Vem tar pengarna från kulturminnesvården?

Möjligen har olika generationer också olika prioriteringar vad gäller hur statens insamlade skattemedel skall användas. Detta är kanske naturligt och bara att acceptera. Ändå har många av oss som levt lite längre svårt att förstå nonchalansen inför och det bristande engagemanget i kulturminnesvården idag. Mitt hjärta blöder när jag tvingas åse kulturminnen försvinna genom vanskötsel, okunskap eller total ignorans från myndigheternas sida. Myndigheterna är nu våra barns generation, med andra prioriteringar. Men försvunna kulturminnen kommer inte tillbaks. Det finns så att säga bara ett original.

Byggnader som berättar vår historia rivs och ersätts av huskroppar med odefinierbara fasaddekorer. Rationellt, funktionellt och ekonomiskt. Stadens årsringar suddas ut. Men även i den lilla skalan, i den ömtåliga och föränderliga naturen, lever kulturminnena farligt. På den fornminnesspäckade Falsterbohalvön finns fortfarande många spår i naturen efter vikingatid och medeltid. Om dessa skall få finnas kvar behövs det arbetsinsatser och någon som bekostar dessa. Gränsdragningen mellan kommun och stat är många gånger oklar. Utan tvekan är det ett kommunalt intresse att bevara och underhålla unika miljöer, men fornminneslagen gör normalt rikstäckande myndigheter till de ansvariga. Som alla vet går statens resurser till andra intresseområden och kommunerna står med bakbundna händer. Är detta något som vi behöver acceptera när våra fornminnen försvinner?

bredeväg dubbelbild

Bilden t.v. är tagen för 20 år sedan, man kan fortfarande urskilja Brede vägs särart och kvarvarande vatten i det återstående diket. T.h. Brede väg idag, träd slår rot i det torra diket och området blir en del av sin omgivning.

– Brede väg är en medeltida vattenled i Skanör som löper söder om Lagmanshejdan. På medeltiden var denna vattenfylld mellan de kraftiga tångvallar som ännu markerar förbindelsen mellan Rostocks fit och Höllviken och trafikerades av pråmar lastade med sill. Idag återstår bara ett dike som nu håller på att växa igen. Rensa och återställ detta fornminne omgående! Hästar och får är billiga kommunalarbetare och nödvändiga medarbetare för att hålla naturområden i skick. De som tidigare gjorde jobbet har tydligen blivit uppätna i likhet med korna på ljungen?

 

vallgraven 1965

Den inre vallgraven vid Skanörs borgruin efter upprensning och renovering år 1965.

vallgrav 3

Vallgravarna vid Skanörs borg idag. Kan någon se ett spår efter den inre vallgraven, mellanliggande vall och den yttre vallgraven? Trädet längst till vänster och den vita gården i bakgrunden är desamma som på bilden ovan från 1965. 50 år av totalt förfall! Fy skäms, Vellinge kommun.

– Vallgravarna runt borgarna i både Skanör och Falsterbo håller på att visuellt försvinna genom tilltagande igenväxning. F.d. landsantikvarien Evald Gustafsson genomdrev 1965 en upprensning och återställande av de då, precis som idag, knappt synliga vallgravarna med hjälp av beredskapsarbeten. Efter renoveringen åtog sig Skanör-Falsterbo stad att i fortsättningen svara för skötseln. Efter kommunsammanslagningen har inte ett grässtrå krökts inom fornminnesområdet, förutom de som fåren betar av sommartid. Hur många i kommunhuset känner idag till detta åtagande? Som självutnämnd kulturmiljödebattör kommer jag att plåga de som är ansvariga för denna vanvård tills bättring sker. Att i en kommundel som lever på turism inte marknadsföra sina unika kulturminnen är ansvarslöst och obegripligt. Ta vänligen fram en handlingsplan omgående!

Flommen 1

Flommarna i Skanör och Falsterbo, en våtmark under uttorkning.

– Flommarna i Skanör och Falsterbo är medeltida vattenområden som använts både som hamn för koggarna och landningsplats för fiskebåtarna under den medeltida Skånemarknaden. Naturområdet är idag naturreservat. Trots klimatalarmisternas upprepade försäkringar att havsnivåerna skall höjas sker i verkligheten det omvända och dessa våtmarker torkar ut allt mer. Det gångna sommarhalvåret med havsnivåer en halv meter under det ”normala” har satt sina spår med utbredd vegetation och minskade vattenflöden. Målsättningen måste rimligen vara att bibehålla kulturmiljön så att den kan berätta om sin historiska bakgrund. Planering sker för byggande av skyddsvallar mot höga havsnivåer när problemet istället är att öka vattentillförseln genom lämpliga åtgärder. En sådan kan vara att återskapa en vattenförbindelse under Hamnvägen för att förbättra vattengenomströmningen från Slusan till Bakdjupet. Åtgärderna är lika naturliga som att rensa reservatet Skanörs ljung från björksly. De betande korna gör vad de kan, men att reglera vattenflöden klarar de inte av på egen hand.

Naturen är Vellinge kommuns varumärke. Här blandas unik natur med kulturminnen på ett sätt som saknar motstycke i landet. Får vi be våra unga kommande politiker att observera detta så att även våra barnbarn får möjlighet att njuta av dessa tillgångar!

Peter Krabbe

 

Annonser

Varning för LÅGA havsnivåer!

En liten nyhet fladdrade hastigt förbi helt nyligen, uppsnappad av en lokaltidning som inte haft vett att låta Miljöpartisterna omedelbart censurera den. Efter att ha hamrat ut den gängse skrämselpropagandan om höjda havsnivåer skulle nämligen nyheten ha fått den samlade journalistkåren att rodna av skam om försäkringsbolaget IF:s skaderapport hade fått större nyhetsvärde. Vad har då hänt? Jo, antalet grundstötningar har under sommarhalvåret ökat lavinartat, inte för att båtägarna varit anmärkningsvärt ouppmärksamma, utan därför att havsnivåerna både på väst- och ostkusten varit upp till en halv meter lägre än normalt, på västkusten ännu lägre. Sjökorten var helt enkelt inte tillförlitliga längre.

grundstötning

Så här kan det gå om man läser sjökortet med IPCC:s ögon….

Så sent som den 8 augusti skriver klimatprofessorn Rummukainen i Lund, apropå det varma vädret som rått under samma period, som svar till Sydsvenskan på frågan ”Vilka andra risker kan vi räkna med i ett varmare klimat?” : Havsvattenståndet ökar, särskilt i södra Sverige. Världshavens nivå har redan höjts med knappt tjugo centimeter. Vid Sveriges kuster har man mätt en motsvarande ökning.

Var har då professorn mätt sina höjda havsnivåer? Och vet inte professorn att landhöjningen i Skandinavien mer än väl kompenserar de 20 cm per 100 år som forskarna räknar med som globalt medelvärde? Och vet inte professorn heller att klimatet globalt inte har blivit varmare under de senaste 17 åren? Är det kanske till och med professorns fel att så många båtägare fastnat på grynnor i tron att havet bara blir allt djupare?

Allvarligt talat, så vet vi nog att VÄDRET orsakar både stormfloder och extrem uttorkning vid varierande meteorologiska förhållanden. Både sommarhalvårets havsnivåsänkning och skogsbranden i Västmanland hör dit. KLIMATET blev 0,7 grader varmare under 1900-talet, men har därefter inte förändrats. Om det blir varmare eller kallare i framtiden vet vi inte idag.  De tecken vi ser i det verkliga livet talar närmast för det senare. Är det inte dags även för våra politiker att grunda sina handlingar och prognoser på kunskap istället för skrämselpropaganda i syfte att motivera skattehöjningar som annars inte hade varit godtagbara?

Peter Krabbe

Öppet brev till Fredrik Reinfeldt

Redan i NOVUS februarimätning sade sig hälften (49%) av Moderaternas väljare vara positiva till ett närmande mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. Anledningen var naturligtvis missnöje med moderaternas invandringspolitik. Av någon outgrundlig anledning tävlar Moderaterna med vänsterflygeln om att erbjuda allt bättre villkor för invandrare. Visserligen kallar Moderaterna sig det nya arbetarpartiet, men har man ändå inte en skyldighet mot sina kärnväljare att agera enligt konceptet lite till höger om mitten?

Räds du inte alls perspektivet att Moderaterna i valet får färre röster än Sverigedemokraterna? Detta är inte en otänkbar situation mot bakgrund av din hårdnackade och utomordentligt omogna attityd till Sverigedemokraternas existens. Om alliansens ungdomsförbund med alla sina liberalextremister är viktigare för utformningen av framtidens borgerliga politik ger jag dig inte många chanser att kunna bilda ny regering år 2014. Alla väljare har inte tid och kraft att ge sig in i den skriftliga eller verbala debatten och hade, även om så vore, inte synts i våra av redaktörer och journalister censurerade medier. Ta därför denna opinionsundersökning på allvar. Där kan du avläsa verkligheten. Agera därefter och utforma en invandringspolitik som är värd namnet. Där skyddsbehov och humanitet vägs mot samhällets ekonomiska möjligheter och förmåga att ta hand om dem som vi vill hjälpa. Se på hur andra länder i Europa gör. Är finnarna samvetslösa? Eller realister? Måste lilla Sverige alltid vara värst?

Om du förbereder en framtida allians med något parti i vänsterblocket efter nästa val istället, vore det då inte dags att knappt en månad före valet lägga korten på bordet och berätta om sådana planer? Oavsett om småpartierna försvinner eller ej lär inte heller detta alternativ bli regeringsdugligt om Sverigedemokraterna fördubblar sin väljarkår. Uppenbarligen kommer Sverigedemokraternas vinster i så fall att belasta just Moderaterna, det enda parti där väljarna i denna fråga har rätt att se sig lurade. När Tobias Billström försöker dra åt rätt håll får han inte ditt stöd, utan står ensam och isolerad. Är det verkligen värre att lägga fram en politik som tilltalar Sverigedemokraterna än att förlora makten? Men dina väljare måste snart ställa sig frågan om du verkligen leder landet åt rätt håll, eller om det är dags att ta upp frågan om ny partiledare. Ingen är oersättlig. Detta har uppenbarligen hälften av dina väljare redan börjat fundera över…..

Peter Krabbe

 

Isen är bruten – trots att uppvärmningen upphört!

Min senaste vädjan till länsöverdirektör Carl Älfvåg gav ett snabbt svar. Kan vi då se fram emot en bättre dialog mellan kommunerna och den skånska länsstyrelsen i klimatfrågan i fortsättningen? Låt oss hoppas det, låt oss också hoppas att valet av en freds- och konfliktvetare som länsöverdirektör var ett genialiskt drag av en sannolikt avgående regering. Samarbete och dialog utlovar nämligen Carl Älfvåg i sitt svar, som återges i sin helhet nedan.

”Jag har läst både ditt tidigare och detta bidrag. Intressant på alla sätt och vis. Jag är ingen expert på det faktamässiga i klimatfrågan. Tar mer än gärna till mig olika ståndpunkter. Är också väldigt mån om en god dialog med de skånska kommunerna. Dina bidrag har jag också skickat vidare i vår organisation så att fler ska få del av dem. Det är viktigt. Bästa hälsningar, Carl”

Carl-liten[1]

Länsöverdirektör Carl Älfvåg, nytillsatt vid årsskiftet 2013/ 2014.

I mitt följebrev skriver jag att ” Jag har tidigare under sommaren skrivit till dig angående klimatalarmisternas negativa påverkan på den regionala planeringen, särskilt vad gäller kustnära områden som Falsterbonäset. Eftersom frågan är extra viktig inför valet återkommer jag här med en uppföljning, som jag hoppas att du tar del av.” Artikeln återfinns på https://peterkrabbe.wordpress.com/2014/08/15/hej-igen-lansoverdirektor-carl-alfvag/ och dess föregångare på   https://peterkrabbe.wordpress.com/2014/07/29/oppet-brev-till-carl-alfvag-lansoverdirektor-i-skane/.

Det är glädjande att länsstyrelsen nu fått en företrädare som är beredd att lyssna på vetenskapen. Att en länsstyrelse kan driva en fråga politiskt som företrädare för en politiskt vald regering är inget anmärkningsvärt. Men att på tvivelaktiga grunder ge medborgarna sken av att en politiskt vald linje är vetenskapligt underbyggd är naturligtvis förkastligt. Låt politiken vara åsikter, önskningar och visioner om utformningen av ett samhälle och vetenskapen en parameter bland många andra för att belysa rimligheten i den valda politiken.  Det optimala sättet för politiker att missbruka vetenskap är, som hittills skett, att programmera datormodeller med selektiva ingångsvärden i syfte att få ut en beskrivning av framtiden som av allmänheten uppfattas som en del av den absoluta vetenskapen. Ytterligt få väljare kan särskilja prognoser från verklighet. Kanske kan vi nu börja få ordning i detta träsk och sortera ut politik från sann vetenskap.

Att FN allt mer hänger sig åt en socialistisk fördelningspolitik kan vara förståeligt i syfte att minska fattigdomen i vissa delar av världen. Men kan man förutsätta att denna politik skall stå oemotsagd och accepteras av världens nationer, oberoende av marknadsekonomiska krafter, nationella politiska system och religiösa styrningar? Jag tror inte att flertalet vill se FN som överstatlig myndighet, hellre ett diskussionsforum och en mötesplats för världens allt mer divergerande intressen. När FN genom IPCC våren 2015 i Paris vill påtvinga världens nationer denna fördelningspolitik under täckmantel av klimatdebatt måste nationerna sätta ner foten! Det finns inte utrymme än på länge för ett centraliserat världsherravälde, långt ifrån valurnorna!

Peter Krabbe

Hej igen, länsöverdirektör Carl Älfvåg

Jag har tidigare skrivit till dig angående klimatdebatten och Klimatsamverkan Skåne. Eftersom jag inte fått något svar eller bekräftelse på att du läst vad jag skriver, fortsätter jag då med att föra en monolog istället.

Tyvärr är det ju så att man tvingas vara högröstad när omgivningen inte hör eller inte vill höra. Det som är särskilt beklagligt är att klimatdebatten präglas av låsta åsiktsgrupperingar av lika rabiat slag som inom religiösa sekter. Ändå är klimatdebatten i grund och botten en vetenskaplig fråga. Eller borde vara det. De argument som framförs av olika forskare går ju faktiskt att utvärdera, i alla fall om man blundar för de politiska och ekonomiska påtryckningar som nu blir allt vanligare.

Dessa senare är i huvudsak relaterade till det socialistiska blocket, vilket för mig framstår som förvånansvärt med tanke på att vi haft en borgerlig regering i åtta år. Skåne har till och med fått en landshövding med ett förflutet som moderat riksdagskvinna och jag kan inte tänka mig annat än att du själv med erfarenheter från freds- och konfliktsvetande och UD inte är obekant med ett borgerligt förhållningssätt. Ändå framhålls den Miljöpartistiska agendan som den enda sanningen inom länsstyrelsen, trots att denna glasbubbla för länge sedan krossats i övriga världen. Kvar ligger den socialistiska fördelningspolitiken.

Flommen

Skanörs Flommar var under medeltiden en naturhamn, där koggar med flera meters djupgående kunde gå in och ankra upp. Som ett av de lägst liggande områdena i landet i denna storlek och under ständig uttorkning har vi här en säker indikator som vederlägger länsstyrelsens fantasier om havsnivåhöjningar. Är det inte dags för våra myndigheter att inse realiteter och rätta planeringen efter detta istället för att skrämma livet ur alla kustnära boende? Det finns i dagsläget INGA datormodeller som kan förutspå det framtida klimatet!

Jag hade kunnat strunta i frågan om inte genomförandet av länsstyrelsens nuvarande inställning utgör ett direkt hot mot min egen verksamhetsort på Falsterbonäset, tillika Skånes främsta turistmetropol, med förödande konsekvenser för både näringsliv och boende. Jag kan inte tolka förhållandet på annat sätt än att ni inte har kontroll över era egna tjänstemän, på samma sätt som dagspressen inte har kontroll över sina journalister. Rätta mig gärna om jag har fel, det vore jag tacksam för, om det är så.

Oavsett vilket kommer jag att tillställa dig länkar till bättre vetande och börjar här med en forskningsrapport om koldioxidens roll i klimatförändringen, en kärnfråga i klimatdebatten, skriven av den norske forskaren och professorn vid Oslos universitet, Tom Segalstad:

http://folk.uio.no/tomvs/esef/ESEF3VO2.htm

Ytterligare en framstående forskare och professor vid Oslo universitet är Ole Humlum, som kommit fram till liknande slutsatser vad gäller koldioxiden, kan läsas på denna länk:

http://www.climate4you.com/Text/KlimaTankekors%20version20090320.pdf

Att norska forskare är långt framme är ingen tillfällighet genom deras omfattande aktiviteter i samband med polarforskningen på i Arktis och Antarktis. Dessutom har de högre trovärdighet genom att vara politiskt fristående. Jag skall också trötta ut dig genom att återupprepa en tredje länk från vårt södra grannland gällande havsnivåerna i södra Östersjön:

http://www.eike-klima-energie.eu/news-cache/saekularer-und-aktueller-meeres-anstieg-pegel-16-mmjahr-oder-sat-altimeter-32-mmjahr-was-ist-richtig/

Med vänlig hälsning

Peter Krabbe

Falsterbo Strandhotell – är sista ordet sagt?

Man kan nog påstå att kommunen tappat greppet om detta Falsterbo-projekt. Under många decennier avvisades alla försök att åter bebygga tomten för Strandhotellet eftersom de kulturbevarande krafterna då var starka, många ledande politiker var också engagerade i lokala musei- och försköningsföreningar och besluten togs nära kommunens invånare.

Strandhotellet 1920

Det numera försvunna Strandhotellet under 1900-talets första hälft. Byggnaden var måttlig i storlek och kunde naturligtvis inte mäta sig med det fashionabla Falsterbohus.

Tomten blev obebyggd snabbt en integrerad del av stadsparken och planläggning ansågs som uteslutet av hänsyn till naturen och närheten till strandområdet. När tankarna på ett nytt hotell återuppstod visade kommunen viss välvilja genom nyttan för turistnäringen och projektets begränsade storlek. Sedan dess har hög- och lågkonjunkturer avlöst varandra och den sedvanliga cirkusen inleddes. Dålig lönsamhet – större projekt. Fortfarande dålig lönsamhet – ännu större projekt. Sviktande säsongintäkter – skifta hotell till lägenheter.  Höga exploateringskostnader – sätt in ännu fler lägenheter. I slutändan vågar jag förutspå utfallet: För höga ackumulerade kostnader och försäljningspriser kommer att innebära att projektet läggs ner på obestämd tid. Byggkostnaderna växer och efterfrågan krymper. Tidens tand gnager.

projekt K&T 2014

Den senaste versionen som nu heter Falsterbo Strand, ritad av Krook & Tjäder i Malmö. 2014.

Om jag ändå har fel står vi om några år här med ett för Falsterbo gigantiskt bostadsområde som bebos två månader om året, en märklig arkitekturhybrid på Falsterbos äldsta kulturmark med fötterna i vattnet. Nitisk avverkning av all skymmande vegetation kommer att medföra att vi aldrig slipper se det under våra strandpromenader. Förvisso var Falsterbohus ett ännu större projekt som vi idag fortfarande älskar. Men skillnaden är faktiskt arkitekturen. Falsterbohus är vackert med sin skånska nationalromantiska stil medan vi i Strandhotellets efterföljare får vår del av Malmös förortsarkitektur, dumpad på stranden. Fy skäms, Krook och Tjäder, bättre kan ni!

Falsterbohus

Falsterbohus byggdes 1908 och var ett av Sveriges mest fashionabla badortshotell. Dåvarande hotellägaren Moje Björkman drev också hotell på franska Rivieran. Svårt att överträffa, men man kan ju alltid försöka…. Bilden visar hotellet under sina glansdagar. Arkitekt Theodor Wåhlin.

Det bästa vore om valet tillförde politiker med kraft att riva upp alla avtal och börja från början. Med det lilla, lilla huset på den lilla, lilla tomten. En avgörande skillnad idag är den allt mer uppvuxna stadsparken och den hänsyn som nu måste tas till dess existens och oöverträffade värden. Elefantiasis lär gå att bota idag.

Peter Krabbe

 

Skanörs hamn – utveckling eller avveckling?

Ett detaljplaneförslag för Skanörs hamn har under sommaren ställts ut för samråd. Önskemål och synpunkter begärs in före den 22 augusti 2014. Vad skall man då säga om detta förslag?

Att ett planförslag är nödvändigt har inte minst jag själv framfört i många sammanhang. En diskussion om hur dessa attraktiva ytor skall fördelas mellan olika intressenter är nödvändig för att skapa lugn och ro och en positiv anda kring hamnens utveckling. Där är vi nu. Man kan lugnt påstå att kampen om de spektakulära aktiviteterna som restauranger, nattklubbar och badhus (egentligen konferenscentra) har fått mer uppmärksamhet än kärnverksamheterna som småbåtshamnen och den havsnära detaljhandeln som fiskförsäljning och rökerier. Genom havsdimmans rökridåer skymtar och försvinner politikernas prioriteringar och drömmar i takt med aktörernas växlingar.  Låt oss då se på planförslaget och dess innehåll.

illustration

Kommunens planförslag för Skanörs hamn, illustration.

För ordningens skull skall jag skilja mellan mina personliga synpunkter och mina synpunkter som arkitekt och stadsplanerare.  Jag börjar med de senare:

Kommunen påbörjade 2006 ett planarbete där jag själv var planförfattare i syfte att möjliggöra byggandet av ett kallbadhus vid den norra hamnpiren, med en brygga ganska långt ut i havet.  Ett flertal av de utredningar som jag då beställde avseende marinarkeologi m.m. ligger kvar som bilagor till detta nya planförslag. Detta är ju bra med tanke på den kvartsmiljon som utredningarna då kostade, men om länsstyrelsen godkänner dessa åtta år gamla utredningar idag återstår att se. Mycket har hänt sedan dess, inte minst i spåren av IPCC:s ifrågasatta förutsägelser om havsnivåhöjningar (massvis att läsa om detta på min blogg). Länsstyrelsen kräver idag att allt byggande skall ske på höjder över + 3,0 meter över havet, samtidigt som hamnplanen har ett höjdläge runt + 1,6 meter. Det känns därför en aning optimistiskt att tro att länsstyrelsen skall godkänna en plan som inte nämnvärt bryr sig om detta faktum. Detta oavsett det faktiska innehållet. Det lär inte vara någon hemlighet att jag länge arbetat med att påtala de grova felaktigheter som ligger bakom IPCC:s prognoser, detta genom skrivelser till kommunen, länsstyrelsen och regeringen. Med valets sannolika utgång i sikte är det svårt att tänka sig ett förändrat synsätt i klimatdebatten, vilket talar för att hamnprojektet kanske borde ligga fyra år framåt i tiden istället. Det skadar dock inte att börja i tid. En flexibilitet för framtida förändringar av behoven är dock viktig, något som styrs av genomförandetiden. Denna är på plankartan angiven till 10 år och i planbeskrivningen till 5 år. Vilket gäller då? Under genomförandetiden kan inga ändringar göras i planen, varför denna bör hållas kort inom ett förändringsområde. Detta har jag påtalat också för Skanörs centrum, men ingen tycks förstå dessa grundläggande formalia.

Mina personliga synpunkter delar jag medvetet upp i negativa och positiva. Det finns nämligen många politiker som ser negativ kritik som enbart destruktiv, medan jag själv ser den som nödvändig för att kunna åstadkomma förbättringar utifrån det som faktiskt är dåligt. Den positiva kritiken innebär i min värld att försöka skapa förbättringar genom att gå längre än vad förslagsställaren vågat, i syfte att vidga vyerna en aning.

förslag förändringar

Förslag till förändringar, Krabbe Arkitekter i Skanör/ Peter Krabbe

För att även politikerna skall fortsätta att läsa börjar jag med det positiva. Ett kallbadhus planeras vid den norra pirarmen. Detta liknar allt mer det första projektet från 2006. Om det kan byggas är det bra. Jag har tidigare varnat för det för stormar utsatta läget, men detta får investerarna själva ta ställning till. Däremot kan man diskutera om kommunen skall bestämma hur många anläggningar som skall få finnas inom området och vem som skall driva dem. Det andra presenterade förslaget har som jag ser det ett betydligt bättre läge på den södra pirarmen. Vi har även skissat på ett nytt Badhyttsprojekt (restaurang och nattklubb) vid denna pirarm. Ge i planen plats för dessa två projekt på den idealiska platsen vid södra pirarmen, med uteserveringar som får utsikt både mot södra stranden och småbåtshamnen. Det är inte kommunens sak att bedöma vem som har bäst marknadsmässiga förutsättningar att lyckas med sitt projekt, det är den enskildes risktagande som gäller. Kommunen skall bara leverera möjligheterna, det gör man genom detaljplanen.

Det dåligt genomtänkta planförslag som kommunen genom förre stadsbyggnadsdirektören genomdrev för ett restaurangprojekt på parkeringen i strid mot bättre vetande kommer för all framtid att vara förpassat till papperskorgen. Att tänka positivt innebär att inse detta och arbeta för en bättre placering som är marknadsmässigt gångbar. Hamnen skulle ha stor glädje av en sådan restaurang i rätt läge. Först när genomförandetiden gått ut för denna tokiga plan kan området ges en bättre användning och infogas i hamnplanen, vilket belyser resonemanget ovan.

Den formella gränsen mellan det tidigare planlagda hamnområdet och naturreservaten och riksintresseområdena söder om hamnen går c:a 50 meter söder om hamnpiren. Det är därför fullt möjligt att lägga en byggzon för restauranger och badhus längs med piren åtminstone 100 meter ut mot den yttre vågbrytaren. Detta skulle ge oss en strandmiljö i klass med det bästa i Europa. Den ökade attraktivitet för båtlivet som detta skulle medföra innebär att avsättningar också måste göras för en utökad småbåtshamn, innan möjligheten stängs genom andra projekt. Man bör då också undersöka en finansieringslösning som bygger på ett system med andelshamn, ägda båtplatser kombinerade med gästplatser, vilket är det normala i övriga Europa.

Även de glest placerade handelsbodar som nu finns utefter Hamnvägens norra sida skulle kunna förtätas betydligt med ett gemensamt trädäck mot Hamnvägen som gångstråk och serveringsyta för caféer. Denna möjlighet finns redan i planen men skulle kunna förtydligas i en illustration. I planen föreslås däremot serveringarnas uteplatser ligga vid ett inre torg, en märklig tanke för alla som hellre sitter med en utsikt över båtar och flanörer i anslutning till gata och hamnbassäng.

Vändplatsen i änden av Hamnvägen är hårt beskuren i planförslaget, något som också är obegripligt för alla ortsbor som gärna ”glider ner” en runda för att stanna till några minuter i beskådan av nyanlända båtar. I mitten tronar idag flaggspelet, är det planförfattarens avsikt att också kapa denna huvudsymbol för hela hamnverksamheten?  Man får rimligen utgå ifrån att detta är en tankelapsus som kommer att åtgärdas omgående, något syfte går inte att spåra.

husbilar Hamnvägen

Skanörs hamn juli 2014.

Till det avgjort negativa hör upplåtelsen av en stor del av båtuppläggningsplatsen till campingbilar. Detta är redan genomfört och vi kan under sommaren beskåda resultatet. Besökare till hamnen möts nu av ett hav av husbilar som eliminerar såväl utsikten mot norra stranden som upplevelsen av att närma sig en småbåtshamn. Till ens förskräckelse kan man konstatera att detta tema skall följas upp med en rad campingstugor även på den södra sidan, vilket innebär att hela hamnen kommer att döljas av en campingplats för den som anländer från Skanör. Den som är upphovsman till dessa tankar får gärna förklara sig. Är detta Skanör? Räcker det inte med den gigantiska campingplatsen i Falsterbo, som i alla fall inte stör någon nämnvärt? Är de tusenlappar som campingen kan generera skäl nog för att förstöra hela hamnområdets image och utvecklingsmöjligheter? Samma sak gäller den avgiftsbelagda parkeringen för besökare. Vore det inte billigare att ge livräddarna de bidrag de behöver direkt istället för att skapa trafikkaos i hamnområdet. Vid ett studium under en frekventerad baddag var den avgiftsbelagda parkeringen väster om husbilarna tom till 90 % samtidigt som bilister som inte ville betala dessa 40 kr fyllde hela Hamnvägen ända från möllan till hamnen. Det finns faktiskt äldre och flerbarnsfamiljer i Skanör som behöver bilen för att ta sig ner till stranden för ett dopp och inte vill betala heldagstaxa för ett kort besök. Bofasta borde ha all rätt att röra sig fritt i en kommun som man redan finansierar via skattsedeln. De verksamheter som möjligen kommer att finnas i hamnområdet vinner inte heller på att tillgängligheten försvåras genom denna version av planering.

 

Hamnvägen + parkering

Avgiftsbelagd bilparkering utan bilar, Hamnvägen samtidigt fotograferad med gratisparkering och trafikkaos.

Är då detta ett bra planförslag? Tyvärr kan jag inte tycka det. Man har kokat ihop en soppa som helt saknar kryddor. Ett kallbadhus blir möjligt, det är bra, men man hade kunnat göra så mycket mer. Att göra halva hamnområdet till campingplats gynnar åtminstone inte de bofasta, som ser hamnen som en viktig och skattefinansierad tillgång för kommunens invånare. Att avgiftsbelägga all parkering gynnar inte heller de bofasta och minst de som vill bedriva näringsverksamhet genom minskat antal besökare. Möjligheterna att skapa en kontinental miljö med fler restauranger i bästa läge utnyttjas inte alls. Tyvärr återstår då bara en blek produkt som vi får hoppas att nästa stadsbyggnadsdirektör istället kan styra rätt för att bli den tillgång som den förtjänar att vara.

husbilscamping

Är det så här vi vill se Skanörs hamn? Juli 2014. God ekonomi för vem?

Det finns inga hållbara argument för att tillåta något som helst boende i hamnen, förutom för dem som sover i sina båtar. Låt därför Skanörs hamn fortsätta att vara en hamn och en mötesplats i första hand för oss som bor i kommunen! Det innebär inte att besökare inte är välkomna, våra stränder är öppna för alla och vi har utmärkta hotell i alla prisklasser för den som vill stanna lite längre.

flygfoto 3

Skanörs hamn – en pärla att vårda och utveckla, inte avveckla! Bilden visar också den äldsta restaurangen Badhytten före ombyggnad och nedrivning, belägen vid södra pirarmen.

%d bloggare gillar detta: