. Redan 1810 hade Rothschild med söner hunnit starta bankkontor som handlade med värdepapper och statsobligationer i både Paris och London. Deras spekulationer i utgången av slaget vid Waterloo, som Napoleon förlorade till engelsmännen, visade hur kursvariationerna på börsen i krigstid kunde utnyttjas för att ta hem enorma vinster. Femtio år senare behärskade Rothschilds hela västvärldens finansmarknad och lade därigenom grunden för industrialiseringen av Europa.

Rothschilds var också tidigt frimurare och planerade under 1800-talet framtiden tillsammans med ordensbröder som Karl Marx. Deras kapital var förutsättningen för den ideologiska framväxten av kommunismen och 1900-talets händelser.

Det är ingen tillfällighet att de förfördelade adelsmännen och brukspatronerna i Sverige bestämde sig för att sätta punkt för Vasa-ättens fortsättning efter Gustav III genom händelserna 1809-1810, då Gustav IV Adolf avsattes och kronprinsen Karl August mördades.

Jean Baptiste Bernadotte var jakobin och hade fortsatt som enkel soldat om inte den franska revolutionen hade skapat de rättigheter som gjorde det möjligt för honom att bli officer i Napoleons armé. Han var dessutom frimurare och hade tveklöst kontakter med Rothschild i logen i Paris. Rothschilds bankverksamhet var redan den dominerande på kontinenten och denna nya finansieringsmodell var säkert efterlängtad av de svenska industrimännen när Sverige stod på tröskeln till industrialiseringen. Att resa till Frankrike och övertala Bernadotte att bli den första svenska kung som – kanske genom att han aldrig lärde sig svenska – avsågs bli en användbar och socialt underordnad monark, blev då ett givet steg för den svenska eliten. Nu hade den svenska regeringsmakten fått sitt fäste i frimurarlogerna och det judiska inflytandet blev etablerat. Var saken klar nu?

Privatbankerna låter inte heller vänta på sig och under resten av 1800-talet ger dessa ut egna sedlar. Bernadotte, som nu blivit Karl XIV Johan, bidrar med kontakter och kunskaper. Först 1904 tar riksbanken över ensamrätten till penningutgivningen. Säkerheten skärps till guldmyntfoten och stabiliserar finansmarknaden.

Visst blev Karl XIV Johan en oväntat bra monark. Krafter släpptes fram som gynnade den svenska tillväxten och industrialiseringen, vårt välstånd föddes i bergsbrukets och skogsbrukets namn. Förmögenheter bytte ägare. Den nya tiden var här. Även adelstitlarna bytte ägare. Familjen Rothschild var vid slutet av 1800-talet världens rikaste familj, med förmögenhet och inflytande som översteg de flesta riksbanker. Globaliseringen hade börjat på allvar. Industrimonopolen skulle bli 1900-talets filosofi, uppbackad av de judiska banketableringarna i främst USA, där bildandet av det privatägda Federal Reserve 1912 skapade verktygen för att sätta hela världen i skuld med triljoner dollar i en evig spiral.

Rothschilds nya ekonomiska makt väckte sionismen till liv igen. Nu fanns möjligheterna till ett judiskt nationalhem. Det lugna 1800-talet då västvärldens infrastruktur byggdes, skulle övergå i ett oroligt 1900-tal då samma strukturer utplånades. Sionismen hade fått politiskt fotfäste och världen skulle nu kunna förändras. Tsardömet i Ryssland och kejsardömet i Tyskland skulle störtas. Palestina skulle bli en sionistisk stat. Världskrigen skulle avlösa varandra. De judiska bolsjevikerna skulle sprida kommunismen och industrimonopolen över jordklotet, internationalen skulle skapa den första riktiga globalismen med Jerusalem som världens centrum. Israel bildas ur kaoset. Men oljan rinner till i Mellanöstern och förändrar maktbalansen. Många vill dricka ur de svarta floderna. Mellanöstern måste erövras och infogas i sionismens rike.

Vad har då Gustav III eller Bernadotte med detta att göra? Gustavs tro på att en stark kungamakt skulle kunna styra det framtida Sverige var naturligtvis befängd. Han representerar därför tron på det gamla. Bernadotte representerar den nya tiden, framtiden, där en liten elit av höga tjänstemän, bankirer och frimurare tar makten och bygger slutna nätverk i syfte att aldrig förlora den. Sveriges revolution inträffade år 1810. Har ni hört talas om den?

Detta nätverk, där maskorna blir allt tätare, ser vi knytas samman framför våra ögon idag. Den sionistiska makten finns inkapslad i industrimonopolen, finansmarknaden, media-monopolen, försvarsallianserna, nationernas utplåning, kristendomens utplåning, invandringen av externa kulturer, domstolsväsendet, poliskåren, skolsystemet, feminismen, genusdebatten och mycket, mycket annat. Samtidigt som frimurarlogerna börjar bli gammalmodiga med sina patetiska och hemliga ritualer växer nya, mer aggressiva organisationer upp för den internationella eliten, som Bilderberggruppen, Romklubben, CFR, TC, WEF m.fl, organisationer som är bättre lämpade för att möta moderna medier med sina tillrättalagda budskap.

Den politiska makten underordnar sig och låter sig korrumperas både moraliskt och ekonomiskt. Bara ett av de politiska partierna i Sverige kan kallas för opposition, resten har en rörande konsensus om sina arvoden och om vikten av att inte släppa in någon utomstående i korridorerna. Värdegrunden måste bevakas! Och tacka klimatet för alla ny skatter som kan dras in till samhället – eller var det till FN, eller till vem var det egentligen?

De två hundra år jag har skildrat här har definitivt inneburit ett systemskifte, där den traditionella kungamakten ersatts av en självutnämnd elit, som nu utan större hinder genomför sin egen agenda, sitt eget världsherravälde och sin egen religion. Den synlige kungen har ersatts av den osynlige bankiren. En kung kan man uppenbarligen skjuta men penningmakten ryms inte i kikarsiktet. Är vår demokrati därmed förlorad? Jag tror det, bara ett mirakel kan ändra på förutsättningarna. Mirakel finns i religionens värld, men finns de i verkligheten? Ett mirakel vore det förvisso om människorna i världen vaknade upp och blev medvetna om hur vår framtid annars kommer att se ut.

Peter Krabbe

bilden: Ur den franska revolutionens damm klev den nye monarken fram – Karl Johan

Annonser

Utblick Europa, oktober 2019.

EU Ursula van der LeyenEU Sylvie GoulardEU Ylva Johansson 2

 

I Frankrike är allt som vanligt. Macron manar på för en fortsatt snabb omstrukturering av samhället, som i första hand kommer att gå ut över den redan fattiga befolkningen. Samtidigt spelar Macron chockad över det senaste islamistattentatet, där en nyligen konverterad civilanställd från Martinique vid självaste polishögkvarteret i Paris knivskar fyra kollegor till döds. Enda uppenbara anledningen skulle vara att den relativt nyblivne muslimen plötsligt insåg att hans kvinnliga chef inte borde bestämma över just honom och att rådet från hans muslimska ”rådgivare” var det sedvanliga – döda denna otrogna kvinna. Så skedde också med en medtagen kökskniv. Problemlösningen känns igen vid det här laget. Tre av hans modiga manliga kollegor fick också smaka på kniven och avled innan en fjärde fick fram sin revolver och gjorde slut på dramat.

Macrons upprördhet kan främst ses mot bakgrund av att det egna säkerhetssystemet havererar på mycket nära håll, men även mot det faktum att en tjänsteman som arbetat vid den hemliga polisen i tjugo år så lätt kan ändra livsfilosofi och bli en tickande bomb, utan förvarning. Det ger kalla kårar utefter ryggraden på Macron, som har ett permanent och potentiellt mordhot vilande över sig.

Macron har bestämt sig för att slå ner Gula Västarna till sista man. Frankrike skall gå vidare! Ett strategiskt genidrag har varit att istället fylla gatorna i Paris och andra städer med demonstranter mot klimatförändringar. Ändra fokus! Parisavtalet är ju Macrons triumfkort! Genom att tolerera dessa Macronvänliga demonstranter och ordna trafikspärrar, där bilisterna skall ”upplysas” om att de borde ta bussen istället, minskar man också toleransen för Gula Västarnas blockeringar. Fransmännen börjar få nog nu av störningar och vill ha lugn och ro. Någon måste få arbeta och kunna försörja sig, även om det blir allt svårare när fabrik efter fabrik läggs ner. Under veckan lägger nationalikonen Michelin ner en fabrik med 600 friställda arbetare.

Lika negativt överraskad blev Macron i dagarna över att den franska kandidaten som Europakommissionär och tidigare försvarsminister, Sylvie Goulard, blev avvisad efter sin utfrågning i parlamentet. Mer nyanserade bedömare ser det som väl optimistiskt att lansera en kandidat som redan är involverad i två skandaler av format. Den ena handlar om att Goulard tagit emot över 3 miljoner kr i ”bidrag” från en amerikansk oligarks tankesmedja. Vilken inriktning den haft är inte klargjort än, men det är ingen djärv gissning att Soros finns i bakgrunden. Den andra rör otillbörligt löneuttag genom skenanställning av personal. Avvisningen innebär ett krokben för Frankrikes framfart i EU, vilket många hälsar med tillfredställelse. Fransmännen får nog se över sin syn på moral och etik…

 

Som svensk blir jag lika chockad över att Ylva Johansson får plats som kommissionär – med hjälp av moderaterna och KD – och med främsta agenda att tvinga på Ungern invandrare mot sin vilja. Skall vi se detta som den yttersta bekräftelsen på att SD är Sveriges enda oppositionsparti? Kristersson har redan visat genom sitt stöd för ökad anhöriginvandring att moderaterna fortfarande är det främsta invandringspartiet, Reinfeldts anda vilar fortfarande tungt över moderaternas politik.

Minnesdagen över Estoniakatastrofen aktualiserar också Carl Bildts inblandning i det politiska spelet bakom den sannolika smugglingen av militär elektronik från Ryssland efter Sovjets sammanbrott. Förvisso i gott sällskap av Göran Persson och Ingvar Carlsson. Är det inte dags att tvätta regeringarnas byk och berätta sanningen bakom denna, Sveriges motsvarighet till 9/11? Kanske föddes den oheliga alliansen mellan moderater och socialdemokrater i skumrasket bakom mörkläggningen av denna den värsta katastrof som drabbat civila i modern tid? Nu får vi komma överens, annars berättar vi sanningen om Estonia….

 

I Turkiet spelar Erdogan ett högt spel genom att rensa norra Syrien från kurder. Om EU protesterar mot denna rensning har Erdogan 3,5 miljoner flyktingar resklara för destination Europa. Hur skall du klara det, Ylva? Enligt uppgift har EU bara betalat ut hälften av den utlovade ersättningen för flyktingförvaringen i Turkiet, så den nya flyktingvågen kanske kommer i alla fall…

Situationen i Turkiet blir alltmer komplicerad för Erdogan och hans AKP. Under ytan ligger motsättningarna mellan regeringen och å ena sidan den mer radikalt islamistiska Gülenrörelsen och å den andra den judiskt påverkade och Deep State-liknande Dönmeh, vars profet är den judiske Sabbatai Zevi som levde under 1600-talet. Turkiet blir alltmer det nav som framtidens politik kommer att snurra runt. Både Dönmeh och Gülen har starka kopplingar till USA, där Fethullah Gülen bor i landsflykt. Samtidigt söker Erdogan stöd hos Ryssland och distanserar sig till NATO. Erdogan accepterar inte den kurdiska stat som ingår i det amerikansk-israeliska projektet för Mellanöstern. Det är därför osannolikt att ett judiskt angrepp på Iran kommer innan Turkiet har valt vilket ben man vill stå på i en konflikt. De senaste kuppförsöken mot Erdogan har denna bakgrund.

 

Nervositeten i Europa tilltar i takt med att Brexit närmar sig. Kommer EU att kunna fortsätta att fungera utan britterna och hur kommer balansen att kunna kvarstå med ett isolerat Frankrike med en manisk president med minskande maktbas å ena sidan och ett allt mäktigare Tyskland med en ännu okänd kansler å den andra? Går globalismen mot sin undergång när Tyskland gör gemensam sak med Italien och Östeuropa i riktning återupprättandet av en sund nationalism? De starka tyska staterna i söder med Bayern och Sachsen i spetsen tillsammans med Österrike och Ungern glömmer inte sin tusenåriga historia, en historia där man skapade Europas hjärtland i en värld där Frankrike knappast ens existerade. Centralt och förenande var motståndet och kampen mot muslimerna i det Ottomanska rikets upprepade invasionsförsök – den kommer att fortsätta, var så säkra!

Peter Krabbe

Bilden: Eu’s nya ansikte? Ursula von der Leyen (tidigare Tysklands försvarsminister), Sylvie Goulard ( tidigare Frankrikes försvarsminister) och Ylva Johansson (Sveriges missionär för ökad invandring till EU). När skall svenska män, gubbstruttar och alla syltryggar ta tillbaks männens traditionella roll att försvara rikets yttersta gränser? Har feminismen spårat ur och riskerar att hota vår existens?

 

Forum Krabbe, oktober 2019.

forum 5

Eftersom jag till stor del kommer att befinna mig på resande fot under oktober, vänder jag på månadsbladet till Forum och hoppas att ni fortsätter diskussionen i min frånvaro.

Kanske har jag lite nyheter om Macron i bagaget. Med viss förvåning kunde jag konstatera att min artikel om Macron från mars månad – en av de mest lästa – för vilken jag då noterade antalet visningar till 9974 st, nu av WordPress har ”korrigerats” till 6 (sex) st för eftervärldens bedömning. Lite förvånansvärt med tanke på de 77 kommentarerna, 71 personer måste då ha kommenterat utan att ha läst artikeln. Hmmm.

Verklighetens konturer blir alltmer suddiga, snart behöver vi alla glasögon för att kunna se i vilken värld vi befinner oss. Men vi skall inte förlora hoppet!

Bilden föreställer inte en atombombsdetonation, utan en solnedgång över Köpenhamn i den sprayade himlasörjan…

Peter Krabbe

Vad skall vi tro på?

forum 4

 

Vad är egentligen politik? Man kan gott ställa sig frågan när man inser hur mycket av världens öde som istället styrs av – religion. Kampen mellan religionerna är nämligen det som mest påverkar det som vi ytligt sett betraktar som politik. Samtidigt tenderar definitionen av religion att bli allt bredare. Den traditionella definitionen av Gud som världsalltets skapare blir alltmer ersatt av andra definitioner, som mer kan liknas vid tron på en världsalltets förvaltare. Det kan vara den sekulära kommunismen, där staten är Den Högste, eller tron på De Utvaldas Världsregering. Det kan också vara tron på Klimatförändringar, där bara de Utvalda kan rädda mänskligheten. Eller tron på Aliens som våra framtida härskare.

Gemensamt för alla dessa rörelser är att det, av naturliga orsaker, ännu så länge är människor av kött och blod som formar vår verklighet. Istället för Gud har vi påven, mullor och andra religiösa dignitärer i sina respektingivande kostymeringar och tempel, eller den politiska maktens dignitärer i sina värdsliga palats. Skillnaden kan tyckas liten, för den andliga och den värdsliga makten har alltid gått hand i hand. Där den andliga tron inte räcker till tar man istället till svärdet. Resultatet blir detsamma – makten till dem som anser att de skall ha den. Det Goda och det Onda betjänar varandra.

Under 10.000 år tillbad människorna de naturliga fenomenen som man såg men inte alltid förstod. Solens uppgång och nedgång, månen, stjärnorna och planeterna. Åska, blixt och dunder, skyfall, snö och kyla eller torka som skapade hungersnöd. Varje fenomen fick en egen Gud, med vars hjälp man trodde sig kunna skydda sig mot undergång eller vedermödor. Ett system av präster lät inte vänta på sig, någon måste ju förmedla kontakten med Gudarna i mänsklighetens intresse. Makten berusade. Ett liv på en högre nivå, i påkostade tempel och palats, lockade. Den tjänst man gjorde människorna måste ju belönas. Den värdsliga makten fick motivation för att erövra, plundra och döda, de egna gudarna hade ju alltid rätt och prästernas välsignelse rättfärdigade resultatet – ständigt ökad makt över allt fler människor.

De Abrahamitiska religionernas intåg, med först judendomen för flera tusen år sedan, sedan kristendomen och sist islam, med kravet att alla tidigare gudar skulle ersättas med tron på en enda Gud var revolutionerande för samhället. Världens första monopol. Tidigare högkulturer med egyptier, sumerer, greker och sist romare hade alla varit baserade på sin mångfacetterade gudavärld, där varje gud hade sitt ansvarsområde, sina präster och sina tempel. Gudarna var en del av samhället med sina liv och relationer livfullt berättade och skildrade i bild och text. Människorna var hänförda av att följa deras öden och kontroverser i en värld som man bara kunde ana men inte säkert veta något om. Man kan närmast jämföra med skvallerpressen om kungahuset i vår tid. Det är en rest av behovet av gudarna som övermänniskor.

Koncentrationen av gudatron till en religion och den värdsliga makten till ett kungahus har fört fram dagens starka strukturer – den katolska kyrkan under påven är den i ekonomisk bemärkelse rikaste institutionen i världen tillsammans med den värdsliga kollegan, det brittiska samväldets kungahus i London. Deras förmögenheter kan knappast mätas ens i siffror. Så lockande då för andra aktörer att nästla sig in och få en del av kakan. Det borde inte vara så svårt. Påven är en människa precis som alla andra och kungahusens blåa blod blir alltmer uttunnat. Vägen framåt måste vara att sikta ännu högre och införa ett världsstyre, en ny världsreligion och en ordning där ingen får opponera sig, den totalitära världsstaten. En ordning där både påvar, mullor, kungar och andra prelater blir undersåtar till den optimala nyordningen. Men vem skall få vara Gud?

Skall det vara den som först kläckte idén – judarnas Gud och med det judiska folket som det utvalda för administrationen? Det kan vi ju läsa om även i den kristna bibeln, hela Gamla Testamentet är fullt av vittnesbörden. Så måste det väl vara? Redan Moses härjade, mördade och brände så det stod härliga till, allt för den goda saken. Mohammed var inte sämre ett par tusen år senare, inte heller tempelriddarna som försökte rädda resterna av det enda landet som tydligen är Heligt och Guds hemvist.

Under de senaste seklerna har hundratals miljoner människor fått sätta livet till på grund av diskussionen. Är det inte dags att komma överens snart? Vi kanske skall acceptera att judarna är det Utvalda Folket och att deras Gud faktiskt är den enda godtagbara? Deras misstag med Jesus kan kanske förlåtas – med tanke på hur många miljoner människoliv som kan sparas framöver. Fred på jorden – eller fortsätter man att slå ihjäl varandra av bara farten? Det beror kanske på om en mer konkret Gud visar sig för oss eller inte, eller om vi skall fortsätta att lyssna på Hans Mänskliga Representanter. Fast då blir det förstås bara politik istället…

Kanske räcker det om vi bara försöker vara Goda och leva tillsammans utan att hävda våra religiösa etiketter, att starka hjälper svaga i enlighet med vårt mänskliga sunda förnuft? Men det vore nog för enkelt…

Peter Krabbe

Vart är vi på väg? Hösten 2019.

greater IsraelKarta Deutsches_Reich_1871-1918

 

Den stora frågan som nu hänger i luften, likt ett mullrande åskvädersmoln, är naturligtvis konflikten mellan den Deep State-styrda alliansen USA-Israel-Saudiarabien och motparten Iran-Ryssland-Kina. Risken för ett tredje världskrig är överhängande, framför allt därför att det finns kretsar som vill ha det och gör vad de kan för att provocera fram det. Alla goda ting är tre sägs det, men skulle verkligen ett tredje världskrig innebära något gott?

Jo, sett ur ett satanistiskt perspektiv innebär det fullbordandet av en mer än hundraårig agenda. I deras värld är allt vi ser som gott istället ont och vise versa. När en mycket liten majoritet av mänskligheten vill ta makten över en ofattbart stor majoritet är receptet alltid detsamma – härska genom att söndra. Divide et Impera.  Vad kan vi då lära av historien?

När en av Frimurarnas apostlar, Albert Pike, i slutet av 1800-talet beskrev framtidens tre världskrig som nödvändiga för att åstadkomma en total världskontroll, visste han att detta var den enda framkomliga vägen – och att den var realistisk. Självförtroendet i de satanistiska kretsarna var på topp. Den franska revolutionen hade öppnat dörrarna för de hemliga sällskapens triangel Frimurare- Illuminati- Sabbatister, som med hjälp av jesuiter och nyrika judiska bankirer med Rothschilds i täten nu kunde se fram emot ett grandiost inflytande över västerlandets regeringar och aristokrati.

Tyskland hade genom 1800-talets splittring i småstater med självgoda härskare aldrig behövt upplevas som ett problem. De judiska affärsintressena hade glädje av denna småskaliga struktur. Hertigdömet Hessen blev exempelvis basen för Rothschilds ekonomiska etablering. Samtidigt blev deras position i det ”befriade” Frankrike allt starkare. Men när Preussens prins Leopold blev erbjuden även den spanska kronan blev det för mycket för fransmännen. Ett tyskstyrt välde från Gibraltar till Östersjön skulle effektivt stoppa den judiska expansionen från västra Ryssland. Frankrike förklarade därför krig mot Preussen 1870. Det borde man inte ha gjort. Redan 1871 var kriget avgjort med konsekvensen att det franska kejsardömet genom Napoleon III gick i graven, samtidigt som det enade tyska kejsardömet under Vilhelm I och med Otto von Bismarck som kansler föddes.

Frankrike förlorade sitt skötebarn Alsace till Tyskland och det tyska enandet skapade en tillväxt som skrämde vettet ur både fransmän och engelsmän. Till råga på allt började Tyskland uppträda som en konkurrerande kolonialmakt med växande besittningar i Östafrika. Tyskland var gigantiskt och omfattade en helt dominerande del av Europas landmassa. I både England och Frankrike blev man rörande överens om att Tyskland måste stoppas.

Skotten i Sarajevo blev den false flag som startade det första världskriget. Den var väl underbyggd av de judiska bankirerna på Wall Street tillsammans med de konspirerande sällskapen i Paris och London. Genom att locka in Ryssland i kriget räknade man med att lätt kunna fortsätta med att lägga tsarväldet på marxismens altare, kriget skulle ta sin tribut. Kampen mellan de judiska kretsarna och den ryske tsaren hade pågått under hela 1800-talet. Den ryska hemliga polisen var en institution i Paris. Det krigströtta Ryssland blev ett lätt byte för de hängivna, judiska bolsjevikerna.

Tyskland försökte flera gånger avbryta kriget, som man inte ansåg sig ha något intresse av, men alla medlingsförsök avvisades. Tyskland skulle krossas. Det sargade Tyskland planerade man skulle bli ett lika lätt byte för kommunisterna som Ryssland. Slakten fullbordades genom freden i Versailles 1918. Det tyska kejsardömet hade utropats just i Versailles, efter det tysk-franska kriget 1871. Hämnden var ljuv. Fast det var ju fransmännen som hade förklarat krig? Hmmm.

Det gick ändå inte helt som man hade tänkt sig. Korpralen Hitler startade ett socialdemokratiskt arbetarparti, som trotsade de judiska marxisternas upprepade revolutionsförsök. Tyskland tog man inte så lätt och tyskarna ville ha sina förlorade landområden tillbaks. Arbetarpartiet blev Nationalsocialister för att visa att någon global kommunism var man inte intresserade av i Tyskland. Det hjälpte inte att bankirerna försökte knäcka landets ekonomi – det som fanns kvar – genom att skapa den skenande inflationen 1924 och börskraschen 1929 med syfte att kunna köpa upp tyska realvärden för en spottstyver. Inte heller hjälpte de judiska handelsblockaderna under första världskrigets slutskede och under 1930-talet. Tyskland växte så det knakade. Igen! Hitler vågade räcka ut tungan åt de amerikanska bankirerna genom att skapa sin egen valuta – där säkerheten inte längre var det guld man saknade, utan folkets vilja att bygga upp sitt land. Att kampen hårdnade mellan Hitler och de återkommande antagonisterna Frankrike, England och nu Amerika vet vi alla och även hur det andra världskriget slutade. Vi skall ändå ha klart för oss hur det började.

Frankrike fick tillbaks Alsace och Tyskland förlorade halva sin yta, samtidigt som den nya staten Israel föddes. Idag är Tyskland ändå Europas draglok medan Frankrike knappt når upp till vattenytan. Kommer Englands utträde ur EU att innebära att man för tredje gången tillsammans med sina vänner på andra sidan Atlanten lämnar över en krigsförklaring mot ett Tyskland som styr det kvarvarande EU, ett EU där nationalismen snart revolterar mot deras globalism? Ett EU där Frankrike är reducerat till en globalistpajas utan möjligheter att fullborda projektet?

Låt oss då återvända till den inledande frågan. Hur skall vi bedöma händelserna i Persiska Viken, där man försöker få Iran att konfrontera Saudiarabien? Vilka är aktörerna egentligen och vilket är syftet?

Den judiska kabalen har aldrig startat ett krig själva. Man använder en annan nation som täckmantel för att främja sina intressen. Så arbetar en minoritet. De flesta som är insatta i politik vet att USA är det främsta värdlandet för dagens judar, med lika stor judisk befolkning som i Israel. Sitt inflytande i Deep State har man byggt upp under flera hundra år. Där det tidigare var Ryssland och Östeuropa är det nu USA. Detta gäller även för Trump, som är ytterligt beroende av AIPAC, CFR, Bilderbergruppen och sina privata judiska kontakter. Trots att många bytts ut inom försvarsdepartementet, CIA och FBI är arbetet med att återställa den amerikanska kontrollen över landet långtifrån avslutat.

Judarna hade inte Gud på sin sida när man valde Jerusalem. All olja i Mellanöstern ligger inom muslimskt område. Detta är naturligtvis svårsmält för dem som vill ha den ekonomiska makten i världen. Olja är nämligen lika med makt idag. Närmandet till Saudiarabien är därför fundamentalt och sker genom amerikanskt inflytande och amerikansk vapenexport. Dessutom finns det tidiga relationer mellan judar och wahabister, som underlättar samspelet genom den nyfödda kärleken mellan Israel och huset Saud. Kissinger är Saudiarabiens ekonomiska placeringsrådgivare och fick inte höras efter 9/11. Alliansen mellan USA, Israel och Saudiarabien framstår idag som huggen i sten.

På andra sidan finns shiamuslimerna som samfällt hatar Israel på grund av deras intrång i Palestina. Efter USA:s härjningar i Irak och Syrien, igångsatta genom  en false flag med 9/11, är det självklart för Ryssland att sätta en gräns för Israels expansionsplaner väster om Irans gräns. Hit men inte längre. Bakom Iran ligger ett Asien med Ryssland, Indien och Kina som de inte vill skall bli styrda av sionismen. Iran skall försörja Asien med kvalitetsolja, Saudiarabien får försörja västvärlden. Ett övertramp gjorde Putin sig skyldig till när Ryssland köpte en väsentlig andel av Saudis oljebolag ARAMCO, därför straffar USA nu Saudi genom att slå ut delar av ARAMCOS oljeproduktion genom ännu en false flag  (min åsikt) och hoppas samtidigt på att skulden kan läggas på Iran.

Kabalen söker desperat efter en förevändning att kunna angripa Iran och därmed kunna stoppa oljeleveranserna till främst Kina. Vad man dessutom vinner är att kunna köra ut shiamuslimerna från Irak, Syrien, Jordanien och Libanon – eller åtminstone kunna kontrollera dem. Detta gör man genom att med amerikansk hjälp genomföra den flera decennier gamla the Greater Israel Plan, återupprättandet av ett judiskt historiskt imperium mellan Nilen och Eufrat. USA har redan gjort förarbetet.

Tycker man då att detta är värt ett tredje världskrig? Tyvärr måste jag svara ja på den frågan. Att minska befolkningen i Asien med några hundra miljoner människor skrämmer inte dem som redan offrat minst hundra miljoner under 1900-talet. Man tror i sin enfald att man skall kunna slå ut Ryssland INNAN någon där hinner trycka på knappen. Man tror, också i sin enfald, att det går att stoppa Kina med samma metoder som man två gånger tidigare stoppat Tyskland. Man tror också att migrationen till Europa från ett ännu värre krigshärjat Mellanöstern eller Asien en gång för alla skall göra slut på ett EU med hjärtat i ett Tyskland som kommer att vägra underkasta sig den globala kabbalismen, satanismen, sionismen – eller kalla den vad ni vill…

Det är samma intressen som låg bakom de senaste två hundra årens krig i Europa som nu förbereder sig för det sista och avgörande. Men nu handlar det om resten av världen.

Peter Krabbe

bilden: Israel och Tyskland har en växelverkan – när det ena landet minskar växer det andra och vice versa. Både motsättningar och samband är större än någon kan ana…

När kommer uppvaknandet?

Sparks fill the air as Paris Fire brigade members spray water to extinguish flames as the Notre Dame Cathedral burns in Paris

 

Frågan kan tyckas provokativ, men är faktiskt väl motiverad. Klyftan mellan det svenska folket i gemen och det styrande skiktet av politiker och höga tjänstemän, flertalet styrda av en allt mer distinkt politisk agenda utan den sakkunskap som alla förväntat sig, blir allt djupare och får allt svårare konsekvenser för det svenska samhället.

Under mer än tjugo år, sedan Barcelonaavtalet undertecknades 1995, har mångkulturen stått i fokus för svensk politik utan att folket varit medvetna om avtalets innehåll och målsättningar. Under regeringskrisen förra året undertecknades dessutom dess fortsättning genom FN:s Global Compact av den svenska provisoriska regeringen. Man har gått till valurnorna i den goda tron att höger var höger och vänster var vänster. Floskelpolitiken har medvetet fått väljarna att tro att allt var som vanligt. Media har effektivt hindrat alla politiska alternativ från att få utrymme i debatten. Såväl statsstyrda SVT som våra större tidningar har bombat ut sin propaganda för mångkulturen på ett sätt som hade kunnat få vilken diktator som helst att bli grön av avund. Hela filmindustrin, såväl den amerikanska som den svenska, har producerat filmer vars smygindoktrinering har varit både så subtil och medveten att vi inte själva märkt hur våra åsikter och attityder anpassats till de nya målen. Värdegrund, globalisering, påstådd antisemitism och brunsmetning, hatet mot nationalismen, krossandet av könsroller och familjeband har varit nya vapen i kampen mot dem som älskat sitt land.

Mångkulturen handlar inte längre om att hjälpa migranter till ett bättre liv, den handlar om att genomföra ett utbyte av Sveriges urbefolkning mot ett spektrum av jordens alla folkgrupper, där svensk identitet begränsar sig till en blågul tröja på en fotbollsmatch. Om 40 år kommer den utländska, invandrade befolkningen att styra Sverige med majoritet. Detta innebär att svenska traditioner och svensk kultur kommer att väljas bort av samhällets nya herrar. Det finns ingen återvändo i detta scenario eftersom vår nativitet aldrig kommer att kunna mäta sig med invandrargruppernas annorlunda syn på betydelsen av storleken på den egna familjen, klanen eller trossamfundet.

Många undrar i sitt stilla sinne varför invandrare med muslimsk tro favoriseras framför kristna från samma problemområden. I muslimska länder idag är de kristna grupperna de mest förföljda och därför de mest skyddsbehövande. Ändå skickas de hem på grund av triviala administrativa misstag, medan motsvarande muslimska får stanna trots hårresande våldsbrott, begångna i det nya samhälle de förväntas bli en fungerande del av. Representanter för vår egen kristna kyrka orienterar sig alltmer mot islam. Kristna symboler monteras ner och kyrkorna förväntas bli lokaler för gemensam trosutövning, ett hån mot vår tusenåriga kristna kultur. Vi gnäller lite och accepterar. Vad kan vi göra?

På kontinenten ökar vandaliseringen av de kristna kyrkorna lavinartat. Varje dag härjas någon kyrka. Mordbränder antänds omväxlande med spontana rivningar av kors och helgonbilder. I flertalet av dessa handlar det om islamisters maniska hat mot kristendomen. Västvärlden skall underordnas islam. När det handlar om kvalificerade attentat som branden i Notre Dame i Paris är det uppenbart för många bedömare att en elit av annat märke vill ge oss en förvarning om att hela kristenheten kommer att gå samma väg. Vad vi inte får läsa i tidningarna är att det finns en kombinerad sionistisk och jesuitisk agenda att låta islam utrota kristendomen, till förmån för den nya gemensamma världsreligionen, utarbetad av globalismens företrädare. Under augusti 2019 hölls i Tyskland en konferens med tusentalet deltagare under mottot Global Alliance of Religions for Peace, sponsrad av Soros, Rockefellers, Ford Foundation och med stort deltagande från FN och det amerikanska utrikesdepartementet – kort sagt hela det globalistiska garnityret som vill införa New World Order, ett världsstyre under sionistisk kontroll.

En grundbult för denna agenda är FN:s Agenda 2030, som Sverige villigt undertecknat och som är en fortsatt utveckling av Barcelonaavtalet, syftande till fri migration dit där pengarna fortfarande finns, en inkomstutjämning globalt som konkret innebär att de länder som har en välfärd över medelnivå skall dela sina tillgångar med dem som ligger under densamma, avskaffandet av demokratierna till förmån för ett totalitärt system, styrt av en självutnämnd elit och en gemensam världsreligion.

Någon ny religion lär knappast behövas eftersom Agenda 2030 är en religion i sig självt, tillsammans med sina nya evangelier klimatrörelsen, AI och könsutplåningen. Dess biskopar är bankdirektörerna och de globala företagsledarna. Under den nya världsordningen kommer ingenting att vara som förr. Världens arbetande befolkning kommer successivt att ersättas av robotisering och datorisering, det blir enklare så när ingen mänsklig hjärna kan ställa till med trubbel och opposition.

Vad man med fog kan fråga sig är hur praktiskt taget alla våra politiker, både här hemma och i globalismens flaggskepp EU, så okritiskt kan ansluta sig till dessa systemskiften som så uppenbart går på tvärs mot väljarnas intressen. Därav rubriken. Varför protesterar vi inte mer handgripligt? Få våra politiker att inse att de skall främja våra intressen, inte Afrikas, Mellanösterns eller Asiens. Det vi kan göra för dessa miljarder människor står inte i proportion till den uppoffring vi nu ställs inför genom ett allt mer absurt skattetryck.

Är våra politiker korrumperade av globalismens intressenter eller bara totalt ignoranta mot sina väljare? Kan vi inte vända denna trend inom de närmaste åren, är vi hopplöst förlorade. Det är nu eller aldrig. Våra barnbarn kommer aldrig att förlåta oss.

Peter Krabbe

bilden: branden i Notre Dame – inledningen av kristendomens utplåning?

Forum Krabbe, september 2019

Forum bild 1

Dags då att gå vidare till september månads forum. Med 275 kommentarer under augusti får vi nog anse att gränsen är nådd för överskådlighet och möjligheterna att återkoppla till förda resonemang. Därför vänder vi nu på bladet.

Min förhoppning är att det tunga materialet med bibelreferat inte skall skrämma bort dem som vill se mer aktualiteter. Vi behöver båda, men försök hålla balansen i utbudet. Det viktigaste är att de bibeltrogna finner sig i berättigad kritik utan att hävda någon form av ensamrätt till sanningen, annars fungerar inte diskussionen. Vad som är den absoluta sanningen vet ingen. Det kan bara framtiden berätta.

Forum Krabbe, augusti 2019

rapsfält Tore Hagman 2

 

Denna vinjett kommer ibland att dyka upp när jag antingen känner mig överarbetad eller har andra viktiga sysslor att prioritera framför skrivandet. Jag har nu haft min blogg i sju år, varav de senaste fem i rampljuset. Antalet läsningar ligger nu över 1,2 miljoner och antalet artiklar närmar sig 300. Den senaste serien om Ondskan har haft 46.000 visningar. Jag har skrivit i det närmaste utan avbrott. Eftersom jag inte vill strypa möjligheterna för mina läsare att fortsätta debattera, diskutera eller förmedla nyheter under de pauser jag fortsättningsvis måste ta ibland, prövar jag att införa Forum Krabbe, där alla som vill kan fortsätta kommentera, må vara att det kan ta lite längre tid för mig att moderera. Ämnet är således fritt, så länge som alla respekterar god ton och ett värdigt ämnesval. På återseende!

Är kampen mellan det Goda och det Onda evig och nödvändig för en balanserad utveckling? Vad säger egentligen historien?

Offergåvor eller skatt

 

Föregående artikel om Ondskans skafferi ger fler nya frågor än svar. Ta gärna del av det rikhaltiga materialet i kommentarsfältet! Låt oss ändå försöka med en sammanfattning och kanske en försiktig hypotes om vårt förflutna!
Vi nutidsmänniskor har mycket svårt att föreställa oss att civilisationer har existerat långt tidigare i historien. När vi ser fysiska bevis som exempelvis pyramiderna försöker vi begränsa dessa mäktiga upplevelser till en tidsrymd som vi kan förstå. Med hjälp av religiösa skrifter baxas dessa monument in i en form av närtid som är hanterlig. Vi fås därmed att tro att vår existens ligger i ett intervall inom de senaste 5- 8.000 åren. Så är det naturligtvis inte.
Pyramiderna kan ha byggts under en tid som ligger från 10- 30.000 år sedan. Det som då blir nödvändigt är att acceptera att bygget skett under civilisationer som vi inte ens kan föreställa oss har existerat. Många lever också i föreställningen att de tidiga människorna gick omkring som apor i naturen för bara 10.000 år sedan. Kanske hade det också varit så fortfarande om inte något märkligt hade hänt. Utvecklingen gick långsamt för de tidiga människorna. Klimatet var bra i den lilla delen av världen som inte täcktes av de enorma polarisarna (1). Både djur och människor hade det bra, trots att en stor del av världen var okänd för dem. (2) Det fanns inget behov av att påskynda utvecklingen.
Men så, för kanske 40.000 år sedan, kom besökare från andra planeter för att utforska vår jord. Kanske hade man dessförinnan observerat jorden från Månen eller Mars, kanske hade man kommit längre ifrån, från andra solsystem. Våra besökare var nöjda med vad man såg och beslöt sig för att här ville man bygga en ny kultur. Man tog sig formen av människa (3), där fanns de bästa förutsättningarna för utveckling och en villig arbetskraft som kunde läras upp till de dagliga sysslorna. Ledaren tog sig namnet Amilius (4) och förklarade för de förundrade människorna att han var en Gud. Amilius följeslagare sågs också som gudar, tillsammans lovade de att förmedla kunskap och fantastiska förändringar till alla människor med hjälp av sin medhavda teknik – flygande farkoster (5), nya okända material att bygga med och tillverka redskap av, hur man kunde framställa mat och nya grödor och hur livet kunde bli som en fantastisk dröm.
Men människorna måste lova att lyda sina nya gudar, underkasta sig deras krav genom att besöka det nybyggda templet och lära sig den nya lagen – den Endes Lag. I gengäld skulle Amilius sprida kunskap och intelligens genom att han och de andra gudarna skulle välja de vackraste jungfrurna för att föda halvgudar, som i sin tur skulle föda människor med en kunskap som man aldrig tidigare hade sett. Dessa skulle få styra samhället under gudarnas och halvgudarnas överinseende. Amilius inkarnerade sig i människoform som Adam tillsammans med sin hustru Eva. De skulle ses som de första upplysta av de nya människorna. Långt senare skulle Amilius reinkarnera sig i läraren Jesus, när människorna började glömma den Endes Lag.
Under 15.000 år fungerade allt bra, man byggde städer (6) och utvecklade samhället inom alla områden. Den nya tekniken gjorde allt enkelt. På de högsta bergen byggdes landningsplatser för den interplanetära kommunikationen (7), där fick den hemligaste tekniken med rymdfarkosterna vara ifred för nyfikna människor. Man förklarade för människorna att bergen var gudarnas boning, dit hade människorna inte tillträde.
Med hjälp av de energiskapande kristaller som man hade haft med sig och den antigravitationskraft som var grunden för deras rymdfarkoster kunde man nu bygga upp ett system av pyramider över hela sitt kulturområde (8). De skulle tjäna som fysiska och oförstörbara kunskapsbanker om den nödvändiga astronomi som inte fick gå förlorad om naturkatastrofer skulle drabba jorden. Man var måna om sitt kosmiska samband, kanske skulle man bli tvungen att återvända i ett krisläge. Samtidigt kunde man skapa kultplatser, där människorna kunde lära sig respekt och lydnad inför gudarna.
Oron ökade inför de förändringar som man visste skulle komma. Temperaturen föll med flera grader (9) och inte bara gjorde livet svårare för människorna, detta medförde också slitningar i de tektoniska plattornas gränser som genomkorsade den atlantiska landmassan. Vulkanutbrotten blev allt fler och temperaturen var nu den lägsta på 500.000 år. Havsnivåerna började stiga och delar av kontinenten kom under vatten. Den atlantiska kontinenten förvandlades till fem öar, senare tre och förbindelserna med de amerikanska och afrikanska kontinenterna blev allt svårare. Människorna trodde att deras undergång närmade sig och började i protest åkalla Belial, som en bättre gud som inte krävde lydnad av den endes lag och tillät ett friare liv med mer njutning och större egenansvar. Varför inte njuta om vi ändå skall gå under?
Amilius visste vad som väntade. Han var den högste och ende riktiga guden nu för människorna och hade all kunskap. När köldperioden nått sitt bottenläge kommer värmen tillbaks, plötsligt och med förödande kraft. Detta berodde på jordens bana i förhållande till planeterna och solen och var välkänt för gudarna och de lärde (10). När värmen kom skulle iskalotterna över polerna börja smälta i snabb takt, haven skulle stiga och många landmassor bli översvämmade. Jordskorpan skulle häva sig där isen smälte och tryckas ner där vattnet samlade sig. Amilius beslöt nu att bygga de största pyramiderna, där all kunskap skulle samlas, i Egypten (11). Det var ett säkert område med närhet till bergsområden dit människorna skulle kunna fly undan vattnet.
Efter 10.000 år av kyla kom så värmen. Amilius sände bud till halvguden Noa att han skulle bygga en ark för att kunna rädda djur och människor undan de stora vattenmassor som förväntades. Han sände också de bästa av sina lärde till de egyptiska pyramiderna för att som överstepräster föra kulturen vidare.

Men nu hände något oförutsett. Ett inferno som aldrig tidigare skådats öppnade sig när himlen fylldes av glödande eldklot, jorden bombarderades av en kometsvärm som perforerade jordskorpan och fick aska och gaser att välla ut i en total förmörkelse (12). Resterna av de atlantiska öarna började sjunka ner i havet när de tektoniska plattorna bröts upp i sina fogar. Solen stängdes ute och kylan lade åter sitt förlamande täcke över människor och djur. Hungern satte in, både djur och människor dog av svält i massor. Amilius var bekymrad. Detta hade han inte kunnat förhindra. Han var ju bara en utomjordisk vandrare som ville göra gott för jordens människor.
Men värmen kom tillbaks, man stoppar inte processer som pågått under miljontals år. Lika snabbt som det blivit kallt blev det varmt igen. Vädrets makter var i uppror. Orkaner, stormfloder, översvämningar och skyfall avlöste vartannat, mer land lades under vatten och odlingar blev öken. Men istäcket drog sig tillbaks och världen blev större. Människorna flyttade norrut mot tidigare aldrig skådade marker, lövskogar växte upp och människorna spred ut sig och mångfaldigades.
Amilius förstod att de aldrig skulle kunna styra så många människor, utspridda över en så stor yta. Många av resenärerna drog sig tillbaks till månen, där de byggde ett nytt samhälle på månens baksida i avvaktan på att de besvärande kosmologiska förhållandena skulle ta slut (13). De 10.000 åren av värme skulle gå snabbt, därefter kunde man återvända till sina gamla områden igen. När polarisarna kom tillbaks skulle jordskorpan tryckas ner igen och lyfta upp Atlantis ur havet, när polerna trycks in putar ekvatorn ut. Allt blir som förr.
Amilius lärde fick nu uppdraget att sprida kunskapen om gudarna och halvgudarna över den nya världen, de skulle tillsätta präster och använda sin kunskap till att leda människornas växande civilisation mot strikt trohet och underkastelse under guden, Amilius, och den enda lagen. Men människorna blev allt fler och började tala olika språk. De flyttade till områden där ingen tidigare hade bott. Så låt då prästerna följa med, tala deras språk och ge gudarna namn som de känner igen! När den rätta dagen kommer så skall de förstå att det bara finns en gud, jag Amilius, och bara min lag. När isen växer och öknen börjar blomma igen så kommer de att förstå och lovprisa mig, som tar emot dem i det uppresta Atlantis igen.
Men människorna börjar tro att de kan styra sin egen utveckling under gudarnas frånvaro! De präster som hyllat Belial och det destruktiva levernet följde med till Egypten, till Babylon och till den nya kulturens centrum i Europa. De försöker styra klimatet för att förhindra kylan att komma tillbaks (14), trots att det är bestämt av vårt interplanetariska system, de försöker bygga egna rymdfarkoster för att ta sig till månen – som de förbjöds att besöka bergen trotsar de nu också förbudet att besöka månen (15), där Amilius närmaste nu finns i väntan på återkomsten. De tror att de kan besöka Mars, som en gång har lämnats. De tror att de själva är de nya gudarna och att den Endes Lag inte längre gäller dem! Men den eviga och outtömliga energin från vår sol har de ännu inte förstått, den kan de bara få av solens söner.
Amilius är bekymrad. De anhängare till Belial som skapade oro redan i det välordnade Atlantis fick tillgång till kunskaper av otrogna präster i Egypten, som de tog med sig till Babylon. Via inflyttade folkstammar spreds Belials läror till Svarta Havets stränder. Väl där låg vägen öppen till det nya landet i Europa, trots byggandet av tempel och kyrkor fick Belial ett växande inflytande. Till och med Amilius egna prästerskap lockas till skörlevnad och tvivlar i sin tro på den endes lag. Översteprästen, som kallar sig Påve, ger efter för Belials frestelser och glömmer den sanna tron. I sin stad Vatikanen bygger han en stor sal i form av ett reptilhuvud och håller mässor till Belials ära (16)! Amilius vet att några av hans följeslagare till Atlantis valde att ta reptilernas utseende istället för människans (17). Det var de som uppmanade människan att följa Belial istället. Nu hånar de öppet Amilius genom att visa sitt ursprung! Hans egna lärjungar finns nu i Norden, de som han valde att själv efterlikna. Och Amilius vet att när den stora kölden kommer tillbaks så flyttar de ner till den blommande öknen igen och krossar Belials falska prästerskap. Amilius tänker att han skall ge dem kunskaperna och verktygen för att åstadkomma detta. Men finns det tid?
Noter:
(1) Temperaturgrafen över de senaste 500.000 åren visar att istid är jordens normalsituation och att de korta, regelbundet återkommande värmeperioderna sällan är längre än 10.000 år.

klimatvariationer långsiktiga
(2) Istäcket täcker normalt polerna ända ner till Centraleuropa. Det är som mest 3.000 meter tjockt.

hancock istäcket
(3) Refererar till Cayces citat ”they built bodies for themselves”.
(4) Cayce använder namnen Amilius för de goda krafterna och Belial för de onda. Belial blir senare synonymt med Baal och satanismen.
(5) Vimanan som flygande farkost finns avbildad i många antika handlingar och reliefer. Rester av en vimana har grävts ut i en grotta i Afghanistan.

Vimana
(6) Det ännu outgrävda Richat i Västafrika (Mauretanien) kan vara en idealstadsplan för de städer som byggdes i Atlantiskulturen. Den motsvarar väl de beskrivningar som finns dokumenterade.

Richat 3

Richat 1
(7) De märkliga linjer och symboler i jätteformat i de Syamerikanska Anderna (Nazca), vars innehåll bara kan uppfattas från hög höjd, och som ännu inte har en godtagbar förklaring, kan ha sammanhang med tidiga rymdresor. Vår tidigaste flygplats?

Nazca Peru

Eller vad sägs om världens största reliefporträtt? Medicine Hat, Canada.

Medicine Hat Canada
(8) Pyramidbältet från förhistorisk tid täcker ett band runt hela jordklotet i den zon som då var tempererad och gav förutsättningarna för högkultur.
(9) Graham Hancocks temperaturgraf över se senaste 15.000 åren visar tydligt kometnedslagets effekter (Younger Dryas).

hancock temperaturkurva
(10) Milankovitchs cykler handlar om en kombination av de förändringar som reglerar jordaxelns lutning, dess skevning och de elliptiska planetbanorna runt solens variationer.

Milankovitch bild
(11) Keopspyramiden i Egypten ses som det mäktigaste byggnadsverket från äldre tid. Men när byggdes de och av vem?

keopspyramiderna
(12) Geologernas avgränsning av effekterna av kometsvärmen under Yngre Dryas. Vad som träffade Atlantis landmassa får vi veta först när marin arkeologi ger förutsättningarna för utforskning av havsbottnarna. Vad vi tydligt kan se är ett nedslagscentrum i väster och en spridning vidare österut.

YDB bild kometnedslag
(13) De amerikanska astronauternas besök på månen i Apolloprojektet gav följande censurerade dialog mellan Armstrong och markkontrollen: ”Det finns andra fartyg (rymdskepp) här, de är enorma!” Källa William Tompkins, som satt i markkontrollen. Filmen hemligstämplades, Tompkins skissade som en minnesanteckning.

(14) Att NASA inte skulle vara medvetna om att det naturliga temperaturförloppet kommer att innebära en temperatursänkning med 5- 8 grader under den närmaste framtiden är knappast sannolikt. Se grafen under not 1! En hypotes är därför att man arbetar med en förstärkning av den existerande elektrifieringen av jonosfären genom ett system för elektromagnetisk strålning. Därigenom skulle man kunna värma jorden uppifrån och undvika en ny istid. Det man nu kallar Global Warming skulle kunna vara effekten av en sådan elektrifiering genom HAARP. Förnekelse av verkliga agendor är snarare regel än undantag idag.
(15) Enligt Armstrong (se ovan) har man fått direkta hot från aliens på månen med innebörden att hålla sig därifrån. Det uppges vara den direkta orsaken till att Apollo-projektet lades ner.
(16) Påven i sin Audience Hall i Vatikanen med reptilen/ormen som tema för utformningen. Att detta representerar satanismen mer än kristendomen är välkänt av de flesta idag. Kan det ses på annat sätt än som ett ställningstagande?

Auidience Hall Vatikanen
(17) Skulpturer med reptiler i gudaroller är vanliga i de antika och förhistoriska framställningarna. Horyuji temple, Nara Japan. De nedersta har inhandlats av en anonym köpare och får inte längre visas….

reptilgudinnor 2

The Reptilian Statue at Horyuji Temple Nara, Japan_thumb[1]
Denna essä gör naturligtvis inte anspråk på att leverera den absoluta sanningen. Avsikten är att vidga vårt synfält, så vi kan ta emot även nya intryck och kanske få en bättre bild både av vår forntid, vårt ursprung och vad vi kan förvänta i framtiden. Vi har alltför lätt för att låsa fast oss i oföränderliga dogmer och existerande åsiktssystem. Det gör det svårt för oss att ta emot de nya sanningar som nu snabbt uppenbaras för oss. En sådan är vår relation till varelser från utomjordiska civilisationer, som trots att de konstaterats i uppemot 30.000 observationer står i konflikt med vår bibliska uppfostran. Ändå är det så att såväl Bibeln och andra heliga skrifter som existerande reliefer från vår forntid är fulla av noteringar och vittnesbörd som ofrånkomligen pekar i den riktningen.
Berättelsen om Atlantis finns detaljerat beskriven både i den djupt kristne siaren Edgar Cayce visioner från 1930-talet och i Platons skrifter Critias och Timaeus från c:a 400 f.Kr. Oavsett om man tror på dessa berättelser eller inte kan man lägga ut dem som ett spår att följa, det visar sig nämligen att det mesta är både logiskt och allt mer bekräftas av dagens forskning. Man kommer dock oundvikligen till en kollision mellan förekomsten av aliens och religionernas tolkning av begreppet Gud. I min tolkning ovan är Amilius, i egenskap av den nya, upplysta människans skapare, en alien som med hjälp av sin medhavda teknologi skapar en ny värld. Människorna uppfattar honom i sin överlägsenhet som en Gud och hans ättlingar som halvgudar. På den grunden sprider sig religionerna över världen.
Cayce ser istället Amilius som Guds skapelse (Adam) och ger ingen förklaring till hans bakgrund, mer än att Amilius tar mänsklig form (vilket han då inte har haft vid sin ankomst). Detta leder till en motsats till Bibeln. Istället för att Gud skapar människan till sin egen avbild, blir det faktiskt så att den Gud som tar plats gör sig själv till människans avbild. På så sätt kan gudar och halvgudar verka bland människorna i syfte att sprida kunskap och en hierarkisk ordning. Är då Amilius Gud själv eller bara Guds son (Adam och senare Jesus)? Därmed har vi ett fundament för fortsatta diskussioner och funderingar till vår existens.
Peter Krabbe

En smygtitt in i Ondskans skafferi. Del 4. Gudarna.

sumerisk gud

 

I kommentarsfältet till föregående artikel har vi kommit in på frågor som nu förtjänar ett eget utrymme. Diskussionen om vem som ligger bakom maktutövningen i dagens samhälle – det är nämligen inte regeringarna – har fått oss att se bakåt mot tidigare civilisationer. Hur har religionerna uppstått och varför? Vilka upplevelser har fört oss från det polyteistiska systemet som varit förhärskande i minst tio tusen år till det monoteistiska, som vi nu kallar de Abrahamitiska religionerna, judendomen, kristendomen och islam. Judendom och islam är strikt monoteistiska religioner med en enda gud, medan kristendomen avviker med sin treenighet – Gud fadern, Sonen och den heliga anden.

Tidigare civilisationer är fyllda med gudar, som också haft varierande funktioner och förpliktelser i samhället. Flertalet är knutna till astronomisk kunskap som gått förlorad under sen tid, fram till vad man kan kalla en renässans för astronomi under 1500- och 1600-talen. Att denna renässans på alla sätt motarbetats av kristendomen kan vi se som en anteckning i marginalen. Man kan också, om man vill, se många bibliska berättelser i Gamla Testamentet som vilseledande vad gäller tidens begynnelse. Avsiktligt eller beroende på brist på kunskap?

En brist på kunskap är svårt att tro på, då det första tusentalet före Kristus är fyllt av både vetande och relevanta ledtrådar. Om man vill vara elak kan man med fog hävda att kristendomen varit en effektiv broms för kunskapen om vår forntid och mer avlägsna förtid. Det slitna uttrycket redan de gamla grekerna har god relevans här. Platon berättade exempelvis om ett Atlantis, civilisationen som gick under och försvann i havet, utan att bli trodd av eftervärlden. Detta trots att hans föregångare Solon inhämtade information hos egyptiska präster under 600-talet f. Kr. om vad som fanns att berätta i de heliga faraoniska skrifterna. Solons efterforskningar återberättades av Platon ett par hundra år senare. Prästerna visste att berätta att Atlantis försvann för nio tusen år sedan, vilket med tanke på Solons besök där för 2.600 år sedan ger en datering till 11.600 år före nutid. Vi skall memorera detta årtal.

Den grekiske historikern Herodotus, som levde i tid mellan Solon och Platon, fick också värdefull information från de egyptiska prästerna. Dessa visade Herodotus traditionen att föreviga översteprästerna genom en staty. Det fanns 341 sådana statyer, vilket gav möjligheten att beräkna ämbetets totala längd till 11.340 år. Om vi lägger till de 2.500 år som förflutit sedan dess, får vi en datering av den faraoniska kulturen till att ha börjat för 13.900 år sedan. Detta är viktigt eftersom det visar att pyramidbyggena tillhörde den samtida Atlantis-kulturen under mer än två tusen år, en kultur som sträckte sig runt jordklotet till Sydamerika och även till Asien. Vad hände då under dessa tidiga, men samtidigt välutvecklade civilisationer?

Graham Hancock har i en föreläsning lagt fram en teori, baserad på ett vederhäftigt forskningsarbete i en grupp vetenskapsmän, om den sannolika kollisionen mellan jorden och en komet ca år 12.800 före nutid. Den skall ha slagit ner på Yucatanhalvön i Mexico och orsakat temperaturförändringar över hela det västra halvklotet. Perioden från 12.800 till 11.600 kallas Yngre Dryas och kännetecknas av ett kraftigt temperaturfall och efterföljande kraftiga temperaturhöjning till den värmeperiod som vi har haft sedan dess. Spåren efter både kometens nedslag och möjliga efterföljande kometsvärmar finns geologiskt dokumenterade. Vad vi ser tydligt är att Atlantis försvinnande stämmer tidsmässigt exakt med periodens avslut, då temperaturen steg kraftigt och avsmältningen av inlandsisen skedde i hisnande hastighet. Att den kontinent som vi kallar Atlantis drabbades av både landsänkning och översvämning av smältvatten genom dessa händelser är mycket sannolikt.

Man skall dock inte förväxla denna kometträffs effekter med den naturliga växling mellan ”istid” och värmeperiod, som återkommit relativt regelbundet de senaste 500.000 åren. Hancock blundar för det faktum att övergången från istid till värmeperiod började för 14.000 år sedan, vid den tidpunkt då vi kan se begynnelsen av pyramidkulturen. När kometen träffade Yucatan hade vi redan haft en högkultur under tusen år. Därefter kom en rekyl som sänkte temperaturen tillbaks till istid för att sedan snabbt återgå till den normala utvecklingen med c:a 8 graders förhöjd temperatur.

Jordens normalstatus är det vi kallar för istid. För det nuvarande ökenbältet betyder detta ett tempererat klimat med behagliga temperaturer och gynnsamma förhållanden för jordbruk och djurhållning. För oss norr om Centraleuropa betyder det omöjliga levnadsförhållanden under ett flera kilometer tjockt istäcke. Istidens längd är c:a 50.000 år, medan värmeperioderna sällan överskrider 10.000 års varaktighet. Vår nuvarande värmeperiod har pågått i 15.000 år, vilket borde ge större bekymmer för mänskligheten än politikernas påhittade global warming, vår förväntade istid ligger inte långt bort. Det är därför ingen tillfällighet att mänsklighetens vagga ligger i dagens ökenbälte, där både den egyptiska och den sumeriska kulturen nu får grävas fram i sanden. Mänsklighetens stenålder ligger 40.000 år tillbaks i tiden. Man hade med andra ord gott om tid att utveckla en högkultur fram till Atlantiskulturen, en kultur som efter kometträffen splittrades i underkulturer över hela jordklotet.

Man har anledning att fråga sig om denna tidiga högkultur var en naturlig följd av mänsklighetens evolution eller om teknologin tillfördes utifrån, genom besökare från andra planeter eller solsystem. De astronomiska kunskaperna var för oss ofattbara i en kultur utan datorer och moderna instrument. Även de tekniska var avancerade, det är uppenbart att enorma stenblock skars ut med laserteknik och transporterades tyngdlöst. Det finns arkeologiska skelettfynd av jättar med sex fingrar på var hand (så beskrivs också Goliat i bibeln) och massor av avbildningar i reliefer och skulpturer av varelser som inte är särskilt lika oss själva. De flesta religioners heliga skrifter har beskrivningar av gudar som rör sig i flygande föremål, varav många har uppenbara likheter med dagens observationer av UFO:n.

Man får en stark känsla av att de som byggde denna högkultur försvann efter Yngre Dryas och att de historier och berättelser som fördes vidare av de kvarvarande människorna skapade de första religionerna. Kunskapens bärare fick gudastatus, oavsett om man var gudomlig eller inte. Skrifterna vimlar av historier om både helgudar och halvgudar, där de senare blandade sig med människorna för att förkovra vårt kunnande. Om teorin om kometen håller eller inte bör dagens astronomer kunna räkna ut. Om inte återstår kanske en liten hypotes om att en konkurrerande utomjordisk kultur gick till angrepp från rymden för att utplåna en oönskad konkurrent? Fast då behövs lite fantasi förstås…

I det virrvarr av rotlösa folkstammar som uppstod skapades judendomen genom Moses runt 1300 f.Kr. följt av kristendomen genom Jesus år 0 och islam genom Muhammed 600 år senare. Det finns många kandidater till titeln som Gud. Vilken av dessa religioner har den sanna och bästa kopplingen till de fördolda hemligheterna från vår förtid, för 15.000 år sedan? Vilka är de hemligheter som driver vissa grupperingar idag till att kräva världsherravälde? Anser de sig ha rättigheter, givna av forntidens gudar, eller är de bara opportunister som griper tillfället i flykten? Svaret lär finnas i säkert förvar i den egyptiska sfinxens högra tass. Men de egyptiska myndigheterna vägrar tillåta en utgrävning….

Peter Krabbe

%d bloggare gillar detta: