Kulturhistoria till salu!
10 oktober, 2013 5 kommentarer
Villa Tångvallen på Lybska vägen i Falsterbo.
Ett av Falsterbos ur arkitektonisk synvinkel mest intressanta hus är nu, efter mer än hundra år i oförändrat skick, till salu. Vad är det då som nu bjuds ut på marknaden?
Villa Tångvallen på Lybska vägen ritades år 1907 av den svenske arkitekten Alfred Grenander. Svensk kan vara värt att påpeka, eftersom Grenander hade sin huvudsakliga karriär i Tyskland. Mest känd är han som arkitekt för Berlins tunnelbana, som byggdes ut under åren 1902 till 1930. Som husbyggnadsarkitekt ritade Grenander, i likhet med de flesta arkitekter på den tiden, ett totalkoncept för huset med inredningar, möbler och specialgjorda byggnadsdetaljer. Unikt för Villa Tångvallen är att många av dessa möbler och fasta inredningar fortfarande finns kvar i originalskick!
Interiör från vardagsrummet med den stora öppna spisen.
Den byggnadsstil som detta rosa hus är uppfört i kan vi förenklat kalla jugend, en stil som i sitt fria och kurviga formspråk med inspiration från naturen och växternas värld kom att ersätta den klassiska stilarkitektur som dominerade under slutet av 1800-talet. Rötterna går dock tillbaks till England och Arts- and Crafts-rörelsen, där arkitekter som Voysey och Morris hade börjat revolutionera villabyggandet med sin fria och böljande kurvatur. Höga takresningar och långa fönsterband med småspröjsade fönster skapade ljusa interiörer, fjärran från det gamla herrgårdsidealet.
Villa Tångvallen är Grenanders mästerverk i denna genre, samtidigt det enda i Falsterbo av sitt slag. Huset byggdes av Grenander för eget bruk, han flyttade dock senare till korsvirkesgården Borgmästaregården i Skanör, som brann ner 1947. På den norra delen av denna tomt, i början av Knävångsgatan, byggdes 1910 Villa Solglimt i en något mer återhållen stil. Även Villa Solglimt finns kvar idag och Skanör och Falsterbo har därmed blivit belönade med var sitt hus av Grenander.
Det gröna sovrummet med samtida möbler och inredningar.
Unikt med Villa Tångvallen är även den utvändiga och invändiga färgsättningen, något som huvudsakligen kvarstår i originalskick idag. Den rosa fasadputsen var ett ovanligt inslag i stadsbilden vid förra sekelskiftet. Även den djärva koloriten i sovrummen, ett gult, ett blått och ett grönt bröt radikalt mot de traditionellt snusbruna interiörerna. Med jugendstilen utvecklades konceptet med ljusa interiörer och klara färger, en ny och modernare tid hade fått fotfäste!
Villa Tångvallen byggdes som sommarhus och saknar därför annan uppvärmning än den stora, centralt placerade öppna spisen. Det blir ingen lätt uppgift att transformera detta kulturhus till ett boende, anpassat efter dagens krav. Låt oss hoppas att den blivande ägaren förstår husets stora betydelse för Falsterbos arkitekturhistoria och genomför en nödvändig upprustning med varsam hand. Vi har inte råd att förlora detta vackra pionjärarbete av en arkitekt som kanske ännu inte riktigt fått den uppmärksamhet han förtjänar.
Ett jugendhus med rötter i den engelska Arts- and Crafts-rörelsen. Nu ett romantiskt sagohus…
Peter Krabbe 
Inget dåligt sommarhus minsann. Vilket mästerverk.
Det borde k-märkas.
@Thordeman: bättre sent än aldrig, kan man väl säga, men jag skulle inte sätta alltför mycket hopp till det. Sydsvenskan skrev så tidigt som 1967, vilket inte direkt kan ha stått i omedelbar samklang med rådande ideal, att huset förde en omotiverat undanskymd tillvaro och betonade värdet av dess bevarande. Detta upprepades i flera andra artiklar under 80- och 90-talet då huset upplevdes alltmer hotat av att gå samma oblida öde till mötes som andra vackra byggnader i dess omedelbara omgivningar. Att den lilla skatt som sekelskiftessommarhusen i Falsterbo utgör inte skyddas bättre (alls?) är djupt bedrövande, bara under de senaste åren har ett antal allt annat än passande hus tillkommit som bär vittnesmål om en absolut likgiltighet inför lokal tradition och de värden som den lilla sommaridyllen fortfarande bär spår av. Ett fåtal positiva exempel finns förvisso, som den från Slottsvägen 1 avstyckade nybyggnaden, vilken är ett jämförelsevis känsligt infogat stycke modern arkitektur som vågar vara ogenerat modern utan att behöva överrösta den äldre omgivningen. Huset mittemot lämnar jag utan kommentar… 😦
Ett tiotal byggnader i denna del av Falsterbo har ett visst skydd genom beteckningarna q1 – q3 i detaljplanen, för Grenanders gäller q2. Bestämmelserna ger ett svagt skydd mot förvanskning, men lär inte kunna stoppa en rivning av en förfallen byggnad. Det är alltid svårt att i efterhand införa k-märkningar av privatägda hus eftersom detta innebär en inskränkning i den privata äganderätten som ger upphov till diskussioner om ekonomisk ersättning. Jag hade ändå, liksom du, gärna sett att samhällets engagemang för att bevara denna unika miljö – och epok – hade varit större.
Fantastiskt hus.