Kommunen ställer ut reviderat planförslag för Skanörs centrum.

Mitt under pågående diskussioner om centrumutvecklingen i Skanör lägger så kommunen fram en revidering av planförslaget från 2012 som utställningshandling, uppenbarligen upprättat under hösten 2013. Varför då denna enkät till invånarna som önskades till årsskiftet när planen redan är gjord? En intresseförening för centrumutvecklingen är under bildande under perioden januari –mars 2014. Vad återstår då för denna grupp att diskutera? Sittbänkar, belysningsstolpar, cykelställ?

Nåväl, låt oss ändå analysera vad som hänt och vad som skall hända i detta ärende. Planförslaget från 2012 var en samrådshandling, efter utställningen av detta skrevs en samrådsredogörelse som sammanfattar inkomna synpunkter och föreslår därav motiverade ändringar, som sedan presenteras i en utställningshandling. Om inga avgörande synpunkter kommer in under denna sista utställning fastställs planen genom en antagandehandling. Denna kan överklagas av den som är missnöjd med resultatet.

Den övergripande planeringen.

Planförslaget omfattar bara en mindre del av centrum, i princip bara ICA och dess parkering och utformningen av ytorna däromkring. Kritik riktades mot samrådshandlingen därför att man inte redovisade lösningarna för hela centrumområdet, vilket särskilt för trafikföringen är fundamentalt. ICA är den mest trafikalstrande målpunkten i centrum och dess parkeringslösningar påverkar då självklart också resten av centrum. På sidan 7 i planbeskrivningen visar man nu planerna på en förlängning av Södergatan till Nyvångsvägen, vilket är en viktig och helt avgörande förutsättning för centrums fortsatta utveckling, något som jag framhållit både i vårt tävlingsförslag 2008 och i skisser som presenterats i senare diskussioner. Så långt är allt gott och väl och ett stort steg är äntligen taget i rätt riktning.

utst Södergatan

Södergatans sträckning till Nyvångsvägen, illustration i utställningshandling Skanörs centrum 2013.

Vad är då syftet med denna första etapp av planläggningen, som bara tycks handla om ICA och dess parkeringar? Till att börja med kan man konstatera att kommunens tillväxtavdelning nu förkastat alla planer på en genomgripande förändring av centrum som skulle ha kunna ligga som grund för en långsiktig utveckling för ett växande befolkningsunderlag. Befintliga 1960-talsbyggnader ligger kvar eftersom ekonomiska förutsättningar för en större förändring saknas, säger kommunen som nyligen satsat 50 miljoner på ett nöjespalats i Falsterbo. Basta!

En rimlig handläggning i detta läge är att man redan nu låter detaljplanen omfatta Södergatans nya sträckning och lägger fast framtida kvartersgränser för hela centrumområdet, som illustrationen ovan visar. Denna bör också omfatta den södra delen av tomterna närmast Södergatan i kvarteret norr om Bäckatorget, som måste få handelsrätt och byggrätt i gräns mot gatan för att planupplägget skall ha en chans att fungera. Det finns inte tid att vänta ytterligare fem är på detta. Bäckagården berörs inte av planarbetet och Optimerahusets användning kan lösas efter hand. Om kommunen menar allvar med det redovisade upplägget är det enkelt att revidera planhandlingen och göra en ny utställning, vilket skulle spara både tid, arbete och övertyga vad gäller målsättningen.

Det nu utställda planförslaget, utställningshandlingen.

illustrationsplan

Planförslagets illustrationsplan, utställningshandling Skanörs centrum 2013.

Parkeringen:

Hur skall man då få ekvationen att gå ihop med en ICA-handlare som trots sviktande kundunderlag tycks ha ett ständigt utbyggnadsbehov samtidigt som parkeringsutrymmet blir allt mindre? Efter skohornsprincipen kläms parkeringen ihop från nuvarande 60 platser till 50 som är så trånga att många Näsetbor kommer att få överväga att byta bil om de vill handla på ICA. De två handikapplatserna tas bort i likhet med de 10 platserna mot Södergatan, som ersätts med 4 kantstensplatser. Totalt försvinner 16 platser, eller 20% av de befintliga. Hur detta främjar ett utbyggt ICA är en gåta. Enda förbättringen jämfört med samrådshandlingen är att utfarten flyttats från Falsterbovägen till Bangången, vilket undviker trafikstockningar på Falsterbovägen sommartid. Samtidigt blir verksamheterna på norra sidan av Södergatan, bank, apotek och butiker av med sin spontanparkering på gatan när dess parkeringsplatser äts upp av det utbyggda ICA. Står de knappt 200 kvm utökad butiksyta för ICA i proportion till det parkeringskaos som man ställer till med?

ICA ill. 2

ICA:s illustration i planförslaget, med min korrigering (röda linjer) efter planens tillåtna höjder.                                      

Byggnaden:

Vad händer då med ICA:s byggnad? I söder byggs ett glashus på för Rendicks blomsteraffär. Det ställer vi gärna upp på och störningen blir minimal. Ett tak över ICA:s lastplats, som snabbt lär bli konverterat till butiksyta kan vi också acceptera, det kan knappast bli värre än vad det redan är. Men vad är tanken med utbyggnaden mot Södergatan, som kraftigt försämrar logistiken för de boende i stadskärnan och motverkar syftet med insläppet österifrån till centrumområdet (se ovan)? När en detaljplan upprättas med huvudsakligt syfte att utöka en specifik byggnad i aktuell storleksordning är det anmärkningsvärt att inte byggplanerna redovisas närmare än vad som görs i planen. Visa åtminstone fasadritningar i planhandlingen så de boende kan ta ställning till konsekvenserna exteriört på ett vederhäftigt sätt. Vid alla tidigare utbyggnader av ICA har fönster- och dörröppningar snabbt satts igen med hänvisning till inre varuexponering och inbrottsrisk. Därför är en fasadredovisning nödvändig för förståelsen av vad som egentligen skall byggas. Den illustration som visas i planbeskrivningen har inte mycket gemensamt med planens bestämmelser. ICA-byggnaden ligger i verkligheten en halv meter högre än Södergatan, den visade huskroppen mellan tornen är 3- 4 meter hög mot tillåtet 5 meter och tornen är visade med en höjd om c:a 5 meter mot tillåtet 8.5 meter (jämför med ICA:s nuvarande entrétorn som är 6 meter högt). Även gatusektionen genom Södergatan ger fel budskap, vilket jag påtalat tidigare. Fasaderna på båda sidor om gatan är ritade 4 meter höga, när de i verkligheten är 5 + 0,5 m för ICA (planen) och 3,5 m för apotekshuset.  Om avsikten är att bygga i enligheten med illustrationen kan ju planbestämmelserna anpassas efter detta, annars får illustrationerna följa planens byggrätter istället. Detta är ett rimligt krav på en detaljplanehandling. Det är också av intresse vid bedömningen att få veta vad byggnaden skall användas till, livsmedelsbutik, kontor, andra butiker eller vad? En nyligen genomförd utbyggnad med butiker mot Södergatan har kort tid därefter konverterats till ICA:s egen verksamhet i brist på hyresgäster. Skall samma projekt nu genomföras på nytt? Frågan är viktig för bedömningen av vilka eftergifter som skall motivera utbyggnaden och i vad mån fasaden kommer att bli fönsterlös eller inte.

gatusektion

Planförslagets sektion genom Södergatan (svart grafik) och min korrigering efter verklighet och planbestämmelser (röda linjer). Tornen kan byggas 3,5 meter högre än korrigerad fasadhöjd!

Är detta bra för Skanör?

Varför går då kommunen ut med ett planförslag som innehåller så mycket felaktiga redovisningar och dåliga lösningar? Behöver vi ännu ett torg väster om ICA när vi inte ens vet hur vi skall fylla Bäckatorget på andra sidan med stimulerande aktiviteter? Visst är det trevligt med ett café med uteservering men är det här vid parkeringen man vill sitta, när Mellangatan vimlar av mysiga trottoarkanter och inbjudande trädgårdar? Risken är tyvärr stor att detta nya torg blir ännu en öde plats, kanske med en korvkiosk. Hur det påstådda sambandet med Bäckatorget skall kunna upprättas när man bygger fram ICA fem meter till vill man gärna ha förklarat. Det talas mycket om Skanörs-känsla i planen, men att flytta fram ICA:s fasad och höja den till 5 / 8,5 meters höjd lyckas man knappast maskera genom att plantera några av stadens små ansade lindar framför. ICA:s koloss har inte i stadskärnan att göra och kan aldrig bli en del av dennas kulturhistoriska koncept.  Om ICA vill bygga kontor på en andra våning är det bättre för gatumiljön att behålla avståndet till Södergatan och istället bygga på en hel våning till kanske 6,5 meters höjd mot väster och öster– utan torn! Den långa fasaden mot parkeringen skulle må bra av en sådan förhöjning, förutsatt att det finns fönster till rummen på andra våningen. Alternativ saknas därför inte. Viktigast är att hålla kolossen på behörigt avstånd från stadskärnans äldre bebyggelsekoncept så att den kan leva sitt eget liv!

Planförslagets förtjänst (eller tankarna som presenteras i anslutning till det) ligger i att den övergripande trafikföringen redovisas, med Bangången som passage för bussar och tyngre fordon och Södergatan som inre centrumgata med anslutning österut för besökande trafik. Detta öppnar också för en utökad användning av Östergatan, Skanörs bredaste gata, som förbindelse till Hamngatan och hamnen vilket kan avlasta Mellangatan sommartid.  Samtidigt får Bäckatorget en mer central placering vid en Södergata som kan bli ett nytt affärsstråk, med möjlighet till många nya affärsetableringar. Kvarteret norr om Bäckatorget bör få handelsrätt och byggrätt i gräns mot gatan och torget kan aktiveras i kraft av en bättre placering. Optimerahuset kan behållas tills behovet av andra funktioner uppstår och Bäckagården får ett intressantare läge vid en gata. Men allt detta ligger utanför den nu aktuella detaljplanen, som istället motverkar denna positiva utveckling genom bortfallet av parkeringsplatser för kortvarig spontanparkering. Hur stannar man till några minuter vid Handelsbankens bankomat på väg till Malmö? Genom att parkera på trottoaren?

Stadsplanering är inte enkelt. Många intressen och önskemål skall vävas samman samtidigt som det inte får kosta något. Med detta planförslag får man ändå fråga sig om man inte skapar fler problem än man löser. Även om ICA får betala för sin egen utbyggnad förorsakar den ändå stora kostnader för kommunen om lösningarna blir strukturellt fel och leder till fortsatt stagnation och oönskade låsningar. Ett rimligare angreppssätt är därför att först lägga fast gatusystemet för hela centrumområdet i enlighet med skissen och sedan öppna för ökad handel i området runt och på Bäckatorget. Den etappen har större betydelse för centrums utveckling än ICA:s 200 kvm och drar förhoppningsvis med sig en utveckling även av Optimerahuset, som då får gatukontakt och ett större flöde av förbipasserande. ICA:s planetapp kan vänta eftersom den i nuläget gör mer skada än nytta.

Samrådsredogörelsen.

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att kommentera samrådsredogörelsens referat av min inlaga till samrådshandlingens utställning 2012. Efter två hela sidor med saklig kritik av planförslaget avslutar jag med en halv sidas diskussion om alternativa upplägg för hela centrumområdet, som också illusteras med en skiss. Den sakliga kritiken, som delvis går igen i detta inlägg, bemöts inte alls förutom i några rader där man förväxlar min kritik av den då planerade nybyggnaden på det nya torget mot Mellangatan med ICA:s byggnad. Istället fokuserar man på det alternativa upplägget som ekonomiskt orealistiskt. Sanningen är istället att våra politiker inte är villiga att betala vad det kostar att ändra strukturen. Med kommunen som ägare till 80 % av all mark och byggnation i området kan man inte längre lägga dessa strukturella kostnader på enskilda aktörer. Då avstår man hellre. Å andra sidan kan jag glädjas över att gatusystemet nu överensstämmer med vårt eget förslag. För att läsarna skall kunna bilda sig en egen uppfattning om mitt yttrande över samrådshandlingen kommer jag att lägga upp detta på bloggen igen och lägger då till en markering av de synpunkter som faktiskt har ändrats till nu liggande utställningshandling. Jag kommer också att lägga upp det yttrande som jag kommer att lämna in över den nu aktuella utställningshandlingen på bloggen i god tid innan inlämningsdatumet för allmän kännedom och inspiration!

Meningen med utställningsprocessen vid ett planarbete är att ta emot berättigad kritik och göra de anpassningar som genom allmänhetens försorg kan bidra till att förbättra och utveckla förslaget. Man borde då inse att en arkitekt med bostad och verksamhet i Skanör sedan 40 år, tillika planförfattare av ett 40-tal planer för Vellinge kommun, varav tre i direkt anslutning till det aktuella planområdet, och arkitekt för ett par hundra hus i kommunen (”skribenten” i kommunens referat), inte kritiserar ett planförslag utan goda anledningar. De vackra målsättningar som blinkar som stjärnor genom plantexterna uppnås helt enkelt inte genom föreslagna åtgärder. Det finns då anledning att tänka efter. Är detta verkligen bra eller skall det göras på ett annat sätt? Det är tjänstemännens ansvar att ställa sig frågan. Gör man inte det är det upp till politikerna i kommunstyrelsen att ingripa och sätta kursen. Tidsplanen att få detaljplanen godkänd innan valet ställer automatiskt frågan om det inte vore bättre att istället låta den kommunstyrelse som kommer att sitta efter valet få avgöra hur planarbetet skall fortsättas. Eller är man rädda för väljarnas dom? Skanör är värt ett bättre öde än att drabbas av detta första etapp-förslag som trots sin litenhet gör så mycket skada!

Sammanfattning

–          Planförslaget innebär att kommunen bestämt att ICA och dess parkering skall ligga kvar i befintligt läge, vilket försvårar en långsiktigt positiv centrumutveckling. Om ICA:s byggnad skall byggas till är en bättre lösning att lägga en andra våning mot väster och/eller öster och behålla nuvarande avstånd till Södergatan. Södergatan kan aldrig fås att likna stadskärnans gator.

–          Förslagets förtjänst ligger i att gatusystemet nu redovisas på ett sätt som är nödvändigt för centrums utvecklingsmöjligheter. Dock ingår inte detta i detaljplanen. En detaljplan för Södergatans sträckning och tillhörande kvartersindelning borde utgöra den första etappen av planarbetet.

–          Med ovan angiven förutsättning är ICA det minst brådskande förändringsområdet i centrum eftersom både verksamhet och parkering redan finns i tillräcklig omfattning. För att snabbt få en positiv centrumutveckling bör Bäckatorget med närmaste omgivningar utredas för eventuell förtätning och nybyggnation. Detta är samtidigt motivet för en förlängning av Södergatan. En detaljplan för Bäckatorget borde vara den andra etappen av planarbetet.

–          Infarten från öster kommer att bli allt viktigare när Skanör byggs ut. Idag möts besökaren av Optimeras byggmateriallager. En detaljplan för östra infarten till centrum borde vara den tredje etappen av planarbetet.

–          När dessa tre etapper genomförts kan problemet ICA och dess parkering utvärderas som en fjärde planetapp. Erfarenheterna av Södergatans nya sträckning kommer då att vara vägledande vid bedömningen av ICA:s trafik- och parkeringsfrågor. Utbyggnaden av Rendicks glashus kan hanteras omgående som en mindre avvikelse. Ännu enklare hade varit om hela planeringen gjorts som ett enda och sammanhängande planarbete. Kommunen äger i stort sett all mark i området. Varför göra denna tidsödande uppdelning efter fem års funderande?

–          Om kommunstyrelsen trots allt väljer att gå vidare med föreliggande planförslag måste ICA:s utbyggnad redovisas på ett uttömmande och vederhäftigt sätt i ny utställning så allmänheten kan bilda sig en uppfattning om vad som egentligen avses. Planförslagets brister i detta avseende är inte godtagbart med tanke på konsekvenserna för den kulturhistoriska stadskärnan och dess värden. Det vore förvånansvärt om detta material inte redan finns upprättat. Även parkeringslösningarna har fundamentala brister vad gäller antal platser, framkomlighet, angöring och handikappanpassning.

–          Genomförandetiden är satt till 10 år. Detta är klart olämpligt för en plan som skall ingå i en serie fortsatta planetapper, som alla kommer att påverka varandra. Att behålla möjligheten till flexibilitet är nödvändigt vid en föränderlig centrumutbyggnad, genomförandetiden bör därför vara 5 år (genomförandetiden låser planen genom att inga planändringar kan göras under denna tid).

Planförslaget finns tillgängligt på http://www.vellinge.se/kommun-politik/planer-och-styrdokument/planer-pa-remiss-just-nu/detaljplan-for-skanor-centrum-etapp-1-ica-mm/  och sista datum för att lämna in yttrande är den 18 februari 2014. Utnyttja möjligheten att påverka denna för Skanör oerhört viktiga fråga! Eftersom tjänstemännen knappast kommer att göra några förändringar i planförslaget frivilligt är den bästa adressen våra folkvalda politiker i kommunstyrelsen. Det är snart dags för val…

Peter Krabbe

Arkitekt SAR/MSA

Mer centrumutveckling…..

Aktiviteterna tilltar vad gäller centrumutvecklingen av Skanör och Falsterbo. En förening, som dock mest tycks bestå av butiksinnehavare, har bildats tillsammans med kommunen (?).  Jag ser detta som positiva tecken, som kanske kan bidra till att vända utvecklingen. Samtidigt lär man inte kunna föregripa en konjunkturvändning, som är nödvändig för att näringslivet åter skall börja blomstra. Det är dock ett känt faktum att bästa sättet att utnyttja en högkonjunktur är att ha all planering klar när den börjar, annars hinner man inte med innan trenderna vänder igen. Så långt allt gott och väl.

Till denna planering hör den fysiska spelplanen. Om även den är klar kan man snabbt sätta planerna i verket, om inte fastnar man i tvister som gör att man missar tåget.  Jag försöker därför initiera en debatt på Facebook för att ventilera problemställningarna i ett allmänt forum, hellre än i kommunhusets slutna rum. Jag har inget uppdrag att göra detta utan gör det i egenskap av boende i Skanör, med fokus också på att utveckla Falsterbonäsets kulturhistoriska värden.

Låt oss då se på Skanörs centrum. En arkitekttävling hölls under 2008, där även vi på Krabbe Arkitekter deltog. Tävlingen hade målsättningar som uppenbarligen inte ses som ekonomiskt försvarbara idag, även om jag har en annan uppfattning.  Markvärdena är skyhögt högre än på 1960-talet samtidigt som de 50-åriga byggnadsstrukturerna är avskrivna, ett klassiskt incitament för en omplanering med nya strukturer. Genom att istället lägga in nytt kapital, som vid ombyggnaden av biblioteket, förlorar man denna möjlighet. Ett planförslag med avsikten att förstora den redan för stora ICA-byggnaden in absurdum samtidigt som trafik- och parkeringslösningar av katastrofal art föreslogs gick ut på samråd 2012, men har sedan lyckligtvis lagts i malpåse. Inga av de tankar som framfördes av de fem arkitektkontoren under tävlingen kan spåras i planförslaget.

centrumplan copy

I detta inlägg presenterar jag ett alternativ som grundar sig på huvudtanken i vårt dåvarande förslag kombinerat med dagens uppenbarligen skrala budget och ovilja till genomgripande förändringar. Det är ett faktum att 80% av trafiken till centrum i framtiden kommer att utgå ifrån de östra stadsdelarna, med Skanörs Vångar som ankare.  Att då behålla en trafikföring där all denna trafik skall gå i en fiskkroksrörelse via Bangången ut på Falsterbovägen för att komma till centrum är mindre klokt, även med tanke på både sommartrafiken till hamnen på Falsterbovägen och på den föga berikande skönhetsupplevelsen att behöva passera ICA:s och bibliotekets baksida.  Låt istället bussarna och varutransporterna fortsätta att gå denna vägen, men släpp in persontrafiken direkt i centrum genom en anslutning av Södergatan till Nyvångsvägen. Resultatet blir en aktivering av Södergatan som affärsgata och Bäckatorget får en mer framträdande plats i byn. Inga befintliga byggnader behöver röras med en sådan omläggning av trafikflödet, däremot öppnar den för ett bättre utnyttjande av Optimerahuset, Bäckagårdens restaurang och utökade byggrätter för handel i kvarteret norr om Bäckatorget, samtidigt som man får en trevligare ankomst till centrumområdets inre.

Bäckatorget har sedan länge förlorat sin tanke som centrumtorg och är idag mer att likna vid en stadspark, något som splittrar centrumfunktionerna och gör att intimiteten går förlorad. Jag ser gärna att man gör en förtätning på torget med luftiga, uppglasade butiksgallerier (jmf Kungsträdgårdens gallerier i Stockholm) som kanske kan skapa ett inre torg framför stationshuset för uteserveringar och vindskyddad samvaro. Plats finns ändå för den torghandel som förekommer i blygsam skala och ett lagom inslag av planteringar och träd.  Platsen framför stationshuset ligger högre än övriga torget och ger möjlighet till intressanta nivåskillnader, som man idag gjort allt för att utplåna. Kanske är detta platsen för ett bageri/ café med uteservering? Ett för många okänt förhållande är att den gamla Sparbankens bankvalv sträcker sig långt ut på torget från stationshuset, idag dolt under torgets markbeläggning. Eftersom man knappast kan få en bättre grundläggning föreslår jag ett glashus ovanpå valvet, som med en trappa ner får invändig förbindelse med stationshuset. Kanske har vi här en liten öl- och vinbar med uteplatser på det inre torget…

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att ICA faktiskt inte behöver bli större, att nuvarande parkeringar är fullt tillräckliga och väl fungerande, att en förlängd Södergatan blir som att öppna locket på konservburken och att Bäckatorget kan utnyttjas bättre. Möjligen är detta den bästa början på en försiktig centrumombyggnad, så får framtiden utvisa vad som blir möjligt i lite större skala.

Peter Krabbe

 

När vargen kom till Skanör

Eftermiddagens varma solstrålar letar sig ner mellan trädstammarna när jag en augustidag tar en promenad genom Skanörs södra stadspark. En svag bris leker med de lojt svajande löven och doften av mossa och barr är intensiv. Gångvägens grus knastrar svagt under skosulorna. Jag rundar ett buskigt vägskäl och stannar tvärt. 20 meter längre ner glider vargen fram ur skogen, sätter sig irriterat mitt på den solbelysta grusgången och kliar sig häftigt med bakbenet för att bli av med den envetna Skanörsloppa som satt sig i pälsen. Våra ögon möts och vi blir båda som djupfrysta isstoder. Gråben sitter orörlig med bakbenet fortfarande pekande i vädret. Jag själv står helt orörlig och försöker suga i mig alla synintryck, memorera och få allt att fastna på näthinnan. Är det möjligt?

Större än en schäferhund, gråspräcklig päls med svarta toner längs ryggen, svansen och benens nederdelar. Öronen uppmärksamt spetsade och riktade mot mig, släpper mig inte med blicken. Jag börjar försiktigt prata inställsamt kattspråk för att visa mina goda avsikter. ”Vart är du på väg, lilla gubben, vad gör du i Skanör, vill du komma och hälsa?” Gråben reser sig upp igen, är nu vänd mot mig. Lyssnar, ser mig i ögonen. Tar ett steg mot mig, sänker huvudet, reser på det igen. Jag sätter mig på huk och sträcker fram en öppen hand. Pratar hela tiden. Sekunderna går, långsamt, långsamt.

Plötsligt bestämmer han sig, lunkar iväg rakt mot mig. I hans ögon ser jag tveksamhet, tvivel, men också nyfikenhet. Svansen hänger svagt nedsjunken. Släpper mig inte med blicken. 10 meter ifrån mig stannar han tvärt. Vädrar och tvekar. Jag tror att han ångrat vårt möte, men ser att en gammal dam med en knähund närmar sig långt bort, ännu osynlig för min nye vän. Jag försöker teckna åt henne att stanna där hon är, hon lyder utan minsta tvekan, säkert oroad av den mystiske mannen på marken och hans eventuella avsikter. Jag försöker lugna Gråben med mitt fortsatta kattprat, men ser att oron tagit över i hans tidigare så nyfikna blick. De nya dofterna tilltalar honom inte. Han litar inte längre på mig och överväger panikflykt.

Jag vädjar till honom att komma fram och hälsa, jag vill ta på honom och känna hans päls. Se ett förtroende tändas i hans vilda ögon. Fråga hur han kommit hit och varför. Få honom att ta en paus i sin stressade vandring och prata med mig. I ett avgörande ögonblick gör han istället helt om, vänder mig ryggen och travar iväg med sin flytande, vägvinnande gång för att plötsligt svänga tvärt och försvinna rakt ut i skogen igen. Jag känner redan en oändlig saknad.

”Det var nog en räv” säger Hillarp hänsynslöst, ”här finns inga vargar”. Nähä, svarar jag lydigt, rädd för att bli idiotförklarad. Men gamle Mickel Räv har jag sett i tio års tid lunka fram utanför vårt hus i Norra parken, nog kan jag skilja mellan en räv och en varg! Eller kan jag inte det? Mickel var både halvdöv, halvblind, hälften så stor och hade inte minsta intresse för en pratstund med människor. Hur som helst så glömmer jag inte min Gråben och hoppas att vi snart ses igen….

Peter Krabbe

%d bloggare gillar detta: