Holes in Heaven

Eftersom vi redan har kommit in på ämnet, både genom rådande vädersituation och genom alla kommentarer som av naturliga orsaker fokuserar på HAARP, återkopplar jag här till Jan Malmstads blogg och hans presentation av videon Holes in Heaven. Jan gör en bra redovisning på sin blogg, men några tillägg gör ingen skada. Videon går i ett forcerat tempo och är inte helt lätt att hänga med i på engelska.

Videon är viktig både genom att intervjupersonerna utgörs både av Bernard Eastlund, som är uppfinnaren bakom det patent som HAARP grundar sig på och av John Heckscher, som är ledare för projektet. Dessutom förekommer ett flertal experter i olika roller med belysande kommentarer. Se alltså filmen och försök greppa innehållet!

Förvånansvärt nog är Eastlund motståndare till de senaste decenniernas utveckling. Hans patent är från 1985 och togs, enligt honom själv fram i tron att detta skulle kunna användas i USA av försvaret för att skydda telekommunikationerna med amerikanska satelliter från fientliga angrepp. Man skulle även kunna kapa en fiendes styrning av egna missiler och kommunikationssystem. Han kopplades bort strax därefter och bollen vandrade vidare till US Airforce och US Navy för ”produktutveckling”. Eastlund uttrycker stora betänkligheter inför den användning som hans patent fått sedan dess. Hans patent bar titeln Method and Apparatus for Altering a Region in the Earths Atmosphere, Ionosphere or Magnetosphere.

Rich Garcia, PR-direktör för HAARP, inleder också med en förklaring som innebär att solvindarna och därav följande elektromagnetisk strålning från solen nu försvårar styrningen från jorden av de militära installationerna, som satelliter, missiler och andra telekommunikationer. Därför behöver man ersätta solen med en artificiell ”sol” som är stabil. Det vore ju penibelt om man skulle förlora kontakten med en kärnvapenbestyckad missil, riktad mot Ryssland, som istället skulle fortsätta varvet runt tillbaks till utgångspunkten (min kommentar)! Så man lyfter med hjälp av enorma energimängder helt enkelt upp magnetosfären, som skall avvisa solens strålning, och jonosfären till en högre höjd för att skapa denna stabila ”sol” istället. Den skapas genom att skjuta upp enorma energimängder till jonosfären med hjälp av de gigantiska antennanläggningarna på jorden. HAARP använder energimängder om miljarder watt. Detta ger en lokal uppvärmning till storleksordningen 1600 grader i jonosfären, allt för att efterlikna solens funktion. Tror någon att det kanske höjer temperaturen på jorden också?

Jonosfären beter sig som en gummiduk som man tillfälligt trycker in till önskad form. Den fördjupningen använder man som en parabol eller spegel för att rikta en återvändande koncentrerad stråle tillbaks mot utvalt mål på jorden, allt med en accelererad kraft som kan liknas vid en avfyrad pistolkula. I träffpunkten kan man få energier motsvarande 100 ggr ett normalt blixtnedslag, eller i nuläget 3,6 miljoner watt. Enligt Eastlund finns det ingen känd gräns för denna teknik, han jämför den med detonationen av en vätebomb.

Den teknikutveckling som skrämmer mest enligt Eastlund, är användnigen av HAARPS energistrålning till jonosfären för omvandling till lågfrekvent strålning, ELF, som kan distribueras horisontellt och följa jordens rundning till valfri plats. Den primära användningen av ELF är, eftersom denna kan tränga längre ner i jord och vatten, att skanna av jordytan efter dolda fyndigheter som olja, gas, vatten och mineraler som inte kan upptäckas på annat sätt än genom komplicerade borrningar. Ni kan vara säkra på att Pentagon redan har kartor över jordens alla naturtillgångar, detta är en av anledningarna till globalismen. Man vill inte att nationella gränser skall hindra amerikansk utvinning av behövda råvaror. Med tanke på USAs intresse för Ryssland behöver vi inte fundera länge på vad kartorna utvisar. Jämför med nyligen presenterade skanningar av vattenförekomsten på Mars, som man stolt redovisat!

Rent militärt används detta för kommunikation med u-båtar och för att kartlägga fiendens underjordiska bunkrar, tunnlar och depåer. Man gör i princip en röntgenundersökning av jordskorpan för att hitta vad som är åtråvärt eller hotfullt. Genom att koncentrera energistrålarna och öka effekten kan man utlösa jordbävningar och därmed tsunamis, även vulkanutbrott går att åstadkomma. När frågan kommer på tal börjar Heckscher flacka med blicken och röra sig nervöst, ivrigt förnekande att nej, sådant sysslar vi INTE med. Vi arbetar enligt kongressens order. Vem tar det för en garanti?

Biofysikern Beverly Rubik tar upp frågor som ligger oss alla nära. Vad händer med människor, djur och fåglar i detta strålningsinferno? Fåglar är särskilt känsliga för lågfrekvent strålning. För ett par dagar sedan föll 200 fåglar ner döda i Australien och liknande händelser ser vi ofta även i Europa. Vid en tidigare händelse kunde man konstatera att deras inre organ var sönderbrända. Deras magnetiskt baserade orienteringsförmåga förstörs och i likhet med bin och humlor hittar de inte tillbaks till sina boplatser.

Inom området mind control kan man genom att använda frekvenser som den mänskliga kroppen använder förändra hjärnans funktioner och framkalla masspsykoser, hysteri, panik, passivitet, stress och allehanda sjukdomar hos människor. Vi har alla ett ömtåligt energisystem i kroppen, som reagerar på minsta förändring i omgivningen. De som lider av elallergi vet. US Airforce har undersökt dessa möjligheter i en utredning med namnet Low Intensity Conflict and Modern Technology . Ni alla som tror att 5G är till för att förenkla vår tillvaro, försök förstå att det är dörren till full kontroll över individen. Vi kommer att ha master i varje kvarter, i varje vägkrök och helst chips under huden. Dessa nya master är gjorda för att kunna hantera extra låga frekvenser.

När jag frågade installatören av en mast som restes 200 meter från vårt hus hur låga frekvenser man förberedde för hänvisade han förskräckt till operatören, som heller aldrig återkom med ett besked. Vi måste fortsätta att ifrågasätta, kräva svar!

Vädret då? Det är säkert inte många som fortfarande tror att vår nuvarande eviga högsommar är ett naturligt fenomen. Det enda jag funderar över är om det handlar om ett test för att se hur enkelt man kan slå ut ett lands livsmedelsförsörjning, skapa kaos genom bränder och dödsfall och passivisera befolkningen, eller om det är rent ekonomiska motiv för att tvinga oss att köpa in 50% av vårt spannmålsbehov från USA i form av genmanipulerade skräpprodukter från Monsanto. Ja, nu skall ju NATO släcka bränder åt oss också, så kanske också lika bra att gå med där så fort som möjligt?

I själva verket används HAARP för att styra jetströmmarna genom att lyfta jonosfären. Detta sätt att styra torka, regn, stormar och orkaner till önskade områden är ett av de viktigaste vapnen i framtidens krigsföring. Det har länge ryktats att man avser att ersätta HAARP med ett ännu effektivare vapen. Vad detta blir återstår att se, som om det nu kunde bli värre än vad det redan är. Eller som det sägs i filmen, denna tekniken är lika revolutionerande för krigsindustrin som introduktionen av krutet en gång var….

Peter Krabbe

Är vi nära en vändpunkt i världspolitiken?

 

Det händer mycket just nu. Med Trump i Europa får pressen gott om rubriker. NATO-möte, statsbesök i England och måndagens med spänning emotsedda möte med Putin i Helsingfors kommer att kräva mycket trycksvärta. Det finns naturligtvis en röd tråd genom alla uttalanden och vart den leder får vi nog klarhet i på måndag.

Vad vi redan kan se är den tydliga sprickan mellan å ena sidan Trump med armén som back-up och å den andra oligarkernas och demokraternas Deep State. Trump betonar nu sitt europeiska ursprung med Tyskland på fädernet och Skottland på mödernet och är tydlig med sin kritik av mångkulturen och invandringen, som han med rätta anser äventyrar vår egen kultur och framtid. Därmed står han i skarp kontrast mot Deep State, som med Soros som torped arbetar intensivt för motsatsen. Detta är intressant eftersom det aldrig tidigare uttalats så tydligt. Det innebär också ett närmande till Putins åsikter om vår invandring och det muslimska hotet mot vår kulturella kristna bakgrund. Utan tvekan lägger Trump en bra grund för sina diskussioner med Putin på måndag.

Samma tendens ser vi under NATO-mötet, där Trump kräver ett större engagemang av de övriga medlemsländerna för de militära utgifterna. När han kräver insatser upp mot 4% av BNP, vilket är vad USA betalar idag, handlar det naturligtvis inte om en fördubbling av NATOs budget utan om en bantning av USAs kostnader i motsvarande grad. Hans agenda är väl genomtänkt, genom att behålla NATO kan han kräva att USA fortsätter stå för de dyrbara amerikanska vapensystemen, vilket gynnar amerikansk export, samtidigt som utgifterna för den stående armén halveras. Trump är väl medveten om att Rysslands vapenteknologi utvecklas i snabb takt mot bakgrund av hotet från NATO. Att möta detta genom ständigt ökande militärutgifter passar illa i hans koncept för att stärka amerikansk handel och industri. Europa och dess NATO-medlemmar är en kvarnsten runt USAs hals, vår industri blomstrar och vår handel med öst ökar snabbt, trots att vi kräver ”beskydd” från USA mot de handelspartner i Ryssland och Asien som kommer att manövrera ut USA ekonomiskt i framtiden.

Om Trump lyckas binda upp Europa på långsiktiga vapenavtal, kommer han inte att tveka inför att dela NATO i en amerikansk, oberoende del och en europeisk, där vi själva får stå för notan. Därmed kan han i praktiken skrota det kalla kriget och få Putin att återvända till sina nedrustningsplaner, den vapenteknologiska kapplöpningen kan då ta pausvila. Trump behöver sin tid som president till att återuppbygga den amerikanska industrin och göra amerikanska varor attraktiva på världsmarknaden, vilket de inte är idag efter den kemiska industrins konvertering av livsmedel, IT och mediciner till livsförkortande produkter som ingen vill ha längre.

Allt talar för att Trump och Putin kommer att ha ett historiskt möte på vägen mot fred och avspänning på måndag. Med samma visshet kan man säga att Sveriges och övriga västvärldens medier kommer att spy galla över kontakten och misskreditera dem bägge, globalismen som vuxit sig allt starkare även här och helt styr våra medier har inte vant sig vid tanken än att globalismens tid är förbi.

Peter Krabbe

Deep State och Jihad – ett skrämmande äktenskap. Del 6. Avslutning.

I detta avslutande avsnitt skall vi se på de senaste decennierna, där bl.a. den s.k. Arabiska våren fått en framträdande plats i media. Var detta verkligen en demokratirörelse av västerländsk modell? Naturligtvis inte, demokrati finns inte ens som en teoretisk företeelse i ett samhälle med teokrati och sharialag som riktlinjer för samhällssystemet. Istället har vi svaret om vi fortsätter tråden från föregående artiklar.

Inte mycket hade förändrats i handlingsprogrammet för de av CIA organiserade ”färgrevolutionerna” i Centralasien och behovet för Deep State att destabilisera även arabvärlden var akut. Statschefer som Saddam Hussein, Bashar al-Assad, Muammar Gaddafi och Hosni Mubarak hade börjat gå sin egen väg och närmade sig Ryssland allt mer. Detta hotade USAs intressen av att kontrollera världens oljeproduktion, samtidigt som Israel riskerade att förlora inflytande i regionen.

Som trogen partner hade USA fortfarande Muslimska Brödraskapet, som hade blivit allt mer hemtamt i Washington och Vita Huset. Dess representanter behandlades som diplomater med fulla rättigheter att röra sig fritt i USA och Barack Obama som president var en tacksam måltavla för den muslimska uppvaktningen, som också omfamnades av Hillary Clinton och hennes CFR-styrda utrikesdepartement.

Att störta de statschefer som stod i vägen för USA blev därför nödvändigt och i syfte att hitta en etikett som passade världsopinionen skapades begreppet den arabiska våren – nu skulle demokratin blomma!  Aktörerna blev desamma som tidigare – CIA genom de amerikanska ambassaderna tillsammans med Muslimska Brödraskapet och de statskontrollerade NGO:er som varit med tidigare, NED och Soros Open Society. Även Erdogan i Turkiet skulle avsättas och ersättas med den i USA stationerade konkurrenten Fethullah Gülen, vars hjälp man redan hade haft stor nytta av i Centralasien.

Det första problemet uppstod direkt när Egyptens Mubarak hade störtats och ersatts med Muslimska Brödraskapets Mohamed Mursi. För USA helt oväntat gick Saudiarabien, som med oro såg på brödraskapets växande makt, in och finansierade en motkupp som satte nuvarande al-Sisi vid makten. Mursi internerades och dömdes till ett dödsstraff som dock aldrig verkställdes, brödraskapet fick därmed sin hittills största motgång och måste pausa sina offensiva planer. Al-Sisi skulle istället komma att stå för religionsfrihet och värnandet om de kristna grupperingarna, i syfte att bryta beroendet av USA beslöt man dessutom att köpa betydande vapenförstärkningar från Ryssland istället. Därmed ritade man en linje i sanden som USA inte vågat gå över.

I november 2013 togs bakom stängda dörrar under ett möte med Atlantic Council’s  Energy Summit i Istanbul beslutet att ge klartecken för IS att gå in i Irak och Syrien, under namnet ISIS (Islamic State in Iraq and Syria). Atlantic Council är den ledande tankesmedjan bakom USAs och NATOs utrikespolitik. Dessförinnan hade IS manskap tränats i månader på hemliga militärbaser i Turkiet, Jordanien och Libyen av den amerikanska underrättelsetjänsten i samarbete med israeliska Mossad. Samordnare för operationerna var dåvarande amerikanske ambassadören i Turkiet, Francis Riccardione. Ledare på fältet var Abu Bakr al-Baghdadi, som ansåg sig härstamma från profeten Mohammed. Parallellt med ISIS fanns Al- Qaeda under Abu Musab al-Zarqawi, också under kontroll av CIA. Det primära syftet nu var att störta Assad i Syrien, vilket man inte lyckats med tidigare.

Den som följt medias rapportering om gasattacker, missilanfall och omotiverade ”räddningar” av rebeller från av Syrien med Rysslands hjälp återtagna områden bör ha denna bakgrund klar för sig. USA inte bara stödjer ISIS härjningar, man är i själva verket ISIS. Denna för många svårsmälta sanning är bakgrunden till att kriget i Syrien aldrig upphör. USA vägrar erkänna att Ryssland har kört CIA på porten i Syrien och försöker desperat behålla motståndsfickor i diverse byar och städer av ”humanitära” skäl. Istället för att evakuera civilbefolkning undan bombningarna evakuerar man sina rebeller från al Qaeda och ISIS.

Det är idag uppenbart att USAs politik i Mellanöstern har havererat totalt. Ju mer man tror sig vinna genom oprovocerade attacker, desto mer förlorar man genom att Ryssland inte bara ingriper militärt, utan också tar hem den moraliska segern inför världsopinionen. När USA exporterar vapen exporterar Ryssland istället livsmedel, hela Egyptens import av vete levereras av Ryssland. Även Saudiarabien börjar ifrågasätta sitt beroende av USA. När saudierna vill sälja en större aktiepost i Aramco, det ursprungligen tillsammans med USA bildade oljebolaget, är det Ryssland som blir ny partner, inte USA.

Iran är en nagel i ögat på USA och, inte minst, Israel. Tack vare Rysslands allt starkare position och utlovade stöd till Iran vågar man inte gå till anfall i dagsläget. Detta skapar också interna konflikter mellan USA och Israel, något som bl.a. lett till Israels försök att etablera sig med militärbaser i Georgien. Man tror sig kunna avfyra robotar mot regeringskvarteren i Teheran därifrån. Även detta projekt har undanröjts genom Rysslands insatser.

Hur skall man då sammanfatta dagsläget och vilken väg kommer Trump att välja i fortsättningen? Man kan utan problem diagnosticera Deep State i USA som rena dårhuset. Drömmarna om The American Century, New World Order och Full Spectrum Dominance har sitt ursprung i maktgalna sionistiska oligarkers sjuka hjärnor och förlorar för var dag alltmer kontakten med verkligheten. Det är min uppfattning att Trump är medveten om detta och försiktigt försöker lotsa in sitt land på en annan kurs. Han har dock starka krafter i sitt eget etablissemang emot sig och balanserar på slak lina. Ett land som under så lång tid har haft sin krigsindustri som främsta födkrok har en lång väg att gå innan man ställt om sin produktion till en fredsekonomi. Vi kan bara hoppas att han lyckas med detta.

Till dess får vi i EU fokusera på att motverka effekterna av den galna politik vi läst om i dessa artiklar, först när man inser att invandring och islamisering inte är tillfälligheter utan en medveten politik för att försvaga och skapa kaos i våra egna länder, kan man sätta in motåtgärder och isolera upphovsmännen från våra ekonomier. Att denna politik drivs av länder som vi alltid uppfattat som våra vänner gör det svårare, men desto mer nödvändigt, att inse realiteter och agera därefter. Även ett framgångsrikt Europa kommer att stå i vägen för ett USA som kämpar mot undergången. När vi söker samarbete med det ekonomiskt växande Asien istället är vi definitivt i riskzonen. USA måste därför utrota sin pesthärd Deep State och ansluta sig till ett fredligt samarbete med övriga världen. Klarar Trump detta?

Och våra egna politiker? När kommer man att inse att vi redan har en kärna av vältränade Jihad-krigare på plats i våra länder, med goda möjligheter att gå till aktion? Inser man att även om CIA skulle avveckla sitt inflytande så är denna islamistiska rörelse numera självgående och omöjlig att stoppa genom fredliga diskussioner? När skall man inse att Muslimska brödraskapet inte har demokrati utan sharialag som mål och att det är dags att hindra denna rörelse, inte hjälpa, från att få positioner i regering och riksdag? När skall man inse att George Soros genom sin finansiering av invandringen till Europa fortsätter samma agenda än idag på samma sätt som under de decennier denna artikelserie beskriver?  Kanske kan vi ännu få partiledare och förvirrade NATO-anhängare att förstå vad som händer i världspolitiken och agera därefter, för folket skall ju ta över makten i höstens val med nya krafter, eller hur?

Jag är den förste att beklaga att det är dags att se på USA med nya ögon. Ända sedan min barndom på 50-talet är jag uppfostrad att se på Amerika som Världens räddare och Marshal-planen som grunden för Europas nya framtid. Min far, officeren, fick lyckligtvis dö med denna bild på näthinnan. Sedan dess har vårt nya informationssamhälle hjälpt till med att lyfta ögonlocken på många av oss, det vi nu kan se är en skrämmande verklighet som inte ens har sin motsvarighet i litteraturen. Jag tycker uppriktigt synd om det amerikanska folket, som har låsts fast i ett system som de omöjligen kan påverka. Dagens USA är inte deras produkt. Varför det har blivit så skall vi se mer på i kommande artiklar.

Peter Krabbe