Falsterbonäsets historia del 5, Falsterbo tar över marknaden.

I föregående avsnitt har vi sett hur Skanör formats av Skånemarknadens funktioner och fått en plan för sin utveckling redan under 1300-talet. Samtidigt har marknadsaktiviteterna börjat avta och vi kan se en stagnation i stadsuppbyggnaden. Borgen är hårt angripen både av krigshandlingar och av väder och vind. Sandflykten påverkar fartygens framkomlighet och pesten går hårt fram med befolkning och marknadsbesökare.

Vad har då hänt i Falsterbo? Här följer utvecklingen ett helt annat scenario. Vi måste också tillåta oss lite mer fantasi för att förstå den möjliga händelseutvecklingen. Kanske har vi inte helt rätt, men låt oss ändå se på situationen.

Den betydande havsnivåsänkningen från år 1000 och fram till mitten av 1300-talet – två meter – innebar att stora områden i Falsterbo blev torrlagda precis som i Skanör. Även Ljungen blev nu tidvis farbar och en väg drogs mellan kungsgården Skyttsie Hage och Falsterbo.

Redan under början av 1200-talet sätts sjömärket ut på Kolabacken, en fyr blev nödvändig nu när sandrevlarna växte lavinartat i omfattning i takt med att havsnivån sjönk.

Under 1300-talet har den tyska etableringen i Falsterbo tagit rejäl fart, detta under Lübecks ledning. Utan tvekan har detta samband med tillbakagången i Skanör, där Rostock varit drivande. Helt logiskt överger också Rostock under slutet av 1400-talet sitt stora fit i Skanör och öppnar ett nytt i Falsterbo. Denna tyska invasion kommer att täcka i stort sett hela det nuvarande Falsterbo väster om Sjövägen. Att denna etablering ligger 100 år senare än i Skanör gör att tiden nu är mogen att investera i större och mer permanenta byggnader. Vi ser därför nu ett flertal tegelbyggnader byggas upp på fitområdena söder om nuvarande Fyrvägen.

Kompanihuset på Danzigs fit (som vi ännu inte funnit) beskriver tyska källor som ”tre våningar högt och murat i kalk, över ingången tronade hemstadens vapensköld”. Huset beskrivs som ” det första från stranden (den västra) och därför bättre beläget än de andra som låg långt från vattnet och var besvärade av vattensjuka marker.”

Falsterbo Blomqvist 1950

Falsterbomarknadens organisation enligt Ragnar Blomqvist 1950. Han förutsätter dock att nuvarande Falsterbo stadskärna låg på samma plats även under medeltiden, vilket kan ifrågasättas.

En snabb motreaktion kommer från den danske kungen som nu satsar på en ny kungaborg mitt ibland de tyska fiten, kontrollen av skatteuppbörden kan inte ske utan denna maktdemonstration från den danska statsmaktens sida. Ett mindre fogdehus hade sannolikt tidigare byggts på platsen för borgen, men ersattes nu av en modern försvarsanläggning med dubbla vallgravar, kärntorn och representativa lokaler som till och med skulle kunna husera de kungliga själva. Borgen ligger precis som i Skanör i strandkanten med angöringsmöjlighet för fartyg utifrån. Borgen bör vara uppförd under första halvan av 1300-talet och blir nytt centrum för den danska administrationen fram till år 1550.

En ny tegelmurad kyrka av en storlek som inte ligger den danska statskyrkan långt efter byggs av tyskarna och får också en egen kyrkogård, i god tid innan pesten bryter ut. Kyrkan, som benämns S:ta Maria, fanns kvar ända till slutet av 1600-talet, vilket tillsammans med övriga tyska tegelbyggnader gav Falsterbo en särprägel av stad som inte hade någon motsvarighet i Skanör. Att de ekonomiska framgångarna smittade av sig framgår av nedanstående citat:

”…gamla tiders sparsamhet med alla dess fördelar jagades på flykten, utan infödingarna började äfven efterapa tyskarnes sedvänjor, krigsutrustning och klädedräkt. Hade de förut gått iförde sitt hemlands enkla dräkter, stoltserade de slutligen i flerfärgadt skarlakan, sammet och siden, hvarvid det af utländingarna importerade guldet och silfret erhöll god afsättning till smycken.”                   Carl Correus skriver c:a 1900 om Falsterbos invånare.

Falsterbo topografi

Denna bild visar Falsterbos medeltida topografi och hur kyrkor och stenhus anpassats efter höjdryggarna.Borgens anslutning till havet är hypotetisk, men ett utanverk som skydd mot vågor och anfall bör ha funnits. Bearbetning av nivåmätning i rapport 53, Medeltidsstaden. Krabbe 2013.

Den danska statskyrkan, S:ta Gertrud, byggdes öster om Sjövägen och är tillkommen under 1300-talet. Kyrkan är praktiskt taget identisk i storlek med den utbyggda 1200-tals kyrkan i Skanör, men skiljer sig genom ett torn i väster istället för Skanörskyrkans förstorade kor.

Varför ligger då denna danska kyrka just här, långt ifrån konstaterad bebyggelse? I analogi med mitt resonemang om medeltidskyrkan mitt i byn, borde den danska bebyggelsen ha legat i anslutning till kyrkan, på det område som var fritt från tyska fit med Sjövägen i väster och nuvarande stadsparkens område i öster. Detta ger samma logik som i Skanör, med kyrkan omgiven av de danska stadsbildande aktiviteterna och de utländska fiten som en avgränsad stadsdel, kopplad till en marknadsplats. Marknadsplatsen bör då i Falsterbo ha befunnit sig i gränszonen mellan dessa två delar, eller vid nuvarande Gamla Torg och kvarteren söder därom.

Falsterbo organisation

Ovanstående bild är här kompletterad med ett tänkbart läge för den danska bebyggelsen, torg och marknadsplats, allt relativt de tyska fiten med principiell placering. Hur det verkligen såg ut får vi kanske veta när någon vill bekosta fortsatta utgrävningar. Bearbetning Krabbe 2013.

Har vi då en hel medeltidsstad liggande under de höga sandklitter som nu täcker området omkring kyrkan och delar av stadsparken? Och varför har den i så fall försvunnit?

Under 1590-talet kan vi läsa i de gamla dokumenten om hur sandstormar drabbat hela sydkusten från Falsterbo till Kämpinge. Sannolikt har dessa samband med de fortgående klimatförändringarna, temperaturen sjönk kontinuerligt från 1000-talet fram till slutet av 1600-talet, det som vi idag kallar för ”lilla istiden”. Och det gick snabbt! Med knapp nöd lyckades man rädda kyrkan från att försvinna i sandmassorna. Vad som nu döljer sig under dessa höga sandklitter vet vi inte. Om man hade byggt tegelbyggnader bör mycket av dessa finnas bevarade under sanden, bestod bebyggelsen av enkla klinehus återstår i bästa fall husgrunder och spridda byggnadsrester. Under alla förhållanden bör man kunna klarlägga hur gator och kvarter var anordnade och vilken omfattning bebyggelsen hade. Kanske har vi ett skånskt Pompeji begravt här?

Den gamla avgränsningen av vångarna ger oss här, på samma sätt som i Skanör, en vink om hur stort det forna bebyggelseområdet skulle kunna vara. Många frågor uppstår samtidigt. Var detta danska Falsterbo en viktigare hemvist för de bofasta än det vid samma tid mer ostrukturerade och industriella Skanör? Bidrog flykten från det översandade Falsterbo till att åter få fart på utvecklingen i Skanör under 1600-talet? Det nya Falsterbo som började byggas där vi ser det idag under början av 1600-talet fick en långsam start och hade i ett slag förlorat sitt övertag som fiskeläge och handelsort. Skanör återtog nu initiativet. Förvisso hade både Skanör och Falsterbo sedan länge förlorat sina positioner som centrum för sillfisket och marknadsaktiviteterna till Malmö och Köpenhamn, men städerna behöll sin status som köpstäder och därmed den medeltida organisation och karaktär som grundlagts under Hansans inflytande. Detta manifesteras än idag genom den strikta uppbyggnaden av Skanörs rådhustorg med kyrkan och 1700-talets rådhus i var sin ände. Korsvirkeslängorna till trots kan ingen kalla denna aristokratiska miljö för en bondby!

Lars Ersgård ser detta gamla översandade danska Falsterbo som en stadsbildning med namnet Villa Haghen, som först i sitt nya läge får namnet Falsterbo. Frågan är svår att avgöra med de begränsade urkunder som existerar. Falsterbo kan mycket väl ha avsett de danska fiskarenas bodar på den västra strandbrinken (Falster bodhe) och de äldsta namnen på udden är relaterade till Skanör. Har då namnet Villa Haghen något samband med Skyttsie Hage? Vi ser hur kungsgården i egenskap av kontrollant av skatteuppbörden hela tiden flyttas ut till centrum av handelsaktiviteterna genom nya borgbyggen. Den väg som vid torrläggningen av Ljungen anlades mellan Skyttsie Hage och Falsterbo över Amme bro kan ses som ett resultat av denna utflyttade kontrollfunktion och understryker ett samband mellan de två ”hagarna”, även under senare tid när kungsgården övergått till att bli lantgård. Frågan bör utredas av språkforskare. Skyttsie är samma namn som i Skytts härad, medan Villa är latinska ordet för lantgård men användes också för offentliga byggnader. Möjligen är då ortsnamnet Haghen eller Haga och tillägget Villa till för att skilja den nya bebyggelsen från kungsgården. En lantgård kan mycket väl ha varit starten för den servicenäring som de bofasta, precis som i Skanör, utvecklade i anslutning till de tyska handelsmännens aktiviteter och marknaden. Gårdarna kan sedan ha vuxit i antal i takt med marknadens utveckling för att till slut bilda ett ganska omfattande stadsområde, som vi sett bestående av 96 gårdar eller byggnader – en storlek som Skanör inte nådde upp till förrän i början av 1800-talet! Namnet kan också alternativt ha betecknat en byggnad som varit föregångare till Falsterbo borg, d.v.s. som kontrollfunktion för den snabbt växande handeln med sill. Den latinska formen tyder på att anläggningen avhandlats i officiella dokument. I den etablerade forskningen har man underskattat skattefogdens närvaro och betydelse som bevakare av kungens ekonomiska intressen under skeden redan i marknadens begynnelse, långt före borgarnas tillkomst.

Under alla förhållanden inleder Falsterbo 1600-talet, tiden efter katastrofen, genom att bygga upp en ny stadsbildning norr om den gamla marknadsplatsen och får därigenom en rundad form av oansenlig karaktär, som ger staden ett splittrat utseende med fogdeborg och kyrka utspridda i ett av sanden förändrat landskap. Detta nya Falsterbo hade endast 13 gårdar till skillnad mot de 96 som finns förtecknade två hundra år tidigare! Skanör tar nu åter täten i utvecklingen. Sandstormarna har åter igen förändrat förutsättningarna för stadsbyggandet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: