Julstämning

Finns det några snälla skribenter här? Inte, då får ni inga julklappar och inte heller någon julmat! Har ni inte tagit sprutan heller så kan ni vara helt säkra på att jultomten uteblir. Han är nämligen vaccinerad och kan inte riskera att bli smittad, för det är ju bevisat att är man så gammal och dessutom vaccinerad så dör man på fläcken om någon andas i närheten. Att komma genom skorstenen är ju inte att tänka på när det saknas handikapplift, med det är ju de där amerikanska tomtarna som sysslar med det. Här i Sverige vadar tomten fram med sin lykta i meterhög snö, varm och go efter att ha suttit en stund i stallet tillsammans med alla djuren. Lite hösnuva må väl vara, det behöver ni inte vara rädda för, tomten har numera vaccinpass. Så sluta tramsa med QR-koder vid dörren, annars får ni skaffa er egen julklappssäck! Basta!

Eftersom jag är en elak skribent uppmanar jag alla tomtar att stanna hemma i skogen. Barnen skall istället ha en spruta i röven, det har regeringen bestämt. De vuxna skall inte heller tro att de skall ha roligt i jul och äta julmat, dricka öl och snaps eller träffa tjocka släkten. Vi befinner oss i en allvarlig kris, då håller ni flabben och slutar skratta! Hör ni det! Sluta skratta!

Vi får nu istället lysa upp vår tillvaro med det första adventsljuset. Om fyra veckor är vi fullt upplysta, kanske med lite hjälp av Lucia. Sedan gör julgranen sitt till och våra liv flödar i upplysning. Borta är alla sorger och problem. Kanske upptäcker vi att någon har låst dörren utifrån, men julskinkan räcker ju ett tag till, så varför bekymra sig? Skönt att vara hemma. Tomtar finns så det räcker på loftet.

Där utanför är det lite glest på gatorna, de flesta lär vara i huvudstaden för att demonstrera mot julen, eller var det kanske mot sprutorna? Skit samma, sprit i snapsglasen eller i handflatorna kvittar lika. Det smakar lika illa. Tur att vi har grisen, den får vi i alla fall ha för oss själva. Och sillen, den har väntat länge nog i tunnorna. Till nästa jul har den blivit surströmming, så bäst att äta nu. Men ålen får vi låta bli, den blir så störd av vårt 5G att den inte hittar till Sargassohavet för att åla av sig. Gröt får vi äta. Lämnar vi lite får vi ris á la Malta också. Till de som inte vet kan vi viska att det heter riz à l’amande egentligen, mandel på franska och inte alls kommer från Malta. Men gott är det tillsammans med lite körbärsvin eller jordgubbskräm från sommaren.

Så glöm alla virus och spikproteiner, de finns inte på julbordet, och unna er ett julfirande tillsammans med familj och vänner, inte vill vi att även de skall ta slut! Och visst får vi skratta!

Peter Krabbe