Två sekler som förändrade världen.

 

Det har skrivits mycket om Gustav III och hans öde, så jag har ingen anledning att försöka ändra eller tillföra något i den diskussionen. Tyvärr blev han offer för händelser utanför landet som skulle förändra inte bara Sverige utan också resten av Europa. Har detta någon betydelse för vår situation idag? Jag tror det.

Kungen gick naturligtvis på tvärs mot utvecklingen när han trodde sig kunna reformera landet, vilket han också gjorde, men i riktning mot ett kungligt envälde kombinerat med den begynnande reformistiska rörelsen. Upplysningstiden tilltalade Gustav utan att han förstod kraften i den kommande revolutionen 1789. Som vän till det franska kungahuset motarbetade han revolutionen och ville inte se att det var kungamakten som var föremålet för den. Genom att slopa många adelsprivilegier trasade han samtidigt sönder sitt eget skyddsnät. Följden blev mordet 1792.

Vi har idag goda belägg för att den franska revolutionen planerades och genomfördes i regi av de växande krafterna bakom frimurarlogerna och Illuminati, som bildades 1776. Det judiska inslaget var stort i logerna, ett av huvudsyftena var att avskaffa de hinder som dittills hade funnits för judarna att starta verksamheter och få sina sociala rättigheter i de europeiska länderna. Genom revolutionens motto Frihet, Jämlikhet, Broderskap öppnades alla dörrar för judar, även till de offentliga förvaltningarna. Adelsprivilegierna avskaffades. Det var inte svårt att värva det förtryckta folket i övrigt för en sådan förändring. De undertryckta aggressionerna gjorde revolutionen blodig.

Amshel Mayer Rothschild var tidigt ute med sin bankverksamhet. Genom det förtroende som fursten av Hesse- Kassel visade Rothschild som penningförvaltare, hade denne en bra utgångspunkt i revolutionen. Redan 1810 hade Rothschild med söner hunnit starta bankkontor som handlade med värdepapper och statsobligationer i både Paris och London. Deras spekulationer i utgången av slaget vid Waterloo, som Napoleon förlorade till engelsmännen, visade hur kursvariationerna på börsen i krigstid kunde utnyttjas för att ta hem enorma vinster. Femtio år senare behärskade Rothschilds hela västvärldens finansmarknad och lade därigenom grunden för industrialiseringen av Europa.

Rothschilds var också tidigt frimurare och planerade under 1800-talet framtiden tillsammans med ordensbröder som Karl Marx. Deras kapital var förutsättningen för den ideologiska framväxten av kommunismen och 1900-talets händelser.

Det är ingen tillfällighet att de förfördelade adelsmännen och brukspatronerna i Sverige bestämde sig för att sätta punkt för Vasa-ättens fortsättning efter Gustav III genom händelserna 1809-1810, då Gustav IV Adolf avsattes och kronprinsen Karl August mördades.

Jean Baptiste Bernadotte var jakobin och hade fortsatt som enkel soldat om inte den franska revolutionen hade skapat de rättigheter som gjorde det möjligt för honom att bli officer i Napoleons armé. Han var dessutom frimurare och hade tveklöst kontakter med Rothschild i logen i Paris. Rothschilds bankverksamhet var redan den dominerande på kontinenten och denna nya finansieringsmodell var säkert efterlängtad av de svenska industrimännen när Sverige stod på tröskeln till industrialiseringen. Att resa till Frankrike och övertala Bernadotte att bli den första svenska kung som – kanske genom att han aldrig lärde sig svenska – avsågs bli en användbar och socialt underordnad monark, blev då ett givet steg för den svenska eliten. Nu hade den svenska regeringsmakten fått sitt fäste i frimurarlogerna och det judiska inflytandet blev etablerat. Var saken klar nu?

Privatbankerna låter inte heller vänta på sig och under resten av 1800-talet ger dessa ut egna sedlar. Bernadotte, som nu blivit Karl XIV Johan, bidrar med kontakter och kunskaper. Först 1904 tar riksbanken över ensamrätten till penningutgivningen. Säkerheten skärps till guldmyntfoten och stabiliserar finansmarknaden.

Visst blev Karl XIV Johan en oväntat bra monark. Krafter släpptes fram som gynnade den svenska tillväxten och industrialiseringen, vårt välstånd föddes i bergsbrukets och skogsbrukets namn. Förmögenheter bytte ägare. Den nya tiden var här. Även adelstitlarna bytte ägare. Familjen Rothschild var vid slutet av 1800-talet världens rikaste familj, med förmögenhet och inflytande som översteg de flesta riksbanker. Globaliseringen hade börjat på allvar. Industrimonopolen skulle bli 1900-talets filosofi, uppbackad av de judiska banketableringarna i främst USA, där bildandet av det privatägda Federal Reserve 1912 skapade verktygen för att sätta hela världen i skuld med triljoner dollar i en evig spiral.

Rothschilds nya ekonomiska makt väckte sionismen till liv igen. Nu fanns möjligheterna till ett judiskt nationalhem. Det lugna 1800-talet då västvärldens infrastruktur byggdes, skulle övergå i ett oroligt 1900-tal då samma strukturer utplånades. Sionismen hade fått politiskt fotfäste och världen skulle nu kunna förändras. Tsardömet i Ryssland och kejsardömet i Tyskland skulle störtas. Palestina skulle bli en sionistisk stat. Världskrigen skulle avlösa varandra. De judiska bolsjevikerna skulle sprida kommunismen och industrimonopolen över jordklotet, internationalen skulle skapa den första riktiga globalismen med Jerusalem som världens centrum. Israel bildas ur kaoset. Men oljan rinner till i Mellanöstern och förändrar maktbalansen. Många vill dricka ur de svarta floderna. Mellanöstern måste erövras och infogas i sionismens rike.

Vad har då Gustav III eller Bernadotte med detta att göra? Gustavs tro på att en stark kungamakt skulle kunna styra det framtida Sverige var naturligtvis befängd. Han representerar därför tron på det gamla. Bernadotte representerar den nya tiden, framtiden, där en liten elit av höga tjänstemän, bankirer och frimurare tar makten och bygger slutna nätverk i syfte att aldrig förlora den. Sveriges revolution inträffade år 1810. Har ni hört talas om den?

Detta nätverk, där maskorna blir allt tätare, ser vi knytas samman framför våra ögon idag. Den sionistiska makten finns inkapslad i industrimonopolen, finansmarknaden, media-monopolen, försvarsallianserna, nationernas utplåning, kristendomens utplåning, invandringen av externa kulturer, domstolsväsendet, poliskåren, skolsystemet, feminismen, genusdebatten och mycket, mycket annat. Samtidigt som frimurarlogerna börjar bli gammalmodiga med sina patetiska och hemliga ritualer växer nya, mer aggressiva organisationer upp för den internationella eliten, som Bilderberggruppen, Romklubben, CFR, TC, WEF m.fl, organisationer som är bättre lämpade för att möta moderna medier med sina tillrättalagda budskap.

Den politiska makten underordnar sig och låter sig korrumperas både moraliskt och ekonomiskt. Bara ett av de politiska partierna i Sverige kan kallas för opposition, resten har en rörande konsensus om sina arvoden och om vikten av att inte släppa in någon utomstående i korridorerna. Värdegrunden måste bevakas! Och tacka klimatet för alla ny skatter som kan dras in till samhället – eller var det till FN, eller till vem var det egentligen?

De två hundra år jag har skildrat här har definitivt inneburit ett systemskifte, där den traditionella kungamakten ersatts av en självutnämnd elit, som nu utan större hinder genomför sin egen agenda, sitt eget världsherravälde och sin egen religion. Den synlige kungen har ersatts av den osynlige bankiren. En kung kan man uppenbarligen skjuta men penningmakten ryms inte i kikarsiktet. Är vår demokrati därmed förlorad? Jag tror det, bara ett mirakel kan ändra på förutsättningarna. Mirakel finns i religionens värld, men finns de i verkligheten? Ett mirakel vore det förvisso om människorna i världen vaknade upp och blev medvetna om hur vår framtid annars kommer att se ut.

Peter Krabbe

bilden: Ur den franska revolutionens damm klev den nye monarken fram – Karl Johan

Utblick Europa, oktober 2019.

 

I Frankrike är allt som vanligt. Macron manar på för en fortsatt snabb omstrukturering av samhället, som i första hand kommer att gå ut över den redan fattiga befolkningen. Samtidigt spelar Macron chockad över det senaste islamistattentatet, där en nyligen konverterad civilanställd från Martinique vid självaste polishögkvarteret i Paris knivskar fyra kollegor till döds. Enda uppenbara anledningen skulle vara att den relativt nyblivne muslimen plötsligt insåg att hans kvinnliga chef inte borde bestämma över just honom och att rådet från hans muslimska ”rådgivare” var det sedvanliga – döda denna otrogna kvinna. Så skedde också med en medtagen kökskniv. Problemlösningen känns igen vid det här laget. Tre av hans modiga manliga kollegor fick också smaka på kniven och avled innan en fjärde fick fram sin revolver och gjorde slut på dramat.

Macrons upprördhet kan främst ses mot bakgrund av att det egna säkerhetssystemet havererar på mycket nära håll, men även mot det faktum att en tjänsteman som arbetat vid den hemliga polisen i tjugo år så lätt kan ändra livsfilosofi och bli en tickande bomb, utan förvarning. Det ger kalla kårar utefter ryggraden på Macron, som har ett permanent och potentiellt mordhot vilande över sig.

Macron har bestämt sig för att slå ner Gula Västarna till sista man. Frankrike skall gå vidare! Ett strategiskt genidrag har varit att istället fylla gatorna i Paris och andra städer med demonstranter mot klimatförändringar. Ändra fokus! Parisavtalet är ju Macrons triumfkort! Genom att tolerera dessa Macronvänliga demonstranter och ordna trafikspärrar, där bilisterna skall ”upplysas” om att de borde ta bussen istället, minskar man också toleransen för Gula Västarnas blockeringar. Fransmännen börjar få nog nu av störningar och vill ha lugn och ro. Någon måste få arbeta och kunna försörja sig, även om det blir allt svårare när fabrik efter fabrik läggs ner. Under veckan lägger nationalikonen Michelin ner en fabrik med 600 friställda arbetare.

Lika negativt överraskad blev Macron i dagarna över att den franska kandidaten som Europakommissionär och tidigare försvarsminister, Sylvie Goulard, blev avvisad efter sin utfrågning i parlamentet. Mer nyanserade bedömare ser det som väl optimistiskt att lansera en kandidat som redan är involverad i två skandaler av format. Den ena handlar om att Goulard tagit emot över 3 miljoner kr i ”bidrag” från en amerikansk oligarks tankesmedja. Vilken inriktning den haft är inte klargjort än, men det är ingen djärv gissning att Soros finns i bakgrunden. Den andra rör otillbörligt löneuttag genom skenanställning av personal. Avvisningen innebär ett krokben för Frankrikes framfart i EU, vilket många hälsar med tillfredställelse. Fransmännen får nog se över sin syn på moral och etik…

 

Som svensk blir jag lika chockad över att Ylva Johansson får plats som kommissionär – med hjälp av moderaterna och KD – och med främsta agenda att tvinga på Ungern invandrare mot sin vilja. Skall vi se detta som den yttersta bekräftelsen på att SD är Sveriges enda oppositionsparti? Kristersson har redan visat genom sitt stöd för ökad anhöriginvandring att moderaterna fortfarande är det främsta invandringspartiet, Reinfeldts anda vilar fortfarande tungt över moderaternas politik.

Minnesdagen över Estoniakatastrofen aktualiserar också Carl Bildts inblandning i det politiska spelet bakom den sannolika smugglingen av militär elektronik från Ryssland efter Sovjets sammanbrott. Förvisso i gott sällskap av Göran Persson och Ingvar Carlsson. Är det inte dags att tvätta regeringarnas byk och berätta sanningen bakom denna, Sveriges motsvarighet till 9/11? Kanske föddes den oheliga alliansen mellan moderater och socialdemokrater i skumrasket bakom mörkläggningen av denna den värsta katastrof som drabbat civila i modern tid? Nu får vi komma överens, annars berättar vi sanningen om Estonia….

 

I Turkiet spelar Erdogan ett högt spel genom att rensa norra Syrien från kurder. Om EU protesterar mot denna rensning har Erdogan 3,5 miljoner flyktingar resklara för destination Europa. Hur skall du klara det, Ylva? Enligt uppgift har EU bara betalat ut hälften av den utlovade ersättningen för flyktingförvaringen i Turkiet, så den nya flyktingvågen kanske kommer i alla fall…

Situationen i Turkiet blir alltmer komplicerad för Erdogan och hans AKP. Under ytan ligger motsättningarna mellan regeringen och å ena sidan den mer radikalt islamistiska Gülenrörelsen och å den andra den judiskt påverkade och Deep State-liknande Dönmeh, vars profet är den judiske Sabbatai Zevi som levde under 1600-talet. Turkiet blir alltmer det nav som framtidens politik kommer att snurra runt. Både Dönmeh och Gülen har starka kopplingar till USA, där Fethullah Gülen bor i landsflykt. Samtidigt söker Erdogan stöd hos Ryssland och distanserar sig till NATO. Erdogan accepterar inte den kurdiska stat som ingår i det amerikansk-israeliska projektet för Mellanöstern. Det är därför osannolikt att ett judiskt angrepp på Iran kommer innan Turkiet har valt vilket ben man vill stå på i en konflikt. De senaste kuppförsöken mot Erdogan har denna bakgrund.

 

Nervositeten i Europa tilltar i takt med att Brexit närmar sig. Kommer EU att kunna fortsätta att fungera utan britterna och hur kommer balansen att kunna kvarstå med ett isolerat Frankrike med en manisk president med minskande maktbas å ena sidan och ett allt mäktigare Tyskland med en ännu okänd kansler å den andra? Går globalismen mot sin undergång när Tyskland gör gemensam sak med Italien och Östeuropa i riktning återupprättandet av en sund nationalism? De starka tyska staterna i söder med Bayern och Sachsen i spetsen tillsammans med Österrike och Ungern glömmer inte sin tusenåriga historia, en historia där man skapade Europas hjärtland i en värld där Frankrike knappast ens existerade. Centralt och förenande var motståndet och kampen mot muslimerna i det Ottomanska rikets upprepade invasionsförsök – den kommer att fortsätta, var så säkra!

Peter Krabbe

Bilden: Eu’s nya ansikte? Ursula von der Leyen (tidigare Tysklands försvarsminister), Sylvie Goulard ( tidigare Frankrikes försvarsminister) och Ylva Johansson (Sveriges missionär för ökad invandring till EU). När skall svenska män, gubbstruttar och alla syltryggar ta tillbaks männens traditionella roll att försvara rikets yttersta gränser? Har feminismen spårat ur och riskerar att hota vår existens?

 

Forum Krabbe, oktober 2019.

Eftersom jag till stor del kommer att befinna mig på resande fot under oktober, vänder jag på månadsbladet till Forum och hoppas att ni fortsätter diskussionen i min frånvaro.

Kanske har jag lite nyheter om Macron i bagaget. Med viss förvåning kunde jag konstatera att min artikel om Macron från mars månad – en av de mest lästa – för vilken jag då noterade antalet visningar till 9974 st, nu av WordPress har ”korrigerats” till 6 (sex) st för eftervärldens bedömning. Lite förvånansvärt med tanke på de 77 kommentarerna, 71 personer måste då ha kommenterat utan att ha läst artikeln. Hmmm.

Verklighetens konturer blir alltmer suddiga, snart behöver vi alla glasögon för att kunna se i vilken värld vi befinner oss. Men vi skall inte förlora hoppet!

Bilden föreställer inte en atombombsdetonation, utan en solnedgång över Köpenhamn i den sprayade himlasörjan…

Peter Krabbe