En kulturmiljö att värna om.

Två av de nybyggnadsprojekt med inriktning på kulturhistoriskt byggande som vi ritat på Krabbe Arkitekter är nu på väg att färdigställas.

I Skanör har jag i bevarandeplanen betonat den särprägel som kvarteret Möen har i förhållande till den i övrigt dominerande bebyggelsen från tiden efter bränderna, 1880- 1900. I Möen finns fortfarande spåren kvar efter 1700-talets Skanör, eftersom detta kvarter undgick båda de förödande bränderna. Dykerigatan fortsatte redan under 1600-talet i sin nuvarande sträckning österut mot Store Wång och var en av de vägar som boskapen använde på sin dagliga tur mellan gårdarna inne i staden och betesmarkerna på vången. Strax utanför bebyggelsen låg en vanning, där korna kunde dricka vid sin passage. Den kallades Nordins vanning, efter ägaren till hörnhuset vid korsningen Vånggatan – Dykerigatan, det blågrå huset från 1880-talet.

Dykerigatan fr väster

Nybyggnaden i korsvirke till höger, till vänster Nordins tegelhus från 1880-talet. Arkitekt Peter Krabbe.

Den nya korsvirkesbyggnaden ersätter med sin västra länga den äldsta ladugården på Nordins tomt och formar med sin förlängning mot Dykerigatan en välkomnande platsbildning för den som idag anländer österifrån. Möen återfår därmed en del av sitt forna sammanhang, som port till Skanör och dess bondgårdar närmast vångamarken. Här lever 1700-talet vidare.

Dykerigatan fr öster 2

Nybyggnaden mot Dykerigatan, som går igenom Möen med anor från 1600-talet.

Om Nordins boningshus tidigare ingick i en kringbyggd korsvirkesgård eller inte vet vi inte idag. År 1876 fanns bara ladugårdsbyggnaderna, något decennium senare byggdes tegelhuset. Dess belägenhet på en liten kulle kittlar dock fantasin lite, kanske låg istället en av Skanörs medeltida kyrkor här? De låga längor som nu kommer att forma platsen runt det stora tegelhuset ger oss i så fall nu samma stadsbyggnadsvison åter.

 

I fonden av Västervångsvägen i Falsterbo tronar nu en nybyggd fastighet i klassisk tradition, också ritad av Krabbe Arkitekter. Anslaget är skånsk tradition, kryddad med inslag av New England. På så sätt anknyter byggnaden till Falsterbos sammansmältning under början av 1900-talet av det urskånska med influenser från kontinenten, då mest jugendstilens etablering i Skåne, något som bidrog till att förvandla den gamla bondbyn till en fashionabel badort för de bättre bemedlade.

Vy från Västervångsvägen

Den klassiska traditionen sätter sin prägel på Falsterbo, så även i denna nybyggnad. Arkitekt Michel Krabbe.

På tomten fanns tidigare en mindre stuga med verkstad, byggd under 1920-talet. I det äldsta Falsterbo fanns sannolikt en vanning för kreaturen på tomten, som senare fått en omfattande vegetation, kanske tack vare närheten till vanningen. Som på många andra ställen i Skanör och Falsterbo planterades ofta exotiska växter, hemförda av ortens sjömän från världens alla hörn. Här fanns exempelvis ett tulpanträd, som tyvärr fick tas ner på grund av sin enorma storlek. Tulpanträdet når höjder runt 60 meter och har sitt ursprung i östra USA.

Peter Krabbe

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: