Demokratins svanesång

Det franska presidentvalet närmar sig nu med stormsteg. Första valetappen avgörs den 10 april, därefter möts de två med bästa placeringarna i slutvalet den 24 april. Som vanligt ingår skandalerna i slutdebatten. I det förra valet 2017där Macron segrade manövrerades den mest sannolike segraren, republikanernas Fillon, ut genom avslöjandet att han hade dubblerat sin lön genom att sätta in hustrun på en fiktiv anställning i statsförvaltningen. Avslöjandet kostade honom valsegern.

Nu seglar en ny historia upp, riktad mot Macron och egentligen mot hela globalismen. Det handlar då om skandalen McKinsey, ett amerikanskt globalt storbolag på konsultbas med 470 ”konsulter” anställda bara i Frankrike. Affären har avslöjats genom en utredning, gjord av två senatorer som bl.a. kallat bolagets VD till förhör i senaten. Förutom att denne belagts med att ljuga under förhöret har skandalen fyra aspekter:

1. Infiltration i statsförvaltningen. Bolagets verksamhet har under de senaste tio åren riktats alltmer mot att påverka regeringsarbetet. Detta har blivit möjligt genom att komplicerade utredningar inför ändringar i lagar och förordningar, som i Sverige anförtros riksdagsledamöter, istället lämnats som uppdrag till detta amerikanska privatägda bolag. Offentliganställda lägger då fram utredningar som ser pro forma objektiva ut men i själva verket är starkt vinklade efter globalismens agenda. Så har exempelvis avslöjats att en hög tjänsteman inom hälsodepartementet samtidigt varit anställd av McKinsey.
2. Hela Covid-agendan med nedstängningar och restriktioner har därför i praktiken formulerats, inte av Macron, utan av McKinsey. Den har därför innehållit de mest radikala åtgärderna i Europa och alla förstår säkert varför med tanke på bolagets kopplingar till USA. I samband med detta har sekretessbelagda personuppgifter från den franska sjukvården utan tillstånd förts över till detta privata amerikanska bolag, vilket upprör kritikerna.
3. När Macron lanserades som presidentkandidat 2016 bildades en grupp av ”konsulter” från McKinsey bestående av fyra ”rådgivare” i nyckelpositioner som ledde och planerade hans valkampanj. Med tanke på dessas kontaktnät och samarbete med likasinnade i den franska oligarkin är det ingen överdrift att konstatera att den partilöse Macron planterades in som president av dessa aktörer. Konsultarbetet utfördes ”gratis”.
4. Notan kom därefter. Faktureringen från McKinsey mot den franska staten uppgår till 10 miljarder dollar årligen. Macron är garanten för att denna fakturering/uppdragsvolym skall kunna beviljas. Man kallar nu McKinsey en stat i staten, vi är mer vana vid begreppet Deep State, som vi också har i Sverige utan att någon förstår det. Det gjorde inte fransmännen heller. Av denna enorma fakturering har noll euro lämnats för beskattning i Frankrike, alla vinstmedel har förts över till konton i USA och andra länder. Den som lyckas tränga igenom bolagets bokföring kommer att hitta många anonyma ”underkonsulter”, sannolikt även Macron själv.

Att McKinsey-skandalen tas upp just nu är en följd av valdebatten, Macrons motståndare har nu legala möjligheter att avslöja korruption och andra missförhållanden som annars försvinner i mediacensuren. Oligarkerna har ingen möjlighet att tysta kritiken på torgmöten och i diverse TV-studios, valdebatten i sig själv är ett andningshål för oppositionen. Blir Macron omvald tystas kritiken ner och allt blir som vanligt igen.

Vad vi kan se här är hur globalisterna arbetar målmedvetet med att ta över statsmakten. Förhållandet är inte unikt för Frankrike, det är bara första gången det klarläggs så tydligt just här. McKinsey finns även i Sverige. Modellen finns även i Ukraina genom oligarkernas tillsättning av Zelensky. En granskning hade sannolikt hittat samma mönster i flertalet västerländska länder. McKinsey lär inte heller vara det enda bolaget i branschen.

Följden av denna obskyra verksamhet är att valen blir meningslösa, de politiska ledarna utses i praktiken av det etablissemang som förfogar över den ekonomiska makten, en process som blir självförverkligande genom att de statliga finanserna öppnas genom att nyckelpersoner ger tillgång till statliga anslag som betalar deras egna intrång i den statliga kassakistan.

Ett konkret exempel är Pfizers aktiviteter för att styra vaccinationsagendan, som betalas direkt ur statskassan utan granskning av skäligheten i Pfizers prissättning. För att klara detta behövs mullvadar i statsförvaltningen, i detta fall Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten. Korruption och nedmontering av statsmakten går hand i hand. Sekretess hindrar insyn i affärerna.

Vi kan vara lika övertygade om att opinionsinstituten ingår i organisationer som vill förbereda en tillsättning av ”lämplig” politiker i en regering genom medial marknadsföring. Att rigga valen blir svårt om inte prognoserna ligger inom rimlig närhet av resultatet. I Frankrike har Macron legat på 25% det senaste halvåret och höjs nu inför valet till 30%, samtidigt som konkurrenterna åker jo-jo upp och ner. De flesta fransmän är medvetna om att Macron redan från början lagts på en nivå som garanterar hans plats i andra omgången. Sedan blir det svårare eftersom debatten blir allt häftigare och fakta som McKinsey-affären kommer på bordet.

Att Macron kommer att avgå som mångmiljonär om han till äventyrs skulle förlora är det få som betvivlar. Ett skifte kommer bara att ske om läckorna blir så stora att någon annan måste sättas in för att inte stoppa processen, inte på grund av folkets valsedlar.

Allt detta är saker som vi behöver ha ögonen på även i Sverige när vi skall rösta om landets framtid. Kanske blir vårt riksdagsval sista valet i traditionell bemärkelse, sedan har oligarkin tagit över styret även hos oss och demokratins saga är all. Accepterar ni det?

Peter Krabbe