Varning för LÅGA havsnivåer!
27 augusti, 2014 Lämna en kommentar
En liten nyhet fladdrade hastigt förbi helt nyligen, uppsnappad av en lokaltidning som inte haft vett att låta Miljöpartisterna omedelbart censurera den. Efter att ha hamrat ut den gängse skrämselpropagandan om höjda havsnivåer skulle nämligen nyheten ha fått den samlade journalistkåren att rodna av skam om försäkringsbolaget IF:s skaderapport hade fått större nyhetsvärde. Vad har då hänt? Jo, antalet grundstötningar har under sommarhalvåret ökat lavinartat, inte för att båtägarna varit anmärkningsvärt ouppmärksamma, utan därför att havsnivåerna både på väst- och ostkusten varit upp till en halv meter lägre än normalt, på västkusten ännu lägre. Sjökorten var helt enkelt inte tillförlitliga längre.
Så här kan det gå om man läser sjökortet med IPCC:s ögon….
Så sent som den 8 augusti skriver klimatprofessorn Rummukainen i Lund, apropå det varma vädret som rått under samma period, som svar till Sydsvenskan på frågan ”Vilka andra risker kan vi räkna med i ett varmare klimat?” : Havsvattenståndet ökar, särskilt i södra Sverige. Världshavens nivå har redan höjts med knappt tjugo centimeter. Vid Sveriges kuster har man mätt en motsvarande ökning.
Var har då professorn mätt sina höjda havsnivåer? Och vet inte professorn att landhöjningen i Skandinavien mer än väl kompenserar de 20 cm per 100 år som forskarna räknar med som globalt medelvärde? Och vet inte professorn heller att klimatet globalt inte har blivit varmare under de senaste 17 åren? Är det kanske till och med professorns fel att så många båtägare fastnat på grynnor i tron att havet bara blir allt djupare?
Allvarligt talat, så vet vi nog att VÄDRET orsakar både stormfloder och extrem uttorkning vid varierande meteorologiska förhållanden. Både sommarhalvårets havsnivåsänkning och skogsbranden i Västmanland hör dit. KLIMATET blev 0,7 grader varmare under 1900-talet, men har därefter inte förändrats. Om det blir varmare eller kallare i framtiden vet vi inte idag. De tecken vi ser i det verkliga livet talar närmast för det senare. Är det inte dags även för våra politiker att grunda sina handlingar och prognoser på kunskap istället för skrämselpropaganda i syfte att motivera skattehöjningar som annars inte hade varit godtagbara?
Peter Krabbe