Länsstyrelsens handläggning av planer riskerar att bromsa Skånes tillväxt på ett sätt som måste sättas under debatt…

Länsstyrelsen har i dagarna lämnat ett remissyttrande över ”Vellinge översiktsplan 2010 med utblick mot 2050” (401-8845-12). Yttrandet har farsartade drag och innehåller många aspekter av avgörande betydelse för regionens utvecklingsmöjligheter och tillväxt. Reaktionen från Vellinge kommun har inte låtit vänta på sig. I ett skarpt svarsyttrande till länsstyrelsen 2012-10-04 kommenterar kommunen nu med nödvändig skärpa flertalet av länsstyrelsens angreppspunkter.

Det kan ifrågasättas om länsstyrelsen anser sig företräda sittande regering med de åsikter som framförs i sitt yttrande över Vellinges översiktsplan. Då frågorna har stor relevans även för övriga regioner under länets överhöghet och då länsstyrelsens ställningstaganden riskerar att försvåra för vår landsända att behålla sin tillväxtpotential om de får fotfäste, återger jag här de viktigaste diskussionspunkterna i skriftväxlingen:

Kommunen har lagt ner ett ambitiöst arbete på att inventera och föreslå åtgärder som skydd för eventuella framtida översvämningar av kustområdet, dit framför allt tätbebyggelsen på Falsterbonäset hör. Inre och yttre skyddsvallar föreslås, de inre som skydd på kort sikt och de yttre på längre sikt. De inre omgärdar i princip själva bebyggelsen medan de yttre även skyddar de omgivande naturområdena, med golfbanor, strövområden och naturreservat med varierande klassning. Ett boende på Näset blir meningslöst utan dessa komplement.

Länsstyrelsen undviker att ta ställning till de yttre skyddsvallarna med hänvisning till erforderliga beslut från mark- och miljödomstolen samt särskilda tillstånd för åtgärder inom Natura 2000-områden och drar därmed snabbt slutsatsen att bebyggelsen på Näset riskerar att bli olämplig med hänsyn till risken för översvämning, detta som ett gällande planeringsunderlag tills vidare.

Kommunen svarar att man har tydligt redovisat och lagt fast i översiktsplanen att vi inte tänker lämna Näset, utan att vi stannar kvar och att vi med alla tänkbara medel kommer att verka för att skydda och säkra vår kommuns mark och vatten. Om länsstyrelsen har en annan uppfattning, det vill säga att bebyggelsen på Näset ska överges bör detta tydligt både kommuniceras och motiveras. Kommunen förväntar sig statens och länsstyrelsens fulla stöd i arbetet med att utforma och genomföra olika åtgärder för att skydda och bevara bebyggelsen med sitt omgivande landskap med sina stora natur- och kulturvärden.”

Länsstyrelsen har tidigare i sitt yttrande över utredningen ”Höga havsnivåer” konstaterat att naturområdet ”skall fritt få utvecklas efter havsströmmarnas uppbyggande och nedbrytande krafter på sandavlagringarna. Skyddsvallarna är inte förenliga med detta syfte”.

Men om vattennivåerna stiger enligt länsstyrelsens prognoser, hur skall vi då se på golfbanor och naturområden som nu blivit havsområde? Och är området då fortfarande intressant för fåglar, djur och växter? Marint naturreservat? Självfallet måste länsstyrelsen foga sig i det faktum att den redan bebyggda miljön har högre prioritet än Natura-konventionen, sett mot bakgrund av översvämningsrisken och i sin myndighetsutövning arbeta för ett säkerställande av de boendes behov. Är detta en politiskt kontroversiell fråga?

Ett förvånansvärt inslag i länsstyrelsens yttrande är kravet att bebyggelsen på Falsterbonäset skall ligga på en lägsta höjd över havet om 3 meter. Den genomsnittliga höjden för befintlig bebyggelse är nu c:a 1,5 meter. Högsta nu byggbara markavsnitt ligger runt 2 meter. Hur skall ny bebyggelse kunna integreras i befintligt gatusystem med denna förutsättning? En liten kulle för varje hus? Kravet kan ställas i relation till resonemanget om skyddsvallarna. Om täta skyddsvallar byggs i sitt yttre eller inre läge finns naturligtvis ingen anledning att dessutom höja marken. Är detta tillägg ett besked om att skyddsvallar inte kommer att godkännas?

En annan huvudfråga är framtida bebyggelse på jordbruksmark. I likhet med de flesta av Skånes kommuner planeras mindre utbyggnader på jordbruksmark, eftersom inga andra utbyggnadsmöjligheter finns i anslutning till befintlig samhällsstruktur och befintliga kommunikationer. Länsstyrelsen tolkar Miljöbalken så att utbyggnad för bostadsändamål inte är ”väsentliga samhällsintressen” och att ”särskilda skäl” skall anföras. Länsstyrelsen menar att annan mark skall prövas i första hand och att denna eventuella mark mycket väl kan ligga i en annan kommun!?? Hur skall detta förenas med det kommunala självstyret och kommunens skyldighet att planlägga sin egen mark?

Kommunen svarar attmed tanke på att kommunen också har starka naturintressen, samma naturintressen som länsstyrelsen värnar om, Natura 2000-områden, naturreservat med mera som kommunen anser vara mer olämpliga att bebygga än jordbruksmarken handlar det om en avvägning av allmänna intressen som lagstiftningen avsett skall ligga hos de kommunalt förtroendevalda….Länsstyrelsen har här gjort ett politiskt inlägg, vilket är att överskrida länsstyrelsens roll i ett granskningsyttrande över en översiktsplan”.

Vi behöver fler bostäder om vi skall kunna möta en ökande befolkningsmängds behov. Detta är ett faktum som knappast behöver diskuteras. Länsstyrelsens önskemål att detta behov skall lösas genom förtätning av befintliga strukturer är både naivt och orealistiskt. Byggandet bromsas idag av just frånvaron av detaljplaner för bostäder, något som flertalet skånska kommuner nu får känna av. Länsstyrelsen avslår konsekvent planförslag med hänvisning till värdefull jordbruksmark. Även förtätning kräver omarbetning av detaljplaner, något som har ytterligt små förutsättningar att lyckas med tanke på befintliga grannars förväntade reaktioner. Samtidigt är byggindustrin en viktig motor i näringslivet och ett försvårande av dess möjligheter att verka leder ofrånkomligen till minskad tillväxt och ökad arbetslöshet i samhället. Länsstyrelsen tar därmed på sig ett stort ansvar genom att bidra till en tilltagande stagnation och handlingsförlamning som snart kommer att få påtagliga konsekvenser. Detta har vi sett förut.

Till de mer kuriösa inslagen i länsstyrelsens yttrande hör påståendet att ”en ökande in- och utpendling från Vellinge kommun till Malmö innebär att kommunen genom sin bilburna befolkning bidrar till att luftkvaliteten blir sämre och att miljökvalitetsnormen kan komma att överskridas på vissa platser i Malmö”. Jo, ni har läst rätt. Vellingeborna förpestar luften för Malmöborna med sina förhatliga, medhavda bilar! Det är föga troligt att Vellingeborna har större skuld i detta sammanhang än övriga kranskommuner i Öresundsregionen och det är svårt att förstå yttrandet om man förväntar sig att länsstyrelsen skall tas på allvar och ha förtroende som granskningsmyndighet. Vi hälsar ändå Malmöborna välkomna till Näsets stränder under sommarhalvåret, även om det innebär att våra vägar blir oframkomliga av denna omvända pendlartrafik – och att även vi får andningssvårigheter!

Samtidigt konstaterar länsstyrelsen att den av kommunen skisserade spårbundna trafiken till Malmö saknar ekonomisk relevans och inte är tillräckligt förankrad och accepterad av Malmö stad och Skånetrafiken. Hur skall då Vellingeborna ta sig till Malmö utan att misshaga höga vederbörande? Eller skall vi flytta arbetsplatserna och varuinköpen till platser inom den egna kommunen? Ett utspel för införandet av biltullar?

Även kommunens planer på utbyggnad av vägnätet får sig en släng. Förbättringar av väg 100 till E6 och förlängningen runt Vellinge tätort till Östra Grevie tillsammans med åtgärdandet av flera andra trafikproppar bedöms som ”olämplig markanvändning eftersom ökad vägkapacitet leder till ökad trafik och motverkar målsättningen att begränsa trafikens klimatpåverkan”. Men om syftet är att minska bilköer med stillastående trafik och skapa kortare körsträckor och ett lugnare körtempo? Innebär förbättrad framkomlighet med automatik ökade utsläpp?

Avslutningsvis konstaterar länsstyrelsen att översiktsplanen bör bearbetas och ställas ut igen, medan kommunen anser att länsstyrelsens yttrande inte föranleder en ny utställning.

Det må vara länsstyrelsens uppdrag att bevaka miljöfrågorna i samhället, men pågående handläggningsmetodik där länsstyrelsen utnyttjar Miljöbalken in absurdum för att obstruera och försvåra den normala utveckling som är nödvändig i ett samhälle med tillväxt skadar allvarligt förtroendet för statsapparaten. Det finns också anledning att ifrågasätta om våra länsstyrelser verkligen representerar regeringens intressen, eftersom skiljelinjen mellan politik och samhällsplanering många gånger är diffus. Det uppstår ett allvarligt samhällsproblem om länsstyrelsens tjänstemän väljer att gå en egen väg och bildar en maktapparat som blir fristående från demokratiskt inflytande. Ett ensidigt hävdande av miljöbalken främjar inte länets utveckling – en av länsstyrelsens främsta uppgifter. Länsstyrelsens behandling av Vellinge kommun förskräcker!

Skriftväxlingen i sin helhet finns tillgänglig på Vellinges hemsida www.vellinge.se.

Peter Krabbe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: