Kan vi acceptera religiöst relaterad våldsutövning i ett civiliserat samhälle?

 

Inom vissa religionsutövare i arabvärlden förekommer om vi skall tro de videofilmer som levereras till oss genom internet en del ganska anmärkningsvärda beteenden. Problemet är att barnmisshandel förekommer konsekvent och utan urskiljning i syfte att skapa skräck och fruktan inför överhögheten, ofta redan från spädbarnsåldern. Smygfilmade avsnitt visar exempelvis hur ett knappt ettårigt barn får prygel i sängen genom att fötterna lyfts upp med en klädgalge, för att det gallskrikande barnet sedan skall kunna ges stryk genom slag med en pinne på fotsulorna.

En stor mängd filmer visar hur skolbarn och andra barn på samhällsinstitutioner som barnstugor av läraren eller föreståndaren, alltid en man, radas upp för att få sitt dagliga stryk. Detta utdelas genom slag med en pinne eller linjal på handflatorna eller i baken och följs ibland upp genom sparkar eller örfilar. Stryket utdelas uppenbarligen som en ren rutin, oberoende av om det finns anledning eller inte.

https://www.facebook.com/video.php?v=816624411704749&set=vr.816624411704749&type=2&theater

Ovanstående videoklipp visar hur man i hemmamiljö genom en utstuderad barnmisshandel bryter ner barnets tillit och skapar en total underkastelse, där våldet är enda kommunikationen. Anpassningen till ett samhälle som kräver obrottslig lydnad utan ifrågasättande är därmed genomförd. Finns det någon som tror att dessa barn inte kommer att utöva våld själva under sitt vuxenliv?

I vissa familjescener tvingas en oförstående lillasyster prygla sin storebror med käpp under pappans överinseende och i enlighet med instruktioner. Brodern gråter bittert men blir beordrad att ta emot stryket. I en annan film pryglas äldste sonen av pappan enligt konstens alla regler.

I den kulturella ådra man kan spåra kläs skolpojkar ut till jihadkrigare och får delta i teaterpjäser med koppling till de krigiska episoderna i den muslimska historien.  Där ingår ofta symboliska avrättningar med träsabel. IS briljerar däremot med skjutövningar med skarpladdade vapen för 10- 12-åringar och filmar också gärna barn i samma ålder som knuffas ut i gatustrid för att under glada tillrop få bränna av magasinet i en Kalasjnikov nedåt gatan.

barn m vapen

Om man skall fortsätta den beteenderelaterade granskningen kan man också nämna de filminslag där barnen får öva grymhet genom att exempelvis tända på och bränna ett djur i en gallerbur, för att sedan skratta gott åt det utsläppta brinnande djurets förtvivlade flykt tills det segnar ner och dör. En utstuderad misshandel av ett åsneföl som upprepade gånger lyfts upp och slängs till marken tills det ger upp andan hör också till filmutbudet. Det lite udda sättet att fira en glad händelse genom att inför alla kvarterets församlade barn och vuxna halalslakta en oxe på gårdsplanen, som kommer att bada i blod, för att sedan stycka djuret och dela ut till åskådarna hör också till de ur mänsklig synvinkel mer udda sätten att visa sin bästa sida.

Många av dessa sedan barnsben inövade grymheterna ser vi idag användas i krigsföringen i Mellanöstern. Att detta beteende uppfattas som naturligt ser vi på de glada och stolta minerna efter uträttat värv. Vi får till och med se några som spelar fotboll med avhuggna huvuden och barn som glatt springer omkring med avhuggna huvuden, hållna i ett fast grepp i håret. Är det detta som Mona Sahlin bejublar som kulturyttringar som berikar vårt land? Ingen lär ha undgått den aggressivitet och det hotfulla beteende vissa invandrarungdomar visar upp på gatorna vid sina sporadiska kontakter med etniska europeer. En blick räcker ofta för att den, som likt en undergiven hund, inte tittar bort i tid skall bli nedslagen och misshandlad av en oftast numerär övermakt.

barn med huvud detalj

Det finns goda skäl att göra en analys av dessa förhållanden. Jag är inte själv psykolog eller beteendevetare och kan inte ha andra synpunkter än mina personliga funderingar, men nog hade det varit intressant att få en professionell bedömning av fenomenet. Det kan ju till och med vara så att vi kan skapa en säkrare och tryggare värld åt oss alla genom att analysera bakgrunden och lägga fram ett program för kanalisering av dessa aggressioner och det hat mot oliktänkande som många av våra invandrare uppenbarligen är uppfostrade med. Att ta problemet på allvar är det enda sättet att komma till rätta även med det familjerelaterade våldet av det slag som nyligen chockat Sverige i fallet Yara. Vi måste helt enkelt delge invandrare budskapet att i vårt samhälle gäller nolltolerans mot våld i alla sammanhang. Jag kan inte annat än se detta som en av de viktigaste frågorna att bearbeta för att få vissa invandrargrupper integrerade i vårt samhälle. Vi har en lagstiftning mot barnaga, men den blir verkningslös om inte samhället förmår förmedla insikten till föräldrarna att våld i alla former är oacceptabelt i vårt land – även i hemmet. Där formas de värderingar som tyvärr annars leder till ökat våld på gator, i skolor och på allmänna kommunikationsmedel.

Den danske psykologen och terapeuten Nicolai Sennels, som har stor erfarenhet av muslimska ungdomar i danska fängelser, beskriver företeelsen så här: ” I muslimsk kultur är aggressivt beteende, särskilt hot, allmänt sett accepterade, till och med förväntade sätt att hantera konflikter och sociala skillnader på. Om en muslim inte svarar på ett hotfullt sätt på en förolämpning eller en händelse som är socialt irriterande, uppfattas han som vek (aldrig hon, eftersom muslimska kvinnor förväntas vara undergivna och oagressiva). Det är en person som riskerar att tappa ansiktet och som man inte kan förlita sig till.” Möjligen kan man här se en förklaring till pappans s.k. uppfostran av sin son ovan.

Våldsverkare finns inom alla religioner, även där religion saknas, men det lär inte finnas någon annan religion i den storleksordningen som islam, som så konsekvent förespråkar våld och aggressivitet som medel för att både sprida och försvara sin religions utbredning. Ordet islam betyder på arabiska Underkastelse och Lydnad. Det ligger nära till hands att tro att barnmisshandel (enligt våra begrepp) har som syfte att inpränta denna totala underkastelse, som har som syfte att betona individens ofrihet i förhållande till den kollektiva religionen. Oavsett religionsfriheten så kan vi aldrig acceptera ett sådant beteende i ett modernt och civiliserat samhälle!

Peter Krabbe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: