Falsterbonäsets historia del 4, övergång från marknad till stad.

Vi har sett hur Skanör hittills framstått som en blandning av industriområde och handelsplats, dominerat av fogdens borg där skatteuppbörden hanterades och med ett antal kyrkor till tröst för menigheten. Aktiviteterna för fiskberedning har främst varit koncentrerade till strandrevlarna och fiten, medan marknadsaktiviteterna fått utrymme på den öppna platsen söder om borg och statskyrka. Ingen stadsplanering i dess egentliga mening kan skönjas, utan de fysiska förutsättningarna i terrängen är vägledande.

Det danska inflytandet är starkt i Skanör, vilket visas av att de danska områdena är förlagda till hela den västra och strandnära delen av området, medan de utländska fiten fått en tillbakadragen position utefter Ättebäcken. Eftersom kulturminneslagen lägger betalningsansvaret på den enskilde byggaren har inga utgrävningar gjorts på det som idag är ej planlagt område och saknar byggrätt. Jag tänker då främst på Knäet, området norr om borgen, där vi vet att aktiviteter förekom i lika hög grad som söder om borgen. Man drar lätt den felaktiga slutsatsen att Knäet legat utanför aktivitetsområde på grund av brist på fynd. I den medeltida stadens planmönster ligger normalt statskyrkan mitt i staden, medan borgen ligger i ena änden för att ha bra skottvinklar utåt. De urgamla tångvallarna som avgränsade vångarna gör en tydlig böj runt Knäet, viket indikerar att detta också var en del av marknadsområdet. Vi får då en logisk stadsstruktur med kyrkan mitt i byn och borgen med fria skottvinklar ut mot havet eller mot de besvärliga tyskarnas fit. Motsättningarna var stora mellan den danska skatteuppbördsmannen och de tredskande tyska handelsmännen, vilket ofta ledde till direkta krigshandlingar. Knäet är därmed en vit fläck på kartan, där vi kan vara säkra på att det finns lämningar men där samhället inte vill betala för utgrävningar och kunskapen om vår historia. Ingen kommer någonsin att bygga där, därför kommer vi inte heller att få veta vad som finns gömt i marken.

marknadsbild 2

Vi kan idag skratta åt alla fantastiska visioner som presenterats av medeltidens Skanör, denna hör till de mest spektakulära. Bilden stämmer ganska bra om motivet hade varit Rostock under 1600-talet, Falsterbonäset med sin turbulenta natur skulle aldrig få förutsättningar för denna romantiska stadsutveckling! Avsaknaden av konkreta fynd av byggnadsrester har istället stimulerat fantasin i överkant….

Medeltidsstaden har normalt ett fåtal huvudgator parallellt med stranden med ett stort antal smala gränder vinkelrätt däremot. Öppna platser finns då vid statskyrkan och rådhuset, den medborgarstyrda maktens säte. Denna struktur kommer också att växa fram i Skanör, frågan är bara när man kan se en gatustruktur som är värd namnet. Ser man på Meyers karta från 1650-talet så finns det då en fullt utvecklad stadsplan som vi lätt känner igen även idag. Även om gatorna inte har exakt samma läge som i vår nuvarande stadsplan från tiden efter bränderna, så kan vi känna igen Västergatan, Mellangatan och Östergatan. Rådhustorget finns där på den gamla marknadsplatsen, liksom platsen för krukmakeriet vid Dykerigatan och ett sydligare torg, som kan ha varit det medeltida Vagntorget.

Även de medeltida kyrkorna finns där, liksom möllan. Jag skall återkomma med en närmare analys av Meyers karta i kommande avsnitt, nu skall vi försöka följa de första spåren som skulle leda fram till Meyer. Det kommersiella sillfisket hade på 1600-talet upphört i Skanör och de utländska fiten var avfolkade och obebodda. Detsamma gäller för Knäet, vilket visar att detta område främst varit knutet till fiskhanteringen fram till 1400-talet. Stadsområdet skulle därmed komma att koncentreras till nuvarande stadskärnan fram till Norregatan eller strax söder därom. Huvudgatan är utan tvekan landsvägen till Falsterbo och dess förlängning fram till borgen och torget (Mellangatan). Platsen för Västergatan bildades tidigt som tillhåll för de danska fiskarena på den yttre sandrevel som uppstod längs med strandkanten. Östergatan har däremot aldrig haft någon funktion som till- eller utfart utan kan ses som en gränszon för det gamla marknadsområdet mot öster.

medeltidshus

Gumlösa kyrka från år 1192 och Naestveds kompanihus från 1400-talet är exempel på medeltida tegelbyggnader, fullt så stora var de knappast i Skanör och Falsterbo men tillräckligt stabila för att stå kvar ända fram till 1600-talet. Foto formonline.se respektive huse-i-naestved.dk.

Under 1300-talet har vi då funktionsbestämt platsen för den blivande Västergatan utefter strandbrinken, ett område med utgångspunkt i nuvarande Rådhustorget som marknadsplats, landsvägen till Falsterbo och Vagntorget, som förmodligen var uppställningsplats för alla vagnar som hjälpte till med att forsla iland sillen från båtarna. Vi kan också lokalisera smedjorna vid Västergatan, krukmakeriet vid Dykerigatan, slakterierna öster om borgen och de mindre kyrkorna utefter marknadsområdets periferi. Danska kyrkan vid Västergatan har vi hört talas om tidigare liksom de tre kyrkorna eller klostren öster om stadsområdet. Man kan göra en jämförelse med Köpenhamn, som under 1200-talet hade fått tre danska kyrkor – Vor Frue, Sankt Nikolaj och Sankt Peder – samt ett Sankt Jörgens hospital (sjukhus för spetälska) och ett gråbrödrakloster. De täta förbindelserna mellan Skanör och Köpenhamn talar för en likartad struktur och vi kan också se detta genom de tre kyrkorna och Sankt Jörgenshuset. Det fanns en Gråbrödersgatan, sannolikt inom Rostocks fit, vilket indikerar förekomsten av ett gråbrödrakloster även i Skanör, eller åtminstone en utlokaliserad verksamhet. Gråbröderna tillhörde Franciskanorden och etablerade sig i många av medeltidens nyanlagda städer från början av 1200-talet, sannolikt också i Rostock som vid samma tid hade uppförts på tidigare hedniskt, vendiskt territorium. Även om munkarna förkom också i Skåne är det troligt att dessa följde med från Rostock och etablerade sig på stadens fit på Lagmanshejdan.

Även landsvägen mot nordost, utefter nuvarande Knävångsvägen, är den ursprungliga landförbindelsen med Foteviken utefter Höllvikens strandkant, med bro över Ättebäckens mynning. Denna bör ha varit ansluten till Rostockerbornas Travesträde över Lagmanshejdan. Det är med andra ord inte mycket som skiljer 1300-talets Skanör i sak från Meyers version under 1600-talet, om vi räknar bort de tyska handelsmännens fit och byggnader.

kyrka  borgmur

En genuin medeltidsmiljö representeras av denna bild med Skanörs kyrka, borgkullen och murresterna till fogdens residens. Foto Krabbe 2013.

Gatorna såg naturligtvis inte ut som idag, utan var uppkörda sandstråk, knappt framkomliga, ungefär som vi kan se på fotografier från 1800-talets Falsterbo. Den fasta organisationen i kvarter uppstod när de tillfälliga marknadsbodarna började bli permanenta och mättes in för att kunna köpas och säljas. Vi får tänka oss en successiv övergång från enkla bodar till mer bestående klinehus och kanske hela gårdar med utrymme för både djur och redskap. Under denna övergång får vi allt fler fast boende borgare inom området och en formaliserad organisation med borgmästare och råd vid sidan om fogdemakten. Vi vet att de första permanenta invånarna var knutna till marknadens ”servicenäringar”, som att erbjuda vagnar och dragdjur till förekommande transporter.

Vid mitten av 1400-talet hade Skanör 65 borgare (normalt gårdsägande invånare) och ett murat kompanihus medan Falsterbo hade vuxit till 95 borgare och minst fyra murade kompanihus, kanske också ett rådhus. De fortsatta klimatförändringarna som skulle komma med en halv meters höjning av havsnivån samtidigt som den ”nya istiden” skulle gå mot sitt maximum, utlöste oväder och stormar som genom sanddriften skulle komma att förändra Näsets karta. I nästa avsnitt skall vi se vad som händer i Falsterbo!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: