Skanörs äldsta rådhus?

Ett nytt tittskåp in i det förgångna får vi genom de glasplåtar från tiden strax efter förra sekelskiftet som Håkan Carlsten på sistone grävt fram ur sin farfars arkiv, bilder som vi tidigare inte sett. De högupplösta glasplåtarna ger oss nya detaljer. Vi har tidigare sett det ursprungliga Norregård i Falsterbo, som det såg ut innan den stora ”ombyggnaden” förvandlade gården till kursgård och hotell.

Nu har vi fått ta del av den 1921 nedbrunna Söderlindska gården i Skanör, belägen vid Rådhustorget. Genom mina rekonstruktioner av Skanörs gator och stadskvarter för tiden från tidigt 1600-tal och fram till våra dagar, kan man med hjälp av Carlstens fotografier dra några intressanta slutsatser, eller åtminstone hypoteser om Skanörs historia. God hjälp har vi också av en uppmätningsritning av den Söderlindska gården från året innan den brann ner, publicerad i Lars Dufbergs  bok ”Skanörsgårdarna”.

Bakgrunden har vi i äldre kartmaterial (Meyer 1650-talet och Ihn 1751), som visar ett Rådhustorg, då kallat Stora Torget, som breder ut sig från Östergatan ända fram till Mellangatan. Under 1600-talet nådde torget fram till baksidan av Västergatans gårdar.  Torget var del av den plats där medeltidens Skånemarknad haft sina aktiviteter.

Söderlindska gården detalj

Denna del av den Söderlindska gården tjänstgjorde sannolikt som Skanörs rådhus under början av 1700-talet.

En analys av Söderlindska gården visar en bostadsdel som byggnadstekniskt kan hänföras till tidigt 1700-tal eller sent 1600-tal, som under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet byggts ut och kompletterats med ladugård och uthuslängor för att forma det mindre torg som skulle bli det nya Rådhustorget.  Rådhuset byggdes 1777 och samtidigt fick torget en beläggning av kullersten för att matcha det ståtliga rådhuset. Kostnaderna för detta var sannolikt den avgörande orsaken till att man halverade torget i storlek. Något decennium senare flankerades torget på sin västra sida av det också förhållandevis ståtliga Garnisonshuset, som under 1800-talet omvandlades till skolhus.

Men låt oss återvända till Söderlindska gården.  Den äldsta delen med sitt täta band av blyspröjsade 1600-talsfönster visar tydliga tecken på att ha varit en solitär byggnad. Att denna inte har ett ursprung som bostad visas också av byggnadsdetaljer som mängden fönster, den påkostade stengrunden och, inte minst, uppmätningsritningen som på gårdssidan visar en äldre huvudentré med ståtlig homeja över dörren. Dörren är då sedan länge igenmurad men homejan har lämnats kvar. En jämförelse med stadsplanen visar att denna byggnad legat mitt på det Stora Torgets södersida, med entrén vänd mot torget. Även söder om byggnaden fanns ända fram till 1885, när Skanör återuppbyggdes efter branden, en mindre platsbildning. Mycket talar därför för att detta var det äldre rådhuset, som skulle ersättas av det nya, som de la Rose lät bygga 1777 och som nu dominerar Rådhustorget. Bakom de tätt sittande fönstren har vi då sannolikt haft rådstugans möteslokal under en period från slutet av 1600-talet till mitten av 1700-talet.

Skanör torget 1750 copy

Stora Torget var vid mitten av 1700-talet mer än dubbelt så stort som idag. Det gamla rådhuset vänder sig mot prästgården och borgen, som varit okulär huvudaxel för stadsplaneringen sedan Skånemarknaden under medeltiden. Många av gårdarna varvid denna tid mindre än vad kartan visar.

Från 1668 och fram till 1739 innehades borgmästarämbetet växelvis av de sammangifta släkterna Lind och Sörensson/Rasmusson, med början genom Fredrik Gudmunsson Lind. Det var då vanligt att borgmästaren hade skyldighet att hålla rådstuga. Släkten Lind ägde vid denna tid det som senare skulle kallas Söderlindska gården. Det som jag här kallar Skanörs äldsta rådhus benämndes under senare delen av 1700-talet därför Lindagården. Vid 1740 års mantalslängd fick byggnaden för första gången ett gårdsnummer och hade dessförinnan betecknats som ett gatuhus utan tillhörande jord. Detta stämmer väl med släkternas skyldighet att hålla rådstuga fram till 1739, när borgmästarsysslan övergick till Magnus Grijs. Man kan därför på sannolika skäl datera det i den Söderlindska gården inbyggda rådhuset till perioden 1670- 1730, mest troligt till det snävare intervallet 1670-1680 då den förmögne F.G. Lind påbörjade sin ämbetsbana som borgmästare i Skanör.

Skanör torget 1850 copy

Skanörs centrumtorg som det utformades efter de la Roses rådhusbygge, utseende 1870. Det gamla rådhuset ingår nu i det sydvästra hörnet av Söderlindska gården.

När detta gamla rådhus inte behövdes längre förlängdes bostadsdelen österut och de stora korsvirkeslängorna som formade den nya kringbyggda gården byggdes upp. Den gamla marknadsplatsen hade nu blivit ett stadsmässigt torg med fokus på att framhäva stadens nya symbol, det ståtliga nya rådhuset, vilket ytterligare underströks av de två flankerande korsvirkesgårdarna Söderlindska gården och Hammargården. På andra sidan torget låg prästgården, kyrkan, klockarens länga och Hans Pettersongården på rad och strax intill den stora korsvirkesgården Borgmästaregården, uppförd av de la Rose. Utan tvekan ett av Skånes vackraste torg! Saknaden efter denna unika miljö är stor, en miljö där den Söderlindska gården var ett omistligt inslag både ur estetisk och ur historisk synvinkel.

Peter Krabbe

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: