Centrumutveckling?

En centrumutvecklare har anställts av kommunen för att göra Vellinges orter mer attraktiva. Kan då en marknadsekonom uträtta de underverk som kommunens stadsplanerare tycks gå bet på? Här följer en liten betraktelse i frågan, vad gäller Skanör:

För mindre än 50 år sedan utgjordes Skanör av föga mer än stadskärnan. Det var där alla bodde, utanför denna fanns bara en mindre förekomst av fritidshus. Naturligt nog fanns då också all samhällsservice som butiker, banker, postkontor, restauranger och hotell samlat inom stadskärnan. I stadskärnan fanns bl.a. tre livsmedelsbutiker och tre bagerier! Den koncentrerade formen på bebyggelsen gjorde att verksamheterna var relativt väl fördelade utefter huvudstråken Mellangatan och Östergatan. Bara den lågt exploaterade Västergatan var fri från kommersiella etableringar.

Mellangatan

Ett trivsamt centrumstråk! Mellangatan anno 1930. Till vänster låg Johanssons bageri, till höger Fritz Tegnérs Speceriaffär.

Bilismens ökning tillsammans med samhällets utbyggnad och ökande folkmängd medförde till slut en ohållbar situation. Enbart Systembolagets (Näsets enda) placering på Östergatan medförde hundratals meter långa kantstensparkeringar utefter Östergatan, till de fastighetsägares förargelse som ibland inte ens kunde parkera själva vid sina hus. I likhet med de flesta svenska stadskärnor planerades därför under 1960-talet ett externt köpcentra, Bäckatorget och dess centrumbyggnader föddes, omgivna av vad man ansåg vara gott om parkeringsplatser. Självklart dog därmed verksamheterna i stadskärnan ut inom loppet av ett par decennier. Kunderna bodde nu i allt större utsträckning utanför stadskärnan, samtidigt konverterades allt fler fastigheter i stadskärnan till fritidshus, må vara exklusiva sådana. Kvar fanns bara verksamheter som var uttalat turistberoende, som hotell och restauranger eller försäljning av sommar- och badprylar.  Vid starten hade centrumområdet två stora livsmedelsbutiker, bank och postkontor förutom samhällsservice genom sjukvård och tandvård. Den ena livsmedelsbutiken, Solidar, lyckades aldrig konkurrera med ICA och ersattes snart av byggmaterialförsäljaren Optimera, dåvarande Kocks, som hade haft sina lokaler på Axelsons torg i anslutning till järnvägen.

Skanörs hamn växte samtidigt till en centralpunkt för bad- och båtlivet genom den säsongsmässiga tillströmningen av badgäster. Hamnföreningens medlemmar utgjordes av en hård motståndskärna mot allt utom sig själva och såg ogärna att andra aktiviteter släpptes in på området.

Skanörs centrum

Behovet av bilparkering gav upphov till Skanörs centrum vid Bäckatorget. Småstaden försvann.

Nästa fas var också en produkt av ett fortsatt växande samhälle och ett än mer ökande bilberoende. Ett större centrumområde grundlades vid Toppengallerian efter dagens trender och önskemål. Den ökande bilpendlingen till Malmö, orsakad av att bara ett obetydligt antal invånare kunde ha sin utkomst i de små samhällen som de lokala orterna utgjorde, gav förutsättningarna för detta ”handla på vägen hem”- beteende som nu skulle ta över. Balansen mellan antal boende, antal förvärvsarbetande på orten och utbudet av varor var nu definitivt rubbad.  Godare kaffebröd fanns kanske att köpa i Malmö där man ändå befanns sig för att arbeta, billigare matvaror fanns att köpa på stormarknaden än i hemmabutiken. Den lokala detaljhandeln hade nu inget annat val än att anpassa sig till den korta sommarsäsongen och då sälja varor som den under perioden fördubblade befolkningen behövde. Detta är vad vi ser idag. Den tidigare lokala detaljhandeln slås ut och försvinner i brist på kundunderlag. De bästa restaurangerna och sommarbutikerna klarar sig nödtorftigt, resten slås obarmhärtigt ut. Hamnen öppnas nu äntligen, logiskt nog, för att släppa fram dessa efterfrågade sommaraktiviteter tack vare att fiskerinäringen minskat i omfattning. Som ett lysande undantag står just Fiskhuset, som lyckas hålla öppet året runt genom att ha fångat hamnens själ och tidens trend mot färsk och ekologisk mat.

Finns det då någon trend att vända eller är allt bara en fullständigt naturlig utveckling, sett mot samhällsutvecklingen i övrigt? Kan man förlita sig på invånarnas solidaritet, att handla i butiker som kanske är både dyrare och sämre bara för att de skall kunna finnas kvar? Detta är nog knappast troligt, plånboken är det sista man släpper greppet om.  Samhällsutvecklingen talar för ännu bättre kommunikationer med storstadsregionen, vilket snarare förstärker rådande tendenser – handla där det är större utbud och dessutom billigare och ta emot allt fler sommargäster på Näset. Att låta samhället växa ännu mer genom fler nybyggnadsområden och ökande befolkningsunderlag kanske hjälper något, men skapar i gengäld nya problem av annat slag. Om inte de nya invånarna både bor och arbetar på orten lär knappast kundunderlaget öka nämnvärt heller.

Är då detta en alltför pessimistisk analys eller bara ett konstaterande av en verklighet som borde vara uppenbar för alla? Vad säger då vår nytillsatte marknadsekonom, Marlene Hassel?

” I Skanör finns egentligen tre mötesplatser, hamnen, Skanörs centrum och Rådhustorget. Dessa skulle man kunna knyta ihop och låta gå ända upp till Hagarondellen.” ???? Obestridligen finns det attraktiva platser som de nämnda. Rådhustorget med sin kulturmiljö är centrum för det ceremoniella livet med bröllop och kyrka. Hamnen har vi diskuterat, den är ett attraktivt tillhåll under två sommarmånader, förutom att vi köper fisk där året runt. Skanörs centrum är just huvudproblemet som skall lösas. Vad tänker Marlene på för magiskt band som skall binda ihop dessa helt väsensskilda platser till ett av människor fyllt strög, kantat av krogar och butiker? Som arkitekter är vi bara alltför van att göra visioner, beskrivna genom hundratals glada människor under en strålande sol, där verkligheten tyvärr kommer att visa någon enstaka fyllerist i dunklet eller ett huttrande par på hemväg från krogen med oroade blickar bakom sig efter förföljare.  Sådant gör vi för att motivera vår existens, men låt oss nu vara realister. Finns det något trovärdigt sätt att göra en centrumutveckling?

PESPEKTIVvy10

Ny centrummiljö – Östergatan som förlängning över Bäckatorget. Från tävlingsförslag Krabbe Arkitekter 2008.

I konsekvens av vad jag skrivit ovan bör denna kanske grunda sig på fler boende, fler arbetsplatser på orten där dessa kan arbeta och en attraktiv fysisk miljö som även lockar besökare utifrån. Fler boende kan man få på tre olika sätt:

Kommunen har satsat på en utbyggnad av Skanörs vångar, tyvärr vid fel tidpunkt och i alltför stor skala. Detta riskerar därför att bli ett totalt fiasko. Man kan också bygga lägenheter i det enda område kommunen kontrollerar, Skanörs centrum. Även där gäller att om man gör det på fel sätt och vid fel tidpunkt får det motsatt verkan. En omsorgsfull planering av centrumområdet med beaktande av Skanörs kulturhistoriska värden är nödvändig för att lyckas. Hittills har inte kommunen visat sig vuxen den uppgiften. Idag paniksäljs fastigheter i stadskärnan, vilket inte är att undra över. I bästa fall leder detta till att familjer som flyttar in avser att bo där, istället för att ha sina nyförvärv som sommarhus, något som skulle öka invånarantalet väsentligt. Närmare hälften av stadskärnans fastigheter används tyvärr idag som sommarhus och står tomma större delen av året.

Arbetsplatserna är ett större problem eftersom boendefrågan ovan måste lösas innan det uppstår underlag för fler arbetsplatser. Vi kan bygga fler butikslokaler, men de kommer inte att användas förrän befolkningsunderlaget ökat. Några industriområden har vi lyckligtvis inte, men en rimlig samhällsservice med bensinstationer, hantverkare etc. måste finnas. Även detta kommer med befolkningsunderlaget. Med en klok planering kan användbara och flexibla lokaler skapas i en ny centrumbebyggelse. Fler arbetstillfällen skapas också genom en ökad satsning på Näset som turistmål, där främst aktiviteter som inte enbart är sommarrelaterade prioriteras. Exempel är riksunika områden som fågelskådning och kulturmiljösatsningar med muséer, konsthallar och fornminnesturism. Varför inte bygga upp ett konstmuseum av dignitet som filial till Malmö Museum eller Louisiana? Och vart tog fågelskådningscentrat vägen? Eller ett Naturum som berättar om vår unika natur?

Den fysiska miljön är grunden för de två andra förutsättningarna. Skanörs kännetecken är en unik, kulturhistorisk miljö som saknar motsvarighet i övriga landet. Detta är motorn i en ökad attraktionskraft. Vår stadsbebyggelse ingår i ett helhetskoncept som också omfattar badstränder, ridområden, strövområden, båtsport och golfbanor. Därutöver krävs naturligtvis också bra skolor, äldrevård och omsorg. Vi har redan allt detta, men det kan knappast ha undgått någon att vi också riskerar att förlora det genom den haltande handläggningen av skyddet mot höga havsnivåer. Det går inte att koppla bort dessa helt övergripande omständigheter, framför allt inte från en centrumplanering som är beroende av befolkningstillväxt! Låt oss hoppas att kommunen kan klara av att få till stånd en rimlig överenskommelse med länsstyrelse och regering om dessa frågor, annars kan vi glömma allt vad centrumplanering heter. I det planförslag som tidigare lagts fram för centrums utformning har anpassningen till Skanörs kulturhistoriska miljö fullständigt förbisetts, trots vackra ord i texterna. Lyckligtvis har detta olyckliga förslag lagts på is och förhoppningsvis för alltid lämnats kvar i frysboxen. En ny och fungerande fysisk planering för Skanörs centrum måste få kosta pengar, annars kan inga förbättringar uppnås. Om inte kommunen är beredd att satsa dessa blir all planering meningslös och bortkastad. Inte ens en inhyrd centrumutvecklare kommer att kunna avsätta några spår av värde i sammanhanget. Det är inte möjligt att koka ner centrumproblematiken till en fråga om marknadsföring, detta är ett ofattbart spel för galleriet. Lös underliggande huvudfrågor istället så kommer centrumutvecklingen av sig självt!

Peter Krabbe

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: