Sydsvenskan – en dagstidning på villovägar.

                                                  söderfasad

Så slår då de, enligt egen uppfattning, fruktade undersökande journalisterna på Sydsvenskan till igen i sin vänsteraktivistiska kampanj mot Vellinge och dess invånare. Denna gången riktar de patetiska jubelidioterna på tidningen in sig på det nybyggda Falsterbonäsets Spa vid södra mynningen av Falsterbokanalen. I en rad av vinklade och missvisande påståenden går journalisterna till angrepp på kommunens försäljning av tomtmarken genom att kritisera försäljningspriset och arrendeavtalet för en gångstig till stranden.

Krabbe Arkitekter har på uppdrag av ägaren, Kristin Ekholst, ritat den nu uppförda spabyggnaden och varit rådgivare vid efterföljande detaljplanearbete och avtalsgranskning. Projektet ingår i 2015 års stadsbildspris, som kommer att offentliggöras nästa vecka. Genom spaprojektet får nu kommuninvånarna ett vattenhål för rekreation och hälsa i en byggnad vars främsta ambition är att skapa en närhetsupplevelse till naturen och havet. Den bildade tomten gränsar i väster och söder till naturreservatet, som sträcker sig ända fram till några meter från byggnaden. Inga stängsel eller andra fysiska avgränsningar skall skilja den svarta träbyggnaden från sin omgivande naturmiljö, symbiosen med strandens särpräglade natur är primär.

I rubriksättningen basuneras en gångstig ner till badbryggorna ut som utarrenderad för 1 krona. Jo, så står det i arrendeavtalet därför att denna direktförbindelse till havet redan från början varit inlagd i projekteringsförutsättningarna, dock utgjorde den befintliga Lotsvillan en för länge sedan bildad tomt samtidigt som angränsande naturreservat inte tillät ingrepp i form av träbryggor. Enda möjligheten var då att juridiskt säkerställa rätten till gångstig genom ett arrendeavtal för en symbolisk summa. Arrendeavtalet följer helt anvisningarna i detaljplan och markanvisningsavtal och är ingen fristående konstruktion. Värdet av nyttjanderätten är redan inräknad i köpeavtalet. Lotsvillan ägdes vid förhandlingstillfället av kommunen, som vid projekteringen hade full förståelse för vikten av den visuella axel som nu löper från spaets uppglasade bastu ner till havet och badplatsens bryggor.

Sydsvenskan försöker också ge sken av att det kapital om 8 miljoner som lånades upp för att bygga spaet skulle motsvara det verkliga värdet på tomten, när det istället handlar om ett byggkreditiv för uppförandet av nybyggnaden. Ett förfalskat påstående av detta slaget bör enligt min mening leda till en polisanmälan av tidningen. Det är inte fritt fram för en tidning att misskreditera privatpersoner genom direkta lögner. Sydsvenskans ambition är tydligen att bli ledande i skandalblaskebranschen.

När kommunen säljer mark är syftet med överlåtelsen en viktig faktor för prissättningen. Att jämföra priset för en kostnadsfragil verksamhet som spaets med industri- eller bostadstomter, där bruksvärdet är helt annorlunda är ren idioti. När Badhytten i Skanör byggs avses tomtpriset förräntas av en intensiv restaurang- och nattklubbsverksamhet. Ett bostadprojekt med syfte att sälja vidare uppförda byggnader har också helt annorlunda förutsättningar. Spaet är ett projekt med ett fåtal samtidiga nyttjare och anställda, höga estetiska och kostnadsmässiga krav på grund av ett känsligt läge och redan i detaljplanen införda förbud mot verksamhet liknande Badhyttens. Om en kommun vill stödja allmännyttiga verksamheter genom att presentera markavtal som gör projektens genomförande ekonomiskt möjliga, är det självklart att en differentierad prissättning skall vara möjlig. Att man som tidningen föreslår skall höja redan avtalade markpriser för att överklaganden försenar byggstarten saknar rättslig grund och framstår nog för gemene man som orimligt.

Nej Sydsvenska Dagbladet, du ärevördiga gamla tidning, din vandring direkt till papperskorgen blir alltmer frekvent och förlängs knappast av dina patetiska försök till granskningsjournalistik.

Peter Krabbe

 

Förnekelsens apostlar…

                                               glasruta

När media nu försöker samla intrycken efter det värsta jihadistdådet i Europa, blir resultatet en blandad kompott. I Sydsvenskan skriver Heidi Avellan att ”Väst får inte vika sig för jihadisterna”, Per T Ohlsson ondgör sig över att EU knakar i fogarna under nationalismens återfödelse och Olle Lönnaeus bidrar med det mest intelligensbefriade uttalandet hittills: ”Ett krig pågår. Men det är inte – som mörka krafter påstår – ett krig mellan religioner eller mellan nord och syd. Utan ett krig mellan oss som tror på demokratin och det öppna samhället – och dem som vill förgöra det”.

Jaså, så jihadisterna har inget med religionen islam att göra? Är islamisterna förespråkare för demokrati och ett öppet samhälle? Vem är det då som vill förgöra vårt samhälle? Lönnaeus vet tydligen något som vi andra inte vet. Annars torde det vara välbekant för de flesta med förståndet i behåll att islamisterna syftar till att införa kalifatet med sharialagar i våra västländer, att man ser demokratin som raka motsatsen till islams underkastelsefilosofi, att ISIS är deras militära spjutspets i detta syfte och att Muslimska Brödraskapet svarar för den långsiktiga omvandlingen genom inflyttning och muslimsk befolkningstillväxt kombinerad med bibehållen segregation. De mörka krafterna i Lönnaeus värld är tydligen vi som har ambitionen att upplysa den sovande befolkningen om vad som pågår i våra länder, i strid mot medias skönmålning av en påstådd men icke existerande integration. Var finns nu alla imamer som borde gått ut i media och stöttat demokratin i Lönnaeus definition? Istället fylls nätet av muslimska hyllningar av deras hjältar för ”den vackra hämnden”.

Lönnaeus har rätt i att vi befinner oss i ett krig, men han irrar omkring på slagfältet och vet inte varken vem som är fiende eller vän. Med sådana soldater är kriget redan förlorat. Frankrike har nu insett hur verkligheten ser ut, att detta inte är tillfälligt utan bara början på något ännu värre och jag har inte minsta tvivel om att Frankrike kommer att försvara sig. Grunden för ett försvar är tron på och kärleken till sitt land, detta är något som fransmännen är bra på till skillnad från svenskarna med sitt förgörande självförakt och sin naivitet. Det Goda Folket kommer att bli första offret i detta krig. När såväl Frankrikes president som dess folk talar om ett krig, då talar man om verkligheten. När Sydsvenskan talar om krig är det ett koketteri i åskådarleden, till intet förpliktigande.

Peter Krabbe

 

Om FN, Soros och knarket.

Den som ser på SVT:s nyhetssändningar får nu ta del av frekventa kommentarer från FN:s kommissionärer i olika frågor som rör Sveriges inre angelägenheter. Nyligen hade FN:s särskilda rapportör i minoritetsfrågor, Rita Izsak bestämda åsikter om hur Sverige skulle hantera EU-migranterna i Malmö och senast igår fick vi höra från FN: s kommissionär för mänskliga rättigheter, Flavia Pansieri, hur Sverige bör hantera frågan om legalisering av knarkinnehav. Vi skall med andra ord vänja oss vid att FN skall tillfrågas innan vi beslutar om dittan och dattan.  SVT var för övrigt dåligt uppdaterade, eftersom Pansieri fick avgå i somras efter att ha avskedat Anders Kompass, som trots Pansieris mörkläggning avslöjade FN-soldaters sexuella övergrepp på utsatta barn i Centralafrika.

532637-flaviapansieri

Pansieri, lojal mot Ban Ki-Moon eller Soros?

I knarkfrågan hade Pansieri den något oväntade inställningen att Sverige bör legalisera knarkinnehav. Tydligen är detta en mänsklig rättighet enligt FN:s sätt att se på saken. I motsats stod den svenska narkotikapolisen, som hänvisade till gällande lag och det för de flesta välbekanta faktum att ett rimligtvis ökat knarkinnehav också innebar ökade risker för samhället, inte minst i trafiken och genom ökad kriminalitet. Köparna har nämligen inte alltid egna pengar att handla för.

Som i så mycket annat som gäller FN:s inställning, exempelvis migrationsfrågan, går tankarna till Soros, vars agenda för världen har stort genomslag i det som händer just nu. Soros är en intensiv propagandist för fritt narkotikainnehav och stöder ekonomiskt bl.a. Drug Policy Alliance (DPA) med mångmiljondonationer. Han har sitter personligen i DPA:s styrelse. Redan 1998 var Soros en av undertecknarna till ett brev ställt till FN:s generalsekreterare Kofi Annan med uppmaningar i frågan. I ett uttalande säger Soros ” I would establish a strictly controlled distribution network through which I would make most drugs, excluding the most dangerous ones like crack, legally available”. George Soros, Soros on Soros (1995).

Den amerikanske författaren Peter Schweizer spekulerar I sin bok Do As I Say (2005) om orsakerna till Soros intresse för legaliseringen av knarkmarknaden: ” Ett mycket sannolikt svar är att han hoppas på förtjänster från drogförsäljningen när den blir legal. Han har varit särskilt aktiv i Sydamerika, genom att köpa upp stora landområden och genom att bilda allianser med dem som är i position att massproducera narkotika om användningen skulle legaliseras i USA. Han har också stöttat ekonomiskt The Andean Council of Coca Leaf Producers. Det behöver inte påpekas att organisationen skulle göra enorma vinster på legalisering av kokain. Han har också köpt in 9 % av aktierna i Banco de Colombia, med säte i Cali, Colombias huvudstad för droghandeln. Drogbekämpningsmyndigheten The Drug Enforcement Administration anser att banken används för penningtvätt och att Soros medägare är sannolika medlemmar i en större drogkartell.”

Detta är bara en av de trådar, färgade Soros, som nu snabbt håller på att väva in oss i en ny bakduk, kallad New World Order och där FN som bagarmästare skall låta oss jäsa till helt nya livsformer.

Peter Krabbe

Avhysningen av romer i Malmö – ett praktikfall för FN:s Agenda 2030!

migrantläger 2

Fallet med de hundratals romer som ockuperat en privatägd tomt i Malmö, torde vid detta laget vara riksbekant. Malmö kommun har beslutat om avhysning, medan länsstyrelsen upphävt det överklagade beslutet. När nu situationen blivit juridiskt och sanitärt ohållbart beslutar kommunen ännu en gång om avhysning. Demonstranter och motståndare samlas på platsen, men några poliser för att verkställa avhysningen syns inte till.

Istället anländer ett brev från FN:s särskilda rapportör i minoritetsfrågor, Rita Izsak till utrikesminister Margot Wallström, med uppmaningen att beakta FN:s oro över avhysningens konsekvenser. Hon behöver knappast påpeka att Sverige undertecknat Agenda 2030 och åtagit sig ansvaret för det nationella genomförandet av migrationsparagrafen artikel 25. Wallström skickar brevet vidare till Malmö kommun. ”Jag ställer mig frågande till att en organisation som FN formulerar ett brev på det sättet när de uppenbarligen inte har all information” svarar kommunens säkerhetschef Per-Erik Ebbeståhl (citat Sydsvenskan), som uppenbarligen aldrig hört talas om Agenda 2030.

Människorättsorganisationer med Civil Rights Defenders i spetsen hänvisar till beslut i Europadomstolen om att romer inte får utsättas för tvångsavhysningar om de inte samtidigt erbjuds alternativ till boende (Sydsvenskan). Organisationer som dessa får rundliga bidrag från den amerikanske miljardären Soros ”Open Society Institute”. Human Rights Watch fick 2010 mer än 100 miljoner dollar i bidrag från Soros OSI. Hur finansieringen av CRD ser ut saknar jag uppgifter om.

CRD anser att kommunens beslut innebär en kränkning av ”de boendes” mänskliga rättigheter, men anser tydligen inte att fastighetsägarens mänskliga rättigheter har kränkts vid ockupationen, som berövat honom möjligheten att själv välja hur hans egendom skall användas. Nästa steg i detta typscenario kommer att bli att länsstyrelsen tvingar kommunen till planläggning av nytt område i kommunen för romska bosättare, om mark saknas finns det alltid parker och campingplatser att ta till, el- och VA-försörjning får bli kommunens problem, kostnaderna skattebetalarnas.

Detta är då ett tydligt exempel på hur framtiden skall hanteras i Agendafrågor:

  1. Den av nationerna undertecknade agendan är handlingsprogrammet.

2. FN:s särskilda ombud bevakar att nationerna genomför agendan och sätter press på regeringarna att hålla ingångna avtal ( I detta fall:  UN Office of the High Commissioner for Human Rights).

3.  De av oligarkerna finansierade civilsamhällesorganisationerna följer upp och sätter press genom media och rättsliga processer.

4.  Kommunerna tvingas genom sin lokala skattekraft genomföra besluten på befolkningens bekostnad.

Välkomna till framtidens sköna värld!

Peter Krabbe

%d bloggare gillar detta: