Bilaga till ”Historien om den medeltida borgen i Skanör”.

Varför är det viktigt att skydda Skanörs borgområde mot ingrepp genom skyddsvallar?

Tidens tand gnager på våra fornlämningar. Ändå har dessa en relativt bra motståndskraft så länge som de ligger skyddade under sitt lager av grästorv. Den nya problematiken med hypotesen om stigande havsnivåer tvingar dock fram avgörande beslut av en annan karaktär. Var skall gränsen gå mellan skyddad mark och områden som skall tillåtas försvinna under havets yta? Vilka fornlämningar och naturområden skall då prioriteras och vilka skall tillåtas försvinna? Besluten kan naturligtvis bli förödande för vår miljö även om skyddsvallar byggs i lägen som inte är genomtänkta och havet ändå inte stiger. Det finns fler hypoteser om detta än den officiella från SMHI. Låt oss dock lämna detta därhän i det fortsatta resonemanget.

Falsterbonäset har under flera hundra år varit ett centrum för Nordeuropas handel och fiske som få personer idag kan föreställa sig. Uppemot 40.000 människor samlades varje höst i Skanör och Falsterbo för att bedriva handel med sill och hundratals andra produkter, från tidigt 1100-tal till slutet av 1500-talet, en period då en genomsnittlig europeisk stad hade ett tusental invånare. De fysiska spåren efter detta hör till Skånes främsta fornminnen genom bevarade kyrkor, borgar, fiskareläger, skeppsvrak och lösfynd i kulturlager under i stort sett varje kvadratmeter idag utnyttjad mark. De interna sambanden mellan dessa fysiska rester tenderar dock att försvinna i takt med att gamla vattenvägar växer igen, mark dikas ut och bebyggelse planeras så att fornminnena blir isolerade öar i ett hårt urbaniserat landskap. Dråpslaget mot denna sammantagna kulturmiljö, som ännu kan skönjas i vår vackra natur, blir skyddsvallarna mot höga havsnivåer om de inte planeras med hänsyn tagen även till en historisk och kulturell aspekt. Vägbankar, sandklitter och gamla banvallar blir naturliga utgångspunkter för en sådan planering, men i norra Skanör saknas dessa – just därför är den kulturhistoriska miljön där fortfarande en i hög grad befintlig verklighet.

Skånemarknadens absoluta centrum var området runt Skanörs borg – hamnen där Bakdjupet nu ligger, Hovbacken med sina fiskareläger, vattenvägen från hamnen till Höllviken förbi Rostocks fit på Lagmanshejdan, de medeltida kyrkorna och, inte minst, själva marknadsplatsen söder om borg och kyrka, där Skanörs borgare skulle komma att bygga upp sin stad. Sambandet mellan dessa funktioner kan man fortfarande uppfatta i den fysiska verkligheten, även om bebyggelsen försöker nagga området i kanten. Kyrkans mark med kyrkogård och pastorsexpedition kryper allt närmare vallgravarna, som tillåts växa igen. Från borgen gick en funktionsaxel rakt söderut till marknadsplatsen och en annan rakt västerut mot hamnen och sjöfarten. Borgen hade kajer för angörande fartyg och stod i direkt förbindelse med hamnområdet, den var själva navet i Skånemarknadens organisation.

Att göra som det beslutade förslaget till förläggning av skyddsvallar visar innebär att den yttre vallgraven kommer att läggas under skyddsvallar, den visuella kontakten mellan borg och marknadsplats/ kyrka försvinner och resterande delar av borgen läggs under vatten, utan skydd för nedbrytande vågpåverkan. Framtida utgrävningar kommer därmed att omöjliggöras. Själva borgkullen är en känslig sand- och torvkonstruktion som snabbt kommer att brytas ned av prognosens en meter förhöjda havsnivå kombinerat med ytterligare en meter vid högvatten. Uteblir havsnivåhöjningen kommer borgområdet att vara förstört genom malplacerade skyddsvallar som saknar anknytning till den historiska förebilden och därmed omöjliggör upplevelsen och förståelsen av den kulturhistoriska miljön. Har vi råd med att behandla ett kulturarv på detta sätt?

Vad har vi då för alternativ?

I kommunens förslag till skyddsvallar skiljer man på inre och yttre skyddsvallar. De inre är lägre vallar som skall kunna genomföras inom 10 år, medan de yttre är högre och avsedda för skydd på längre sikt. Det som brister i denna logik är att de inre vallarna blir obehövliga när de yttre byggts. De yttre vallarna ligger närmare havet och medför därmed intrång i naturreservat m.m. som strider mot dagens bestämmelser, därför drar kommunen på sig både onödiga kostnader och olägenheter för de boende genom att bygga de mindre kontroversiella inre vallarna redan nu. Detta trots att underlaget för de yttre vallarna (befintliga sandklitter och höjdryggar i terrängen) bara behöver mindre kompletteringar för att ge ett heltäckande skydd på samma höjdnivå som de inre planeras för. Problemet är att få Länsstyrelsens godkännande av dessa kompletteringar inom reservaten. Eftersom detta problem ändå måste lösas för att Falsterbonäset på sikt skall kunna behålla sina bosättningar, finns det ingen anledning att föregripa diskussionen genom att dubblera såväl anläggningskostnader som intrång genom att redan nu bygga inre vallar. Ingen havsnivåhöjning vid Falsterbonäset har kunnat konstateras under de senaste tio åren, trots ihållande larmrapporter. Det finns alltså gott om tid att lösa tillståndsproblemen för de yttre vallarna, eller åtminstone de mindre kompletteringar till lägre höjd som behövs. För Flommen söder om Hamnvägen räcker det med en lösning för inloppet Slusan och för Flommen norr om Hamnvägen är en fördämning mellan Hovbacken och Knöshalvön tillräcklig. Brede väg är likaledes lätt att spärra av med en fördämning mot Höllviken.

I fallet Skanörs borg är en fördämning tvärs över inloppet till den medeltida hamnen Bakdjupet en naturlig placering, som bevarar sambandet mellan borgen och utanförliggande vattenområden. En 200 meter lång vall med möjlighet till vattennivåreglering är enkel att bygga i det halvmeterdjupa vattnet och kan med fördel ersätta den planerade tre gånger så långa förhöjningen av Borgmästarstigen, en förhöjning som delar Flommen i två delar på ett olyckligt sätt. Att därutöver öppna Hamnvägens vägbank med en bro för ökad vattencirkulation mellan norra och södra Flommen skulle skapa ett väl fungerande vattensystem i Flommen med insläpp vid Slusan och Bakdjupet. Den viktigaste aspekten är dock att inga skyddsvallar skulle behövas inom borgområdet eller mot Flommen, vilket förutom att kulturmiljön räddas skulle innebära stora besparingar. Är det då inte värt att utreda detta alternativ innan vansinnet släpps löst?

bilaga borghistoria

Positiva följdeffekter av en vall från Hovbacken till Knöshalvön blir med en förlängd promenadväg på krönet ett utökat promenadområde utefter kusten från Falsterbo ända upp till Knös norra udde, samtidigt som betesdjuren från Perssons gård på Knös får landförbindelse till sina betesmarker inom Flommen. Detta senare underlättar djurhållningen i naturvårdande syfte. Djuren vadar idag över Bakdjupet i den föreslagna vallens läge, något som inte blir möjligt vid högre havsnivåer.

vall staket

Staketet håller de vadande betesdjuren på plats i det halvmeterdjupa vattnet vid deras vandring från Hovbacken till gården på Knös. Detta är ett lämpligt läge för en skyddsvall med positiva följdverkningar.

Det finns som synes många anledningar att fundera vidare på lämpliga dragningar av skyddsvallar i området norr om Skanör. Förhastade beslut kan få förödande konsekvenser för såväl kultur- som naturmiljön. Framför allt är detta en fråga som måste förankras hos oss som bor och lever våra liv på Falsterbonäset. Våra politiker har ett tungt ansvar gentemot både oss, som har valt dem, och våra barn och barnbarn som skall befolka Falsterbonäset i framtiden.

Vi har inte mer bråttom än att vi kan avvakta nya tolkningar av föråldrade bestämmelser för naturreservat och riksintressen. Eller som civil- och bostadsminister Stefan Attefall skrev till mig i maj 2013: ”Som du känner till, planerar regeringen framöver att tillsätta en utredning som skall se över riksintressesystemet. De synpunkter du framför är således av stort intresse för regeringen och vi kommer att fortsätta arbeta aktivt med de här frågorna”.

Peter Krabbe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: