En betraktelse om arkitektur och gatumiljö

Under det senaste decenniet har insikten om att vi faktiskt har omistliga kulturmiljöer vuxit sig allt starkare. Utvecklingen inom byggandet har inte alltid varit positiv. Modetrender inom arkitekturen har ibland lett till att äldre bebyggelse ”moderniserats” för att likna tidens villabyggande. I takt därmed har många sammanhållna kulturmiljöer luckrats upp och förlorat sin identitet.

Detta var bakgrunden till att bevarandeplanerna för Skanörs och Falsterbos stadskärnor togs fram under det nya seklets första år. Kulturvärdet i den gamla 1800-talsbebyggelsen höll på att sprängas sönder genom bristande respekt för skönhetsvärdena i det traditionella byggandet och kraven på anpassning till nya exploateringsformer med styckning av tomter och alternativa bostadsformer som följd.  Krabbe Arkitekter har engagerat sig aktivt i denna process som planförfattare till båda dessa bevarandeplaner och med uppföljning genom ett 40-tal byggprojekt inom stadskärnorna. Dessa har handlat om allt från enstaka takkupor till nybyggnadsprojekt i en stil som är anpassad till kulturmiljön. Det är vår uppfattning – och jag vet att den delas av många andra – att kulturmiljön nu börjar framträda bättre och därmed blir allt mer attraktiv. Tänk därför på att våra äldre kulturmiljöer inte blir fler – i alla fall inte under vår egen livstid – och att det faktiskt finns andra platser att förverkliga sina drömmar på om dessa har ett annat innehåll än det vedertagna!

Hed copy

Nybyggnader i Skanörs stadskärna, anpassade till gatumiljön. Krabbe arkitekter 2004 resp. 2010.

En annorlunda plats är de stora skogstomterna i Ljunghusen, där vi också ritat många hus och med en helt annan arkitektur. Frånvaron av stadsmiljö gör att vi här kan frossa i modernistiska former och uppglasade väggpartier i syftet att skapa symbios mellan hus och natur. Stadskärnornas tegel kan här ersättas av mjuka träväggar, som slingrar sig mellan tallarna och länkar samman byggnaden med naturtomternas ljungbevuxna friytor. Här kan vi se ett rådjur utanför sovrumsfönstret!

Lucander 2

På Ljunghusens stora tomter får träfasaderna bilda symbios med naturen. Krabbe Arkitekter 2010.

Att bygga rätt hus på rätt plats innebär därför att vi berikar vår miljö med positiva upplevelser, där inte bara det enskilda huset utan hela den miljö där det befinner sig får ett bättre innehåll.

Flertalet villaägare bor i områden med grupphus, byggda efter ett ofta genomtänkt och samordnat koncept. Där gäller det att motstå frestelsen att bryta sig ut i syfte att profilera sitt egna revir genom avvikande färgsättning eller annorlunda fönstertyper. Ett föredömligt byggprojekt, långt före sin tid, var Lagmanshejdan i Skanör. Där byggdes redan 1968 ett väl sammanhållet område med närmare 80 hus i skånsk, något moderniserad stil, som ännu idag framstår som en privilegierad miljö, fast förankrad i sin speciella natur på en holme omfluten av 1200-talets Brede väg. Trots att området byggdes för 50 år sedan har förändringarna hållits på en rimlig nivå, vilket gör att miljön som helhet fortfarande är attraktiv.

Lagmanshejdan 1

Lagmanshejdan byggdes av dåvarande Skånska Cementgjuteriet på gammal kulturmark i Skanör. 

Våra egna projekt Rängbågsbyn i Räng Sand i samma storlek och det mindre Prästgårdsområdet i Vellinge är inspirerade av samma tanke – att utveckla den skånska byggnadstraditionen till ett koncept som är anpassat till dagens boendeideal. Samtidigt är respekten för detta arkitektoniska koncept avgörande för områdenas framtid. Till vår glädje finns redan starka krafter bland de boende som arbetar vidare med våra tankar. Kommer vi att lyckas i vår förhoppning att här skapa framtidens kulturmiljöer? Med hjälp av mångfald inom en gemensam yttre ram hoppas vi det.

Rängbågsbyn

Rängbågsbyn representerar mångfald inom ett gemensamt arkitektoniskt koncept. Krabbe Arkitekter 1998- 2002.

Prästgårdsområdet copy

Prästgårdsområdet i Vellinge har traditionella former och färger i modern tappning. Krabbe Arkitekter 2004- 2006.

Vi hade stora planer på en vidareutveckling av denna skånska arkitektur tillsammans med arkitekturprofessorn Peter Broberg, en eldsjäl i sammanhanget, som tyvärr avled innan våra planer hann förverkligas. Förhoppningsvis lever ändå tanken vidare, att skapa arkitektur med stark lokal förankring i den skånska myllan. Medeltida skånska stenhus är fina förebilder vad gäller skala och materialverkan.

Skanörs Vångar då? Hur har man tänkt där och är det rätt eller fel? I kommande inlägg skall vi se lite närmare på detta också.

Peter Krabbe

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: