Falsterbonäsets historia del 8, Skanör fram till 1800-talets bränder

Som vi har konstaterat tidigare har stadsområdets form i Skanör varit i stort sett oförändrat från 1300-talets slut och fram till de förödande bränderna 1874 och 1885. En lycklig omständighet var att den första branden 1874 blev relativt begränsad, ”bara” fyra kvarter brann ner, jämfört med hela staden så när som på några enstaka byggnader och kvarteret vid Möen under påföljande brand 1885. Stora stadsbränder var inget ovanligt på denna tid, de drabbade de flesta svenska städer med tät bebyggelse och brännbara material som träväggar och tak av halm, torv eller spån.

Riksdagen beslutade därför år 1874 om en ny byggnadsstadga för rikets städer med krav på gatubredder och obrännbara byggnadsmaterial. Skanör, som precis hade drabbats av en första brand påbörjade därför ett stadsplanearbete efter de nya riktlinjerna. Detta föregicks av en uppmätning och kartering av hela den befintliga staden, som då kom att omfatta alla kvarter utom de fyra redan nedbrända mellan Dykerigatan och Rådhusgatan. Uppbyggnaden av dessa redan nedbrända kvarter skulle ske efter den nya planens principer. Tack vare detta arbete har vi en ovanligt bra och detaljerad bild av hur Skanör såg ut fram till år 1885, till och med bevarade fotografier finns som visar hur stora delar av bebyggelsen såg ut. Knappt tio år senare bröt den stora branden ut och sopade i ett slag bort det mesta av den återstående bebyggelsen. Skanör fick nu byggas upp på nytt!

1600-talsgård

Detta fotografi från c:a 1880 ger en uppfattning om hur 1600-talets gårdar såg ut, sällan mer än 5,5 meter breda, små fönster med många spröjsar placerade ovanför de tvärgående löshulten och rumshöjder under 2 meter. Taken var täckta med mossiga halmtak och krön av grästorvsremsor. Bilden visar gård nr 67 vid Stora Mellangatan, flankerad av den relativt nybyggda småskolan till vänster och Westerbergska gården till höger. Till vänster om gården ser vi mynningen till Södra Spångatan som förband Västergatan med Stora Mellangatan.

Den gamla grundkartan gör nu att vi kan härleda med stor exakthet vad tidigare kartritare menat när de tecknat ner sina observationer under 1600-talet och 1700-talet. Enskilda hus byttes förvisso ut genom eftersatt underhåll och förfall, men stadsplanen är i huvudsak densamma som den som växte fram under senmedeltiden (jmf Skånemarknadens organisation, del 2).

Om vi då återvänder till Meyers karta från 1650, publicerad i del 7, ser vi att området mellan Rådhustorget, Östergatan, Dykerigatan och Mellangatan är betydligt tätare bebyggt än övriga kvarter. En extra parallellgata till Mellangatan löper igenom området och kallas Lilla Mellangatan. Det ligger nära till hands att tolka detta förtätade område som resten av det gamla marknadsområdet, vi kan lätt tänka oss bodarna i täta rader utefter dessa gränder. I södra kanten ligger platsen för den gamla keramikverkstaden, på Meyers karta nu obebyggd.

På Rådhustorget har Meyer markerat två fristående byggnader, varav den ena bör vara en mindre föregångare till dagens rådhus. Den andra skulle kunna vara en stadsbrunn.

Öster om Östergatan ligger främst större gårdar med stora tomter ner till Vånggatan, sannolikt låg många av bondgårdarna med djurhållning här, det var nära till betesmarkerna på vångarna.

Bebyggelsen väster om Mellangatan bör ha tillkommit efter 1500-talet med tanke på den stora försänkning som löpte mellan Mellangatan och Västergatan, marken låg här en meter under det övriga stadsområdet och behövde fyllas ut innan det kunde bebyggas. Det kan ha använts som avfallsdike under medeltiden och bör inte ha varit så eftertraktat för husbyggnation. Vid byggen under vår tid i denna sänka har vi fått påla med betong för att få grunder till fast botten. Många befintliga hus i området har problem med sättningar och fukt.

Västergatan var förr den revel som fiskerena höll till på och bör därför ha fått sin första bebyggelse när marknadsaktiviteterna helt upphört, kanske under början av 1600-talet. Vi kan se att den danska kyrkan är markerad i ett läge som motsvarar tomten norr om Kaptensgatan. Det södra torget kallas Lilla Torg och låg mellan Mellangatan och Östergatan. På goda grunder kan man anta att detta var det medeltida Vagntorget, som nämns redan 1372. Vagntransporterna sköttes av de första borgarna och uppställningen tog stor plats. Detta torg ligger på behörigt avstånd från marknadsplatsen och i närhet till de sydligaste kvarteren som då sannolikt var beteshagar för dragdjuren. Dessa långsmala kvarter var glest bebyggda ännu in på 1800-talet och är alternativt en möjlig plats för marknadsbesökares tältläger. Området runt detta torg framstår därför som en lämplig plats för tidig permanentbebyggelse för borgare med innehav av vagn och djur, beläget lite vid sidan om det hektiska marknadstorget.

Möllan är markerad på sin nuvarande plats, vilket bekräftar att möllan funnits under 1600-talet. Det är ingen djärv gissning att en mölla funnits där även under marknadstiden.

De tre östra kyrkorna har ställt till med mycket huvudbry för arkeologerna, som grävt på olika ställen utan resultat. Att resultaten uteblir är inte förvånande med tanke på att tegel och grundstenar togs tillvara för andra ändamål när byggnaderna efter hand revs. I min rekonstruerade stadsplan finns dock nya alternativ för deras positioner, baserade på Meyers angivelser. Fortsätt gräv – om fastighetsägarna tillåter det!

Temperaturen fortsatte att sjunka till en lägsta nivå 1715, varefter klimatet långsamt blev varmare. Det var förmodligen ett kärvt liv att leva på Falsterbonäset under denna tid, med korta somrar och kalla, frusna vintrar. Huvudnäringen var fiske och boskapshållningen krävde vinterfoder för djuren. Bränsle till värmekaminer fick man från kornas torkade avföring. Man började nu också känna av en sakta stigande havsnivå, som gjorde utmarkerna sanka. Gottfried Ihn beskriver 1751 området öster om Skanör som ”en Wattubäck, som under tiden har Communication med Saltsjön” och är full av vatten höst och vår.

Ihn 1751

 

Gottfried Ihns karta från 1751 är en detaljerad redovisning som lätt kan överföras till 1800-talets grundkarta.

Detta medförde att stadens borgmästare begärde att byggnadsmassor från borgruinen skulle få användas vid utfyllnad av de vägar som förband stadsreveln med utmarkerna. Det var den driftige borgmästaren de la Rose som efter uppvaktning i Stockholm fick tillstånd att riva resterna på borgkullen, i första hand för att kunna bygga nytt rådhus och garnisonshus, i andra hand för att förstärka vägarna. Vi kan förlåta en del av denna vandalisering av kulturminnen i utbyte mot det vackra rådhuset från 1785 som vi har glädje av än idag, men sörjer naturligtvis att borgens historia därmed inte längre går att dokumentera. Allt stenmaterial från borgens kärntorn är följaktligen sorgfälligt borttransporterat och efterlämnar nu bara ett stort hål. Vi får nöja oss med att lägga pussel med de bitar som vi kan se. Så är exempelvis huvudtrappan till borgens fogdehus använd till rådhusets trappa, de anfrätta kalkstenshällarna har murats fast upp och ner vid rådhusentrén, med urtagningarna för fästjärnen synliga uppåt (än så länge)!

Skanör 1750

Ihns 1700-talskarta överförd till 1874 års grundkarta. Även här är bebyggelsen i brandkvarteren mellan torgen rekonstruerad efter fastighetsindelningen. De mindre kyrkorna är nu borta. En avvikelse i marknadsområdets gatusträckning efter 1600-talet indikerar ytterligare en brand i dessa kvarter (sannolikt Ahrensdorffs mordbrand 1678), alternativt att medeltida byggnadsrester nu rivits till förmån för nyare bebyggelse. Krabbe Arkitekter 2013.

Bebyggelsen har under 1700-talet ökat till 85 gårdar och befolkningen uppgår till blygsamma 220 personer, ett relativt lågt medeltal per gård. 1800-talets befolkningsexplosion har ännu inte börjat.

Meyer överdrev säkert omfattningen av bebyggelsen på sin schablonmässiga 1600-talskarta, alternativt experimenterade han med en studie i maximal utbyggnadsmöjlighet. Vi ser på vår vederhäftiga 1800-talskarta att stora områden då fortfarande är obebyggda, trots att befolkningens antal steg kraftigt under mitten av detta sekel. Med hjälp av fotografier från tiden skall jag senare försöka göra en åldersbestämning av där synliga byggnader, för att kunna bedöma i vilken ordning bebyggelsen kommit till eller ersatts. Vissa byggnader har tydlig 1600-talskaraktär medan andra kan dateras till mitten av 1800-talet.

Tyvärr hann ingen inventering göras av de centrala marknadskvarteren innan branden bröt ut, så där får vi gissa oss till innehållet. Mycket finns alltså ännu att göra vad gäller rekonstruktionen av stadens utseende och jag får säkert anledning att återkomma med detta…..

Vid mitten av 1800-talet var dåvarande Stora Torget, blivande Rådhustorget, med sitt vackra rådhus från 1700-talet omgivet av imponerande korsvirkesgårdar, de flesta med rötter i 1600-talet. Kyrkan flankerades på norra sidan av den gamla prästgården och Hans Petters-gården, på östra sidan låg Borgmästargården och Hammargården och på västra sidan samsades den vackra Söderlindska gården med Garnisonshuset från 1700-talet. I fonden av Södra Kyrkogatan låg en annan 1600-talsgård, som växlade om som borgmästargård under 1700-talet. Utan tvekan var detta en av Skånes vackraste miljöer innan bränderna ödelade det mesta, vi har i alla fall Hammargården kvar som i sitt samspel med det ståtliga rådhuset speglar den tidens sociala byggnadsmönster. Hans Petters-gården föll för mänsklig hand av ekonomiska skäl under en tid när kulturmiljöer inte upplevdes som viktiga. Det är också smärtsamt att Skanörs två äldsta gårdar från slutet av 1600-talet, borgmästargården och den Söderlindska gården tilläts brinna ner så sent som på 1900-talet när medvetandet om deras kulturella värde ändå var dokumenterat.

Söder om Rådhustorget var bebyggelsen tätare och i mindre enheter. Som ett monument över flydda tider står Gamlegård ett steg ut i gatan vid Dykerigatan. Även fattighuset lite längre ner överlevde bränderna, liksom ett antal hus vid Vånggatan i kvarteret som vi kallar Möen. Ett annat hus som minner om äldre tider är Per i Vången längst ner i Kaptensgatan, där grinden ut mot vångarna förr fanns för att hålla boskapen ute. Vår stubbamölla står också kvar på sin gamla plats, om än vanskött och vingklippt idag.

De rivningsmassor från borgkullen som inte kunde återanvändas vid bygget av Rådhuset och Garnisonshuset användes som utfyllnad för att hålla vägarna ut till vångarna torra vid högvatten. Boskapen skulle gå mellan vångarna och gårdarna inne i staden med hjälp av hören, stadens herde. Normalt behövde han bara öppna grindarna så gick korna hem till sin gård själva. Efter omfattande dräneringsarbeten torkade den östra våtmarken ut och man lämnade istället ett antal vanningar där boskapen kunde dricka vid passagen.

Skanör 1850

Skanör år 1850, före bränderna. Fortfarande är det mesta oförändrat, även om bebyggelsen börjar växa ut över hejdor och annan outnyttjad mark. Den enda idag återstående tångvallen är en rest i sydost där kvarteret Råbocken gränsar mot stadsparken. Fynbornas kyrkogård ligger nu under Spelabäckens äldreboendes gårdsplan! Krabbe Arkitekter 2013.

Befolkningen hade vid mitten av 1800-talet ökat till hela 735 personer, vilket innebar att boendetätheten räknat per gård hade mer än fördubblats. Antalet gårdar hade nu ökat till 106 stycken. Bilden nedan får avsluta genom att visa ett motiv från Stora Mellangatan, den miljö som i sin helhet skulle komma att sopas bort av de stora bränderna, bara några år senare!

foto 1850

Till höger skymtar vi 1600-talsgården nr 67, som vi sett ovan. Denna husrad, motsvarande nuvarande Mellangatans västra sträckning söder ut till Gästis, visar prov på byggnader i alla ålderskategorier från sent 1600-tal till 1870-talet. Idyllen skulle snart förvandlas till katastrofområde….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: