Mot ett nytt år…

Bryssel

Så närmar vi oss då julhelgen, fortfarande utan regering och kanske är det på sätt och vis skönt att hjulen har slutat snurra. Med en budget antagen som är signerad M + KD finns ändå en kortfristig trygghet och garanti mot större överraskningar. Kanske borde den tillfälliga statsministern Löfvén mot den bakgrunden ha den goda smaken att överlämna den temporära makten till den som nu istället ansvarar för rikets ekonomi?

Men Löfvén far omkring som en iller och frotterar sig med sina internationella kontakter och inser inte att alla småler mot denne pajas, som har uppenbart svårt för att inse att förskalven redan har börjat som slutligen kommer att få golvet att rämna under hans socialism. Gula västarna i Frankrike vänder upp och ner på Paris och hotar med att störta Macron, som i vanlig ordning vägrar att tala med det förargliga FOLKET, det är under hans värdighet – je suis le President de la Republique! En ignorans som han delar med Löfvén och resten av de globalistfrälsta statscheferna i ett ruttnande EU. I Ungern firar man en gammeldags jul och har det mysigt. I väst jagar man terrorister, symbolerna för den nya mångkulturen. I Bryssel kan vi se vårt kulturarv gnistra i juleljusen, men hur länge till?

Låt oss ändå glömma världspolitikens dilemman för att under ett par veckor fira vår egen jul, kanske singlar snöflingorna ner över landet. Ta hand om varandra och hoppas på ett nytt år som leder till något bättre – hopp och kärlek är det stående budskapet från alla mina medarbetare på denna blogg. Jag kommer själv att fira att bloggen innan julafton passerar en miljon läsningar, jag tackar därför alla min medarbetare och kommentatorer som genom sina länkar och bidrag har gjort bloggen läsvärd för många.

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag därför er alla och på återseende under år 2019!

Peter Krabbe

Bilden: Grand Place, Bryssel

Annonser

Var god dröj, du har nr fyrahundramiljoner två i kön…

DJI_0056.jpg

Det märks att världssamfundet har bråttom nu. Allt fler ägg läggs ner i korgen. Vi kan till och med se att det är samma höna som värper dem. Agenda 2030, FN:s GFMD, EU/Ramboll 2010, Barcelonadeklarationen, Marrakesh, New York-deklarationen (UNHCR), FN:s Global Compact med flera. FN och EU är kockarna som skall röra ihop denna omelett till sin nya drömrätt, under kockmössan har båda en liten Råttatouille som styr och ställer.

Som Samnytt, Nya Dagbladet och Fria Sidor konstaterat är FN:s Global Compact kronan på verket och det som nu sänder uppvaknandets chockvågor över landet. Mest spektakulärt är kanske ändå Europakommissionens beställningsarbete, som vi kan kalla Ramböll 2010.  I två scenarios bedömer man hur många migranter som ”får plats” i Europa, relaterat bl.a. till tillgänglig yta. Man pratar om faktor 200 och 1000 (tänkbart antal invånare per kvadratkilometer yta) som trösklar för befolkningstätheten (Sverige har 2008 faktor 20) och tycks tro att enheten kvadratkilometer mark är relevant att utgå ifrån när man bedömer möjligheten att ta emot världens migranter. Baserat på dessa två scenarios klarar Sverige att ta emot 80 respektive 440 miljoner nya invånare i en fördelningsprocess som skulle kunna ge plats för 3,8 miljarder nyanlända inom EU. I ett infall av klarsyn inser man ändå att det behövs fler komponenter och föreslår därför att även GDP och nuvarande folkmängd skall ingå i en blandad korg tillsammans med den möjliga befolkningstätheten ovan, att fälla all vår skog för att nå samma befolkningstäthet som i Nederländerna (tjugodubbelt) är kanske inte så realistiskt? Den som tror att någon form av epidemisk galenskap har drabbat våra politiker, kan säkert erinra sig att Annie Lööf uttalat sig i frågan med bedömningen att vi kan ta emot 30 miljoner invandrare och Reinfeldt har också under sina flygturer över vårt skogstäckta land konstaterat att här finns gott om plats. Att båda varit medvetna om FN/EU:s resonemang i ett tidigt skede är därmed uppenbart. En omfattande sjukundersökning i riksdagshuset borde därför vara på sin plats.

Till sin hjälp har Europakommissionen haft konsultföretagen Ramböll och Eurasylum, som säkert tycker att detta är framtidens nisch för konsulterna. Ramböll, som börjar sin hemsida med meningen ”Landgränser blir allt mindre viktiga”, har mött utmaningen genom att ta bort sitt ö och döpa om sig till Ramboll istället. Med 14.000 samhällsbyggande konsulter i 35 länder vattnas det sannolikt i munnen på Rambo(ll) att få vara med och bygga nya Manhattans i Gällivare, Vimmerby och Sjöbo m.fl. Bostäder för några hundra miljoner nyanlända fixar man ju lätt, vi har ju lärt oss att bygga höghus av prima kärnfur. Fast detaljplanerna är inte riktigt klara än….Danskarna Börge Johannes Ramböll och Johan Georg Hannemann startade företaget 1945, direkt efter andra världskrigets slut, vilket ju var en bra timing.

Men vi skall inte vara elaka mot Ramboll, det är säkert lockande att skriva feta kontrakt med alla likasinnade i FN:s och EU:s administration. Problemet ligger naturligtvis hos uppdragsgivaren. Men att se ett påstått migrationsbehov som en matematisk formel som kan lösas lika lätt som siffrorna spottas ut ur räknedosan är naturligtvis komplett galenskap.

Det är svårt att vara allvarlig när man skall skriva om galenskap. Men verkligheten innebär ändå att våra ledande politiker här och i Bryssel tycker att detta är en bra idé. Istället för att skratta bör vi då förhålla oss till det största hotet mot mänskligheten hittills i världen. Nämligen just våra politikers galenskap. Eller girighet, vilket kan vara samma sak. Det gäller att sätta sig själv på rätt sida om ribban som sorterar 10% av mänskligheten uppåt och 90% nedåt – innan det är för sent.

Var kommer aspekter som icke kompatibla religioner, divergerande kulturer och åsikter om hur ett land skall styras eller inte styras in i bilden? Har alla samma uppfattning om vilka moraliska aspekter som skall vara vägledande i denna soppa av kulturell blandning (berikning), något som påverkar vad som är kriminellt beteende eller inte, rätten att döda för sin påstådda heder, rätten till missbruk riktat mot barn och kvinnor, rätten till gruppens egna lagar och rättsskipning och så vidare i all oändlighet? Skall vi återinföra korruption i vårt land bara för att det är normalt i andra länder som saknar fungerande socialsystem? Skall vi avskaffa vårt pensionssystem bara för att det kommer att bli för få som vill bidra till kostnaderna? Skall vi hyra in fängelseplatser utomlands, där även de av oss själva som råkar gå vilse bland paragraferna riskerar att hamna?

Behovet av migration har blivit så självklart i debatten att ingen längre orkar ifrågasätta ett fenomen som vi klarat oss bra utan de senaste tusen åren, tvärtom bekämpat med alla till buds stående medel. Är det en humanitär aspekt att fylla Europa med människor från stater som misslyckats med sitt uppdrag? De som kommer hit har sitt ursprung främst i Mellanöstern och Afrika. I dessa delar av världen finns enastående möjligheter att utveckla framgångsrika kulturer. Vad som saknas är tillräcklig kunskap, finansiella tillgångar och politisk vilja och kompetens. Utan att vidare kommentera Israel kan man ändå konstatera att man med hjälp av modern teknik och finansieringshjälp från industriländerna kan få öknen att bokstavligen blomma. Avsaltning av havsvatten, djupbrunnar för dricksvatten, energi i överflöd från egen olja eller obegränsad solenergi, byggande av universitet och högskolor, sjukhus och upprättande av social service lägger grunden för ett utvecklat samhälle, där tidigare enkla jordbruk  och olivlundar  var grunden för ekonomin.  Arabvärlden drunknar närmast i tillgång på kapital, landytan är dåligt utnyttjad och klimatet ger ett behagligt liv.

Afrika är en av de kontinenter som är rikast på värdefulla råvaror. Därför hade vi kolonialismen. Nu vill man vara självständiga, men lyckas inte förvalta sina tillgångar. Från världens vackraste natur flyr man till världens ände vid polcirkeln, därför att man inte kan organisera sina samhällen. Kunskap saknas. Men den kan vi hjälpa till med. Studera i Europa och återvänd med nya kunskaper eller låt oss hjälpa till med nya skolbyggen och universitet. Vi kan bidra med Löfvén och Wallström på permanent uppdrag. Vi kan låna ut ingenjörer som bygger infrastruktur, läkare som bygger sjukvård, företagare som organiserar industrier och export. Men då blir vi kallade kolonialister igen. Vi kan djupborra brunnar så vattnet flödar – hela Sahara är fullt av underjordiska källor. Afrika är framtidens paradis. Varför vill då alla resa till Europa, kallt och blåsigt och sängplats på gatan? Vi vet alla att det handlar om politiska och religiösa strukturer som ingen kan eller vill lösa. Ändå är det där man måste börja.

Detta är FN:s roll, inte att skicka alla till Europa.

Om man ser till värdet av alla råvaror och produkter som västvärlden utvinner ur dessa världsdelar, är det en bråkdel som återvänder utan baktanke. Detta måste vi ändra på. Men vi måste också ändra på urgamla filosofier, att en enskild person aldrig kan tillåtas tro att han äger ett land, att nationalinkomsten går till ett privat bankkonto i Schweiz eller ett antal slott i Frankrike. Det gällde Arafat i Palestina ( förmögenhet 3 miljarder) och afrikanske Mobutu eller Bokassa med sin guldtron och många av deras efterföljare i lika hög grad. När ett lands intäkter börja komma dess invånare och dess samhällsstrukturer till del börjar också dess utvecklingsprocess. I den kan och bör vi delta, FN och EU kan vända migrationen i motsatt riktning istället om man satsar på ett effektivt uppbyggnadsarbete på plats och slutar ”hjälpa” dessa länders medborgare att fly till ett Europa där de inte behövs.

Är det inte dags att föra in lite vett och sans i politiken och avliva alla politiska floskler?

Om våra politiker inte förstår detta så rösta bort dem i ett extraval och kör ut dem ur riksdagshuset – innan det är för sent! Stoppa FN:s Global Compact nu!

Peter Krabbe

När fasaden börjar spricka…

gula västarna Paris 1

Det mest uppseendeväckande uttalandet under veckan kom från ingen mindre än Hillary Clinton och hade det för många förvånande innehållet att Europa bör bli mer försiktiga med migrationen. Detta från globalismens drottning och den som fortfarande tror sig kunna bli USA:s nästa president!

Vid närmare eftertanke förstår man dock att uttalandet är fullt logiskt och pekar på den skräck som börjar sprida sig bland globalisterna. Man har gått för fort fram och börjar därför få ett folkligt motstånd som hotar att övergå i revolutioner och en frigörelse från globalismens flaggskepp, som EU och FN. Som byggare kan jag uttrycka saken som att man fortsätter mura sin fasad i ett tempo som inte tillåter murbruket att härda, när det blir för högt riskerar allt att rasa på grund av bristande hållfasthet. Den påkletade putsen spricker i takt med att murverket sätter sig. Globalismens Frimurare borde veta bättre, kanske aktuellt att rita om sitt varumärke?

Dags då att sätta på nödbromsen, få processen att avstanna så pass att de drabbade medborgarna hinner vänja sig vid de omtumlande förändringar som mångkulturen innebär. Alternativet blir annars att hela Östeuropa kommer att lämna EU för en egen allians, baserad på de verkliga fördelarna, intern handel och rörlighet. En allians som med all säkerhet i förlängningen också kommer att inkludera ”mellanstaterna” Vitryssland och Ukraina, kanske till och med Ryssland. EU förlorar plötsligt sin globalistiska grundidé att kunna expandera söder om Ryssland ända fram till Kinas gräns. Detta senare är inte minst en israelisk agenda för att separera Ryssland från Iran och stärka det judiska inflytandet i sitt gamla kärnland, Khazarien. Därmed är det också en amerikansk agenda, vilket förklarar Hillarys oro för att EU skall falla sönder.

Detta öppnar samtidigt för en intressant klyfta mellan Soros, de demokratiska presidentkandidaternas främsta välgörare och finansiär, och Clinton, vars kampanjkassa inför en kommande presidentkampanj är hårt sargad av skandalerna kring Clinton Foundation. Soros blir trots allt alltmer obekväm, även i det demokratiska lägret. Soros psykologiska och ekonomiska krigsföring mot sitt forna hemland Ungern får honom att framstå som en psykopat, fjärmad från den klarare verklighetssyn som Clinton nu behöver för sin come back. Man kan lugnt påstå att Soros fixering vid Ungern och Orban har startat hela det motstånd som nu riskerar att stjälpa hela globalismen över ända. Hans utomparlamentariska och självpåtagna roll som migrationssamordnare har avslöjat migrationens verkliga bakgrund på ett sätt som inte ens hans egentliga uppdragsgivare i Deep State hade räknat med. Detsamma gäller nu för den amerikanska migrationen, riktad mot USA, där Soros helt felbedömt Trumps förmåga att sätta käppar i hjulet.

När Trump högt och tydligt förklarar sig vara Nationalist, i motsats till de europeiska marionetterna Macron och Merkel, som nu tvingas vända ut och in på språket för att istället för Globalism tala om Patriotism, Multilateralism och Internationalism, får han snabbt kritikerna och häcklarna på sin sida – det var ju det vi tyckte egentligen! Gatorna i Paris fylls av demonstranter och Merkel har redan börjat packa kappsäcken. Med Brexit nära ett fullbordande står Frankrike och Tyskland allt mer ensamma. Valet till EU under våren blir folkets stora möjlighet att rensa ut kommunisterna från sina självvalda positioner i EU:s ledning.

Ett reformerat EU på nationalismens villkor är nu det enda som kan rädda återstoden av unionen. En återupprättad respekt för folkets vilja. De länder i Östeuropa, som levt under kommunismens förtryck under större delen av 1900-talet, hade förväntat sig en värld i frihet genom EU som motsats till Sovjetimperiets järngrepp. Det man nu ser är tvärtom ett spår tillbaks till samma station som man kom ifrån. Allt mer inskränkta friheter, åsiktsförtryck, yttrandeförbud, censur och övervakning, angiveri och korrumperade politruker och industrimän. Vi själva ser inte förändringarna när de går långsamt och uppträder under nya namn, vi saknar Östeuropas tydliga referensramar. Stort tack därför till Orban och andra klarsynta statschefer i öst, som fått oss att förstå vart vi är på väg.

Stort tack också till Hillary Clinton, som utan att hon förstår det, medger att spelet är förlorat om man inte bromsar i backen. Det ger oss signalen att vi är på rätt väg med vår kritik av globalismen och att Trump går mot en jordskredsseger i nästa val. Nationalismen är grunden för självbestämmande, närdemokrati och individens inflytande över sin egen närmiljö. Den tänker vi inte förlora!

Peter Krabbe

Bilden: Fransmännen demonstrerar i Paris mot Macrons skattehöjningar.

%d bloggare gillar detta: