Havsnivåhöjningar – något att oroa sig för?

Debatten om konsekvenserna av havsnivåhöjningen fortsätter, allt fler rapporter presenteras som tycks tävla om att överträffa varandra.  Detta är bekymmersamt, särskilt för Falsterbonäset med sina tätorter Skanör och Falsterbo. Men hur kan det komma sig att vi som bor här alltid gör de motsatta iakttagelserna – havsnivån tycks bli lägre och lägre?

Hovbacken reser sig allt högre över havet, Flommen blir allt mer igenvuxen och står ofta helt uttorkad, borgkullens vallgravar som förr var vattenfyllda blir allt svårare att urskilja i gräset. Ättebäcken, som förr var välfyllt med vatten liknar mest ett smalt dike. Förvisso kan tillfälliga högvattenstånd fortfarande lägga Flommen under vatten ända fram till bebyggelsen, men detta sker bara ett fåtal gånger om året vid extrem väderlek.

Mer kunskaper får vi om vi bemödar oss att studera historia. Medeltidsarkeologen Anders Ödman har studerat havsnivåns utveckling sedan 900-talet genom forskning om strandlinjens historiska läge. Där kan man se att havsnivån i Öresund låg en meter högre än den nuvarande omkring år 1000, för att sedan sjunka till en meter under fram till mitten av 1300-talet. En sänkning om två meter under 350 år! Därefter har den sakta stigit till dagens nivå.

Diagram 2 copy

Jag har kompletterat hans diagram med en kurva som visar marknivåns historiska höjd över dagens medelhavsnivå, baserad på arkeologen Lars Ersgårds mätningar av den medeltida marknivån, de mätningar som gjordes i samband med 1880 års stadsplanearbete och på dagens nivåmätningar.

Resultatet visar att havsnivåerna utanför Skanör sjönk från år 1000 med hela 2,5 meter till år 1350. De halvt översvämmade sandrevlar blev på kort tid fast mark. Detta medförde dock också att den ankringsplats vid nuvarande Flommen som behövdes för Skånemarknadens koggar blev oanvändbar för större fartyg. Förändringen förklarar flytten av marknadsplats från Skanör till Falsterbo, där havet utanför den gamla stadsbebyggelsen visserligen var mer utsatt för vind, men ändå djupare.

Trots en stigande havsnivå sedan dess med en meter, kan man konstatera att vattendjupet varit i stort sett oförändrat fram till våra dagar. Förklaringen är att även markens nivå ständigt ökat och detta i takt med havsnivåökningen! Detta förstår vi när vi ser att medeltidens lämningar ligger en meter ner i jorden. Kulturlager byggs på, mark fylls ut och sanddrevet bygger upp markens höjd över havet. De våldsamma sandstormarna under 1500-talet, som bland annat begravde det gamla Falsterbo med kyrkan grundade också upp Flommen så att denna naturhamn till sist blev helt oanvändbar. På 1800-talet uppgick vattendjupet i de strandnära Flommarna bara till ett par decimeter. Ännu på 1600-talet beskriver kartritaren Meyer dock inloppen till Flommen från söder respektive norr som Sydhamnen och Nordhamnen.  Ett holländskt sjökort från 1500-talet anger djupet i Flommen till 5 meter. Hovbacken saknade då landförbindelse och uppfyllnaden med drivsand i de blivande Flommarna höjde därefter sandbottnarnas läge i snabb takt, betydligt snabbare än för angränsande landområden.

Genom att lägga in en kurva som beskriver klimatförändringarna under perioden, upprättad av det danska Rymdforskningsinstitutet, ser vi orsakerna till de radikala havsnivåförändringarna. Ett kallare klimat sänker havsnivåerna medan ett varmare höjer dem. Överensstämmelsen är stor, sett över de senaste 1000 åren. Är då dessa stora variationer egentligen helt naturliga och inget att oroa sig för? Är det verkligen koldioxiden som orsakar förändringarna vi ser idag eller ingår dessa i ett långsiktigt mönster, kanske förorsakat av solens naturliga och periodiska aktiviteter? Svaret är viktigt för att kunna bedöma om såväl klimat- som havsnivåkurvan fortsätter uppåt i all oändlighet eller böjer av som toppen på en långsiktig sinuskurva. I det senare fallet bör vi kunna ta det ganska lugnt och avvakta utvecklingen.

Frågan är då också om hittillsvarande tempo i landhöjningen på Näset (inte att förväxla med den geologiska, som numera avstannat för Skåne) är tillräckligt för att möta även framtidens havsnivåhöjningar. Vi kan se att landhöjningen på Näset ökat med en meter under de sista tusen åren. Inte så dåligt, även sett mot bakgrund av SMHI:s prognoser om en meters havsnivåhöjning för de kommande hundra åren. Nu är inte landhöjningen lika stor över hela Falsterbonäset, kurvan gäller Rådhustorget i Skanör. Sandklittren utefter den södra och västra kusten tornar upp sig allt mer, medan de låglänta partierna som Skanörs Ljung och Knös inte hinner med.

Med en klok planering kan naturen hjälpas på traven, så att sanden utanför kustlinjen förs fram och bygger upp nya klitter även där de idag saknas. De sydvästliga vindarna gör sedan sitt med sanden på samma sätt som när snön bygger drivor på slätten i blåsten. Vår vegetation på näset trivs lika bra i sanden som i matjorden. Den goda tillgången på sand i havet utanför Falsterbonäsets kuster kan bli vår räddning även om havsnivåerna fortsätter att stiga. Risken att Falsterbonäset skall bli ett nytt Atlantis känns därför betydligt överdriven. Det enda hot som idag känns relevant är Länsstyrelsens ovilja att medverka i en konstruktiv planering, en sådan behövs för att skapa lugn och tillförsikt hos Näsets invånare. Skall det vara nödvändigt att bränna Miljöbalken i bokbål på Rådhustorget för att få acceptans för en planering med nödvändig framförhållning?

Peter Krabbe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: