Isen är bruten – trots att uppvärmningen upphört!

Min senaste vädjan till länsöverdirektör Carl Älfvåg gav ett snabbt svar. Kan vi då se fram emot en bättre dialog mellan kommunerna och den skånska länsstyrelsen i klimatfrågan i fortsättningen? Låt oss hoppas det, låt oss också hoppas att valet av en freds- och konfliktvetare som länsöverdirektör var ett genialiskt drag av en sannolikt avgående regering. Samarbete och dialog utlovar nämligen Carl Älfvåg i sitt svar, som återges i sin helhet nedan.

”Jag har läst både ditt tidigare och detta bidrag. Intressant på alla sätt och vis. Jag är ingen expert på det faktamässiga i klimatfrågan. Tar mer än gärna till mig olika ståndpunkter. Är också väldigt mån om en god dialog med de skånska kommunerna. Dina bidrag har jag också skickat vidare i vår organisation så att fler ska få del av dem. Det är viktigt. Bästa hälsningar, Carl”

Carl-liten[1]

Länsöverdirektör Carl Älfvåg, nytillsatt vid årsskiftet 2013/ 2014.

I mitt följebrev skriver jag att ” Jag har tidigare under sommaren skrivit till dig angående klimatalarmisternas negativa påverkan på den regionala planeringen, särskilt vad gäller kustnära områden som Falsterbonäset. Eftersom frågan är extra viktig inför valet återkommer jag här med en uppföljning, som jag hoppas att du tar del av.” Artikeln återfinns på https://peterkrabbe.wordpress.com/2014/08/15/hej-igen-lansoverdirektor-carl-alfvag/ och dess föregångare på   https://peterkrabbe.wordpress.com/2014/07/29/oppet-brev-till-carl-alfvag-lansoverdirektor-i-skane/.

Det är glädjande att länsstyrelsen nu fått en företrädare som är beredd att lyssna på vetenskapen. Att en länsstyrelse kan driva en fråga politiskt som företrädare för en politiskt vald regering är inget anmärkningsvärt. Men att på tvivelaktiga grunder ge medborgarna sken av att en politiskt vald linje är vetenskapligt underbyggd är naturligtvis förkastligt. Låt politiken vara åsikter, önskningar och visioner om utformningen av ett samhälle och vetenskapen en parameter bland många andra för att belysa rimligheten i den valda politiken.  Det optimala sättet för politiker att missbruka vetenskap är, som hittills skett, att programmera datormodeller med selektiva ingångsvärden i syfte att få ut en beskrivning av framtiden som av allmänheten uppfattas som en del av den absoluta vetenskapen. Ytterligt få väljare kan särskilja prognoser från verklighet. Kanske kan vi nu börja få ordning i detta träsk och sortera ut politik från sann vetenskap.

Att FN allt mer hänger sig åt en socialistisk fördelningspolitik kan vara förståeligt i syfte att minska fattigdomen i vissa delar av världen. Men kan man förutsätta att denna politik skall stå oemotsagd och accepteras av världens nationer, oberoende av marknadsekonomiska krafter, nationella politiska system och religiösa styrningar? Jag tror inte att flertalet vill se FN som överstatlig myndighet, hellre ett diskussionsforum och en mötesplats för världens allt mer divergerande intressen. När FN genom IPCC våren 2015 i Paris vill påtvinga världens nationer denna fördelningspolitik under täckmantel av klimatdebatt måste nationerna sätta ner foten! Det finns inte utrymme än på länge för ett centraliserat världsherravälde, långt ifrån valurnorna!

Peter Krabbe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: