Falsterbonäsets historia del 2, Skånemarknaden blir etablerad

Vi har tidigare konstaterat att Skanörs borg byggdes under slutet av 1100-talet eller under 1200-talets första hälft, som en utflyttning av den kontrollerande kungliga makten från först Foteviken, sedan Skyttsie Hage till en strategisk position mitt i den växande marknadshandeln, allt relaterat till havets skiftande nivåer och de föränderliga landmassorna.

En titt på den nu rådande topografin är intressant. Den stora reveln Skanör – Falsterbo ligger nu stadigt och torrt med goda utrymmen för sillfiskets aktiviteter. En bra hamn har bildats mellan Skanör och Hovbacken. Från öster och Höllviken leder ett brett vattendrag, Ättebäcken eller Brede väg som vi kallar det idag, ända fram till Skanörsrevelns östra sida och omfamnar som en ö nuvarande Lagmanshejdan. Kungens byggmästare inser att genom att bryta igenom höjdryggen mot Bakdjupet med ett borgbygge kan man koppla samman Bakdjupet med Ättebäcken och samtidigt få själva borgen som en tullstation i denna viktiga farled. Det norra sanka markområdet Knävången med Knösen blir ett bra försvarsområde, utan landförbindelse med marknadsområdet. Öster om borgen får nu tyskarna sina fit (handelsområden) och väster därom ligger koggarna och väntar på sin last. Söder om borgen får marknadsområdet växa fram och där placeras också den danska biskopens kyrka. En perfekt organisation av den fysiska omgivningen, formad av naturen själv!

Borgens höga kulle och de dubbla vallgravarna byggs med hjälp av samma balansberäkning av massor som vi använder vid vägbyggnader idag – kullar fyller ut dalar. Ändå är denna ändamålsenliga planering ett imponerade infrastrukturprojekt som medvetet anpassar området till ett affärsprojekt som under lång tid framöver kommer att bli en av den danska statens största inkomstkällor. I kommande artiklar skall jag berätta om hur borgen med alla dess byggnader sannolikt såg ut, något som många historiker idag har olika uppfattning om.

Skånemarknaden

Skånemarknadens fysiska organisation i Skanör från 1200-talet fram till 1400-talet. Principskiss Krabbe 2013.

Under hela etableringsperioden, från 1100-talet och fortsatt under 1200-talet, förekommer de s.k. lerbottnarna flitigt i aktuella kulturlager. Lerbottnarna är svagt skålformade urgröpningar i marken, klädda med ett lerskikt om några centimeters tjocklek. Storlekarna är varierande, från någon kvadratmeter till det tredubbla och placeringen tycks osystematisk. Meningarna är minst sagt delade om dessa lerbottnars verkliga funktion, ingen tycks ha hittat förklaringen. Arkeologen Lars Ersgård anser att det handlar om ”uttryck för bebyggelse”, vilket jag som arkitekt tillåter mig att invända mot. Leran importerades från fastlandet och var därmed för dyr för att slösas på korttidsboende av aktuellt slag. Dessutom var den varma sanden ett bättre sovunderlag, kompletterat med sköna skinnfällar än den fuktiga leran. Och varför ha skålformade golv där man skall ligga? Man sov i sina båtar eller i medhavda tält av skinnhudar direkt på naturens underlag av sand eller gräs.

Man får istället studera logistiken i sillhanteringen för att få ett mer sannolikt svar. Fiskarena, som var tillresta bönder, hade fullt upp med att fånga sillen och transportera denna till land för att sedan åter ge sig ut på nya fångstfärder. Det var en kort tid som sillen gick till. Innan köpmännen tog över med sina tunnor, som skulle fyllas med saltad sill, skulle ”ghellekonerna” rensa och bereda sillen så den kunde packas av ”läggekonerna” i tunnorna, som innan exporten skulle skattedeklararas hos fogden. Sist skulle tunnorna lastas på koggarna efter att ha mellanlagrats i förrådsbodar, de s.k. styrtherummen, och seglas iväg till främmande land.

marknadsbild 1

Denna fantasifulla bild föreställande Skanör under Skånemarknaden är naturligtvis inte vederhäftig. Ändå ger den en bra bild av just logistiken vid transporten av sillfångsten från båtarna till stranden genom de hästdragna tvåhjuliga vagnarna. Okänd konstnär.

Ghellekonerna var sannolikt fruar och pigor från böndernas hushåll. Vi kan lätt föreställa oss vad som händer när fiskaren anländer med sin last till stranden. Den kan knappast dumpas i sanden. Det kommer rimligtvis att ta tid för kvinnorna att rensa och skära upp sillen innan den kan saltas och läggas in. Detta är det känsliga skedet. Efter saltningen är sillen konserverad och inte längre färskvara. En rimligare förklaring kan därför vara att lerbottnarna var en form av kylförvaring av den landade färsksillen tills rensningen hade hunnits med och saltningen räddat färskvaran från förruttnelse. Den dyra lerkliningen av bottnarna motiverades i så fall av att kallt havsvatten skulle kunna behållas i groparna varigenom fisken, som då kunde mellanlagras där, höll sig frisk fram till saltningen. Samma lera användes ju också vid kruktillverkningen. Idag lägger vi nyfångad fisk i lådor, varvat med krossad is. Sannolikt var groparna övertäckta av våta textilier eller hudar på ett enkelt ställningssystem som skydd för solen och alla fiskmåsar, som måste kretsat över fiskrensningen i tusental. Sillen såldes direkt till handelsmännen i ”valar” om 80 fiskar, det var inte tillåtet för fiskarena att bedriva detaljhandel.

Till skillnad från Ersgård anser jag därför att lerbottnarna snarare anger var man inte bodde än det motsatta. Fiskrensningen kan ha utförts i direkt anslutning till färskvaran i groparna. Möjligen skedde saltningen och inläggningen i tunnor också i nära anslutning till groparna, man kan därför se den utspridda förekomsten av lerbottnar som indikation på ett mycket stort industriområde för fiskberedning, genom sin storlek en unik företeelse i dåtidens Europa.

De färdigpackade tunnorna förvarades i bodar eller magasin i väntan på försäljning på marknadsplatsen eller transport med lämpligt fartyg. Eftersom handelsmännen var tyskar eller andra nationaliteter som hade sin verksamhet på de egna fiten är det troligt att dessa styrtherum vanligtvis fanns på fiten. Den lätt kontrollerade marknadsplatsen söder om borgen, där säkert de flesta affärer gjordes upp, bör efter hand ha fyllts även med andra aktiviteter som keramiktillverkning, tunnbindning, klädes- och skoförsäljning, garveri- och smide eller rena nöjesaktiviteter som krogverksamhet och prostitution. Handel med oxar och hästar förekom på en livdjursmarknad söder om det egentliga marknadsområdet. Även servicefunktioner som mat- och dryckesförsäljning och handel med utländska varor ökade i takt med den växande kommersen.

Brede väg sydsida

Idag återstår bara ett dike av den viktiga vattenvägen Ättebäcken, som förr omfattade hela området mellan vallarna. Till höger ligger Lagmanshejdan, som var Rostocks fit och Skanörs tidigast bebyggda område. Foto Krabbe 2013.

Vi kan då se en struktur där den närmast industriella fiskframställningen behärskar strandområdena eller utländska fit-områden och omger en marknadsplats i skuggan av borgen, där traditionella marknadsaktiviteter dominerar. Det finns fortfarande inga tecken på någon egentlig stadsstruktur, men en fördelning av funktioner på olika områden sker på naturlig väg. En fast kvartersindelning kommer först i samband med rättigheterna att hålla bodar under början av 1300-talet och efter kyrkornas etablering med inmutade närområden. Än så länge har den danske fogden ett fast grepp om aktiviteterna, men 1300-talet kommer att innebära mer turbulens i många avseenden. Den begränsade och genom de varierande havsnivåerna tillgängliga torra landytan ger nu förutsättningarna för marknadens utbredning. Men havsnivån fortsätter att sjunka och ger allt mer disponibel landyta, något som kommer väl till pass när antalet marknadsbesökare nu stadigt växer…

One Response to Falsterbonäsets historia del 2, Skånemarknaden blir etablerad

  1. Andreas Wijkström skriver:

    Suveränt arbete Peter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: