I väntan på det ofattbara.

Medan vi sitter här och väntar på värmen, tror jag att vi alla blir allt mer fundersamma över framtiden. Värmen kommer i nästa vecka, men kanske blir det hetare än vad vi någonsin tänkt oss? Brakar kanske till och med ett nytt världskrig igång, utan att vi riktigt kan förstå vad som händer? Att spågummor och allehanda profeter förutspår ett krigsutbrott under våren kan vi nog le åt, men vad skall man tro när drottning Elisabeth inför vänkretsen (enligt icke namngiven rapportör) fullt allvarlig meddelar att ”2017 is a very special year. It will go down in history as the start of World War III”. Observera den positiva undertonen. Budskapet lär ha meddelats på drottningens privata födelsedagsfest den 22 april.

Nu hör det till saken att drottningen av vissa anses vara det formella överhuvudet i Illuminati, mycket beroende på det brittiska kungahusets enorma både monetära tillgångar och inflytande i en stor del av världen. Hon borde i så fall med andra ord vara väl påläst vad gäller lämpliga åtgärder för att slutligt införa den nya världsordningen, något som anses kräva ett världskrig för att både skapa det kaos som krävs för ett maktövertagande och för att markant reducera världens befolkning till de önskade nivåerna. Lockande är också den enorma ekonomiska potential som finns i återuppbyggnaden av ett ödelagt stadslandskap – förutsatt att den västerländska anläggningsindustrin finns kvar efteråt. Nåja, om drottningens roll i sammanhanget vet vi måhända för lite…

De som stönar över ”nya konspirationsteorier” kan kanske ändå försöka ta till sig den konkreta världssituationen, med USA:s konfrontationspolitik i Syrien, Ukraina och nu senast Nordkorea. Turkiet går mot fascism, flyktingkrisen – som i sig självt är ett resultat av USA:s hårdnackade kamp om Mellanösterns olja – riskerar att få Europa och EU att implodera, påven försöker skapa relationer med islams prelater och över hela världen ställs kampen mellan nationalism och globalism på sin spets. Östersjön är helt plötsligt ett strategiskt viktigt område i ett kommande krig och vår regering står som byfånar och ser på när NATO gör Sverige till sitt övningsfält i en planerad kamp mot nationalisternas Ryssland. NATO:s och USA:s missiler växer upp som snabbväxande småländsk granskog i alla gränstrakter mot nationalismens högborgar Ryssland och Kina.

Bara den som är både blind och döv kan ha undgått att notera att tonen i världspolitiken har hårdnat de senaste månaderna. Globalisterna har inte tid att vänta längre, USA:s framtid som potentiell världshärskare har ett bäst före-datum som håller på att gå ut. Det är nu eller aldrig. Snart tippar gungbrädan över, när Putin och Xi Jinping sätter sig på sin halva samtidigt åker till och med Trump upp i taket. Trumps generaler har som enda problem att hitta en lämplig provokation eller false flag som duger som förevändning för att sätta igång spelet. Oj, vad man försöker!

Det som är mest förunderligt är att ingen tycks bry sig. Livet går vidare som om allt vore helt normalt. Kanske orkar man inte ta in mentalt att ett tredje världskrig faktiskt kan vara en realitet inom en nära framtid. Jag tror att det beror på att man inte vill förstå vad NWO innebär, att det finns konkreta planer i flertalet styrande världsorgan att införa, en ny världsordning. Förändringarna kommer över oss som dropparna i ett lätt duggregn, vi blir inte riktigt våta, bara nästan. Huka och gå vidare. Det går nog över.

Kanske tror vi att även ett nytt världskrig kommer att utspelas som underhållning i TV-rutan, långt ifrån den verklighet som vi lever i. Att vi kan fortsätta att ta en öl och en macka framför TV:n och bara förfasa oss över de motbjudande bilderna, som nu i Syrien. Kanske tror vi att vi är trygga genom de  Patriotmissiler som kommer att stå på Gotland och i Skåne? För NATO skjuter väl först? Eller?

Kan vi då göra något för att stoppa utvecklingen? I England återupprättar man sitt nationella självbestämmande genom en folkomröstning, i Frankrike väller en våg av välbehövlig nationalism över landet genom presidentvalet, där nationalism ställs mot globalism på ett närmast övertydligt sätt, genom Le Pens vädjan till folkviljan mot Rothschildbankiren Macrons inbjudan till världens alla folk att ta del av Frankrike – La France Ensemble. Fransmännens revolution ligger inte långt borta, den är bara en tidsfråga. I Sverige kan vi lämpligen försöka övertyga våra politiker om att hålla vårt land utanför NATO, det stoppar inte ett krig, men den alliansfrihet som vi tillsammans med Schweiz är relativt ensamma om att ha respekt för globalt är den bästa present vi kan ge våra barn.

Men globalismen står eller faller inte med EU, den har sin hjärna i USA:s Deep State och förfogar över världens starkaste krigsmakt. Den fungerar som en boaorm som långsamt stryper sitt offer. Dess huvud kan bara kapas av amerikanarna själva. Ingenting tyder på att det kommer att ske.

Peter Krabbe

Annonser

När världen förändras snabbare än vissa vill förstå…

Bilden ovan visar statscheferna för BRICS-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Med sin nya gemensamma valuta lägger de grunden till en ny värld, helt olik den som vi i västvärlden varit vana vid och tagit för given. Tillsammans representerar dessa statschefer 3,2 miljarder människor, eller halva världens befolkning. När de går ut och gemensamt fördömer USA:s agerande i Syrien med hänvisning till att FN skall besluta om lämpliga åtgärder i denna konflikt, står det knappast att läsa någonstans i vår snedvridna media. Istället basuneras USA:s hopkok av lögner ut som den vedertagna sanningen och USA:s arroganta uttalanden att USA gör som USA vill i sammanhanget, oavsett vad FN och dess säkerhetsråd anser, ses som högst normalt och gillas av en samstämmig västvärld. Detta trots att samma scenario avslöjats redan 2013 i en FN-utredning.

USA, med en tiondedel av BRICS befolkning, anser att det är ett amerikanskt säkerhetsintresse att Syrien, ett land på andra sidan jordklotet, står under kontroll av amerikanska intressen. Vem har gett USA den för dem tydligen självklara rätten att bestämma över Mellanösterns olja? Är det inte ett märkligt förhållande för fler än för mig att detta – globalt sett – lilleputtland genom att skaffa sig en världsomfattande krigsmaskin som förbrukar nästan hälften av världens samlade militära resurser, gör anspråk på att genom hot och våldsam ”övertalning” bestämma vad som är lag och ordning på allas vårt jordklot?

Det blir allt tydligare att USA genom sin nya regim har för avsikt att göra en ”storstädning” av världen i syfte att försöka återupprätta den globala kontroll som man nu i snabb takt håller på att förlora. Bara under några månader har man lyckats blåsa upp Syrienkonflikten till ett väpnat krisläge, släppa en jättebomb över Afghanistan och skicka en kärnvapenbestyckad flottenhet mot Nordkoreas gräns. Allt genom egenmäktiga beslut utan samtycke från det FN som man själv i hög grad bidragit till att skapa i syfte att bevara världsfreden. Men FN talar inte längre samma språk, vilket inte heller BRICS-länderna eller stora delar av den övriga världen gör.

Hur skall man då få de 4 % av världens befolkning som är amerikanska medborgare att förstå att detta inte duger längre? Eftersom åsikterna naturligtvis går isär även i USA, kan vi kanske istället reducera ”l’enfant terrible” till 2 % av världens befolkning. I toppen sitter Trump, en president som världen satte sina förhoppningar till som den som skulle vända utvecklingen mot fredlig samvaro. Men det sätt som Trump förlorat sin trovärdighet på, bara efter tre månader, saknar motstycke i historien. En moloken Trump sitter i en intervju och berättar om hur han åt en magnifik chokladtårta tillsammans med Xi Jinping samtidigt som han över axeln godkänner anfallet mot Syrien – eller som han tydligen trodde – Irak. Denna lilla filmsnutt visar med önskvärd tydlighet att generalerna och ”Deep State” helt tagit över styret i USA. Detta är en skrämmande utveckling, eftersom i förlängningen finns inget annat alternativ än ett förödande världskrig. Denna försvinnande lilla procent makthavare som gör anspråk på att styra världen kommer aldrig att lyckas med detta, världen förändras snabbare än vad man tydligen förstår i USA. Tåget har gått, globalismen går mot sitt sönderfall.

Att samma finanskartell som styr världsekonomin från Wall Street och nu också tagit plats i den formella amerikanska regeringen, också tagit initiativet till den sedan länge planerade ommöbleringen av Mellanöstern med Israels hjälp är bara alltför uppenbart. 1900-talets historia borde ha fått oss att vara mer vaksamma, när nu scenariot riskerar att upprepas. Att tro att lokala småkrig i syfte att vinna ekonomiska fördelar är en framkomlig väg i vårt sekel är befängt och desperat. Världens centrum ligger inte längre runt Atlanten, det ligger i Asien. Där är det stopp för såväl globalismen som islamiseringen, västvärldens största misstag i vår tid. Hur länge skall vi finna oss i att betala priset för något som vi inte ens själva har valt?

Att ens tänka tanken att Sverige borde vara medlem av NATO i rådande situation är lika galet. Har vi någon anledning att delta i USA:s krigsmaskin? För att försvara oss? I så fall mot vem? Vilka värderingar är det som vi vill försvara oss mot? BRICS-ländernas uttalande är en tydlig signal om vem framtiden tillhör, lika tydligt är vem som kommer att vara framtidens skurkstater. När FN upphört att vara världens moraliska rättesnöre genom USA-ledningens ignorans återstår bara för globalismens soldater att i ett sista försök besätta världen innan dollarimperiet rasar. Låt det i så fall ske utan svensk medverkan. Bilda istället en neutral nordisk allians och rädda våra barn och barnbarn från krigets fasor. Det är snart för sent.

Peter Krabbe

Pokerspelet har börjat…

missilanfall

En förvånad värld åser hur USA vräker in 60-talet missiler över en syrisk flygbas, som en påstådd vedergällning för kemisk krigsföring.  Samtidigt som FN:s säkerhetsråd fastställer att det saknas övertygande bevis för att Syrien genomfört gasbombningen, deklarerar Trump att USA struntar i FN och agerar på egen hand och efter eget godtycke.

Trots att västvärldens politiker hyllar Trump för att ha ”återtagit kontrollen” inser de flesta att vi står inför ännu en False Flag-operation, genomförd för att hindra Syrien och Ryssland att fullfölja segern över de USA-allierade rebellstyrkorna i ISIS, Al Nusra och Al Qaeda.  Den bombade flygbasen utanför Homs är den som också står för attackerna mot USA:s rebellstyrkor. ISIS håller på att förlora greppet om Idlib och Al Qaeda detsamma i Raqqa.

Mönstret följer samma CIA-influerade strategi som vi redan sett i Irak 2003 och Libyen 2013. Syftet är att krossa den befintliga strukturen av nationalstater i Mellanöstern för att kunna rita en ny karta, med småstater under USA:s och Israels kontroll.  Att två så radikalt olika presidenter som Obama och Trump agerar efter samma mall i detta sammanhang visar att det är militären och CIA som själva fattar besluten.  Trumps högröstade och aggressiva attityd passar bra för militären, som nu kan gå vidare utan bekymmer för världsopinionens reaktioner, FN:s kritik och Rysslands eventuella agerande. Att Trump dessutom genomför denna attack med Kinas president sittande i sitt feriepalats i Florida visar på ett totalt förakt för världssamfundets åsikter.

Omvärldens reaktioner kan bara påverka i vilken takt övertagandet av Mellanöstern sker, inte OM det skall ske eller inte.  Att Trump äventyrar såväl världsfreden som ett möjligt ekonomiskt sammanbrott av världsekonomin bekymrar honom tydligen inte.  Livet tillsammans med en pokerspelare lär inte bli lätt framöver. Tyvärr är det våra liv som ligger i potten.

Mer om USA:s Mellanöstern-strategi finns att läsa i mina februariartiklar och i NEO:s utmärkta sammanfattning.

Peter Krabbe

Den ”förskräckliga” nationalismen…

world_nationalism-554x380

Vid ett samtal nyligen med gode vännen juristen ställdes frågan varför nationalismen skulle vara bättre än globalismen. Jag ser frågan mot bakgrund av att den svenska lagstiftningen och domstolarnas verksamhet inte är uppdaterade för att möta medborgarnas krav på trygghet och beskydd i en allt mer mångkulturell värld. Detta har alltid förvånat mig, att jurister som i sitt dagliga arbete har att försvara bl.a. äganderättens principer, kan se globalismen som ett föredöme för en civilisation.

Nationalismen handlar till stor del om just äganderättsprincipen. Med detta menar jag följande:

Att människor som under ett helt liv genom eget arbete och tunga skatteinbetalningar byggt upp ett samhällssystem, där de kan anse sig vara delaktiga och medägande i såväl de fysiska strukturerna som gator, landsvägar, järnvägar, broar och offentliga byggnader som de samhällsstyrande funktionerna som polis, räddningstjänst, försvar, skola, sjukvård och förvaltningen av landets kassakista med dess pensionstillgångar och andra offentliga medel. Att de också kan anses vara ägare till allt detta, borde vara alltför självklart för att ens behöva diskuteras. Den yttre ramen är lika självklart nationens geografiska gränser och de människor som genom sitt nationella medlemskap kan hävda sin delaktighet i det samhälle man långsiktigt bidragit till att skapa.

Nästa fråga blir med nödvändighet hur dessa medborgare kan finna sig i att deras valda ombud genom att förespråka fri invandring (flertalet politiska partier, EU och FN genom Agenda 2030) anser sig ha rätt att skänka bort medborgarnas tillgångar till människor utan tidigare anknytning till deras land. För varje utfärdat medborgarskap eller uppehållstillstånd skänker ombuden bort en del av de ursprungliga medborgarnas andel i det befintliga nationella kapitalet. Detta är en kränkning av medborgarnas äganderätt.

En normalinkomsttagare betalar under sin yrkesverksamma tid in c:a 10 miljoner i skatt till nationen. För höginkomsttagare är beloppen mångdubblade. I gengäld räknar man med att få sina pensioner därefter och den omvårdnad från samhället som inbetalningarna borde resultera i. Den som tror på detta system är nationalist. Hur kan detta ha blivit ett skällsord i det svenska språket?

Att känna delaktighet i denna nationella äganderätt är det kitt som håller samman en nation, genom ansvar för den fysiska miljön i lika hög grad som för de sociala systemen och skattemoralen. De som bränner bilar, bussar, skolor och andra både offentliga och privata byggnader saknar en sådan delaktighet. Att inte vårda nationalkänslan och därmed tunna ut medansvaret blir förödande för varje samhälle, i alla länder med hög samhällsmoral flaggas det med nationens fana både utanför och inom offentliga byggnader. I Sverige flaggas det bara på stången vid sommartorpet. Skillnaden är slående. Globalismen har satt sina klor i vårt arma land.

I globalismen å andra sidan tas ingen hänsyn till den nationella äganderätten. Vem som helst från vilket land som helst kan sätta sig vid det nationella bordet och äta dess frukter. Man kan lika lätt förflytta sig till nästa bord, när frukterna tagit slut. Kvar vid det tomma bordet sitter de som dukat upp, men ändå inte blev mätta. De som inte kan flytta, därför att deras enda tillgångar finns sparade i nationen som företeelse, de går inte att ta med sig. Den hånskrattande globalisten säger att nu skall vi omfördela världens tillgångar för att utrota fattigdomen globalt, alla får bjuda på det de äger i syfte att hjälpa andra som inte har något. I normal vokabulär kallas detta marxism. Globalismen är ett marxistiskt system. Fattigdomen är större i världen än i nationen Sverige. Därför skall vi upphäva vår nationella äganderätt för att våra ombud skall kunna fördela våra tillgångar till andra delar av världen. Har vi verkligen en konsensus om detta?

De ombud – politiker och tjänstemän – som hjälper till med omfördelningen blir rikligt belönade. De blir till och med miljonärer genom att dela ut våra nationella tillgångar. De får äran att tillhöra eliten, den som skall tysta oppositionen och leta fram våra gömda reserver ur garderoberna. Avskaffa kontanterna så att alla kan beskattas efter sin registrerade konsumtion istället, förbjuda innehav av guld och värdesaker som kan stoppas undan, omsätta för stora fastighetsinnehav i skatt och en lämpligare bostad anpassad till det nya ”behovet” och förbjuda alla onödiga lyxbilar som ingen kommer att behöva längre.

Alla inser säkert hur praktiskt det vore med en världsregering med säte i New York? Eller? En bra överblick över de globala fördelningsproblemen och inget känslomässigt trams om vad strävsamma förfäder byggt upp för barn och barnbarn! Nu skall vi rädda världen istället. Att några extra triljoner dollar hamnar i globalisternas bankvalv får vi se som ett skäligt arvode för att någon tar tag i problemet med att minska våra onödiga tillgångar till svältande barns förmån. Att demokratin försvann i samma veva är ju självklart när vi inte insåg vårt medansvar frivilligt.

För att återvända till allvaret, är det ändå märkligt att vår nations jurister inte inser att politikernas upphävande av medborgarnas nationella äganderätt är ett brott. Vi kan i år notera 100-årsminnet av den ryska revolutionen, där samma process genomfördes. En revolution behöver inte längre genomföras med hjälp av vapen, det räcker med indoktrinering och propaganda. Blir den därmed lagenlig? Knappast. Globalismen innebär samma sorts marxism som låg som grund för den ryska revolutionen och dess införande av företagsmonopol. Det är värt att notera att exakt samma intressen låg bakom då som nu. Globalismens apostlar sitter på Wall Street i New York. Fortfarande. Precis som de gjorde under den ryska revolutionen. Vill vi ha en repris på historien?

Kan inte alla, innan det är för sent, försöka förstå – nationalismen är det Goda, globalismen är det Onda? Nationalism är INTE nazism. Nationalism bygger på handel och utbyte med andra nationer – inom ramen för självbestämmande och demokrati. Globalismen är totalitär. Naturligtvis kan vi hjälpa dem som är utsatta i andra delar av världen – men inte genom att utplåna vår egen existens.

Peter Krabbe

%d bloggare gillar detta: