Vägval Europa – och Frankrike

När jag vandrar runt i den lilla sydfranska byn, som ligger och dåsar i 30-graders värme och brännande sol är gator och torg öde. Men det är ju idag det för Frankrike livsavgörande valet skall hållas? Alla offentliga lokaler är stängda. Jag passerar borgmästeriet, biblioteket, biografen i den gamla olivkvarnen, inte ett spår av varken människor eller aktiviteter. På caféerna sitter förvisso några törstiga turister med sina öl, pastiser eller kaffekoppar och tränger ihop sig under parasollernas skugga. På torget pågår, även där i parasollernas skugga en turnering i kortspel, igår susade boulekloten som kanonkulor genom luften på byns boulebana i en distriktstävling. Allt är som vanligt med andra ord. Och det är ju söndag, då gör man ingenting.

Jag frågar en gammal man som sitter och dåsar i sitt fönster var vallokalen finns. Elections? Je ne sais pas. I gårdagens TV-sändning ställdes samma fråga av journalisten, svaret var detsamma – är det val, det vet jag ingenting om. Jag bläddrar i lördagens dagstidning för att hitta all information som borde välla ut från de 40-talet sidorna. Men inte ett ord om något val eller att det finns vallokaler någonstans. Fem sidor fotboll och inte en rad om politik. Hmmm.

Jag går upp till kyrkogården, där de enda valaffischerna brukar finnas. De blir en sista hälsning till dem som bärs in innanför murarna. Kanske lite för sent? Men jag kan ändå studera valkretsens politiska förmågor och deras koalitioner. I detta valet – för det pågår väl ett val ?– har politikerna skapat allianser för att kunna vinna så många valkretsar som möjligt. Där finns nämligen bara en vinnare. Den som får flest röster får också en biljett till Paris och Nationalförsamlingen. Resten får göra sig nyttiga på annat sätt.

Genom att valet hålls två söndagar efter varandra sorteras småskurkarna ut successivt, därför ingår man koalitioner för att samla flest röster. Hur man skall fördela arbetet i den franska riksdagen när en vald representant skall försöka göra fem partier nöjda är för mig en gåta. Blir det slagsmål i korridorerna?

Den största koalitionen har den erfarne socialdemokraten Mélenchon som beskyddare och kallas NUPES (Nouvelle Union Populaire Ecologique et Sociale) och skall representera Europé Ecologie/ Les Vert (de gröna), PCF (kommunisterna), La France Insoumise (allmän vänster, Melenchons parti), PS (sossarna som nu lagt till social-ecologie till namnet) och Generations- le Mouvement ( obekant för mig).

Macron försöker ta hjälp för sitt nya parti Renaissance från förre premiärministern Philippes nya parti Horizons i den nya alliansen ENSEMBLE. Vad Macron vill återföda är oklart, hans politik liknar mer en total förödelse av hela Frankrikes ekonomi. Det närmaste man kan komma är väl då Schwabs motto i WEF The Great Reset. Philippes horisont lär vara att ersätta Macron om fem år. Helt klart är att det är denna koalition som utgör hotet mot en demokratisk utveckling inte bara för Frankrike, utan också för hela EU, detta genom att vara helt styrda av globalisterna i USA och Israel.

Vad händer då med vad media älskar att kalla extremhögern? I splittringens namn går Marine Le Pen med sitt Rassemblement National (RN) sin egen väg och Zemmour med sitt Reconquête tar hjälp av Le Pens systerdotter Marion Marechal i en kamp om högerns röster! Varför då inte bilda en allians även här, undrar många väljare? Tillsammans hade de kunnat ta ett stort antal valkretsar, men var för sig riskerar båda att misslyckas.

Det finns två tolkningar. Antingen är Marine Le Pen rädd för att Zemmour skall bli den stjärna hon själv inte lyckats bli i parlamentet genom sin överlägsna retorik och debattförmåga och därför vägrar att släppa fram honom i ett samarbete där hon själv kommer till korta, eller så är Zemmour redan från början insatt av sina judiska finansiärer (själv jude) i syfte att åstadkomma just detta – den splittring av högern som kommer att hjälpa Macron kvar vid makten.

Någon av presidentkandidaterna kan lyckas ta sig fram genom att ha en majoritet i sin hemmabaserade valkrets och på så sätt få en plats i landets forum. Det räcker att vinna en valkrets för att få en plats. Detta skiljer det franska valsystemet helt från det svenska, som bygger på procentuella andelar.

Klockan 20 ikväll söndag 12/6 stänger vallokalerna (de lär finnas någonstans) och den första prognosen kommer att presenteras. Vad vi lärde oss av presidentvalet för ett par månader sedan var att prognosen stämde exakt med slutresultatet, trots att rösterna inte var färdigräknade förrän många timmar senare. Vi lär få se samma clairvoyance även denna gång, kanske är det en orsak till att flertalet struntar i att gå till vallokalerna – det mesta verkar vara förutbestämt och inga ändringar är önskvärda. Men kanske ändå, något kan ju gå snett i planeringen?

Vi skall i alla fall följa detta hela vägen ut och hoppas på det bästa! Jag återkommer senare i kväll!

Peter Krabbe

Ett Sverige som har gått vilse…

USS Kearsarge, i Stockholm för att stanna tills Gotland övertagit funktionerna?

Helgens underhållning lär väl bli Magdalena Anderssons utspel i frågan om Morgan Johanssons vara eller icke vara. I ett försök att framstå som respektingivande anklagar Magdalena de borgerliga för att äventyra Sveriges säkerhet med en retorik som skriker oro och skräck inför en situation som hon själv i allra högsta grad försatt vårt land i.

De borgerliga partiernas ambition att avsätta en minister som uppenbart inte klarar av att hantera den inrikespolitiska situationen, med ständigt eskalerande våld, skjutningar på öppen gata och en växande ungdomsmaffia , anser Magdalena äventyrar även den utrikespolitiska situationen som man nog får anse är hennes eget ansvar. Vad menar hon då egentligen med att kalla kravet att avsätta en oduglig minister för ”oerhört” och ”oansvarigt i en allvarlig situation”?

För det första vore det ju enklare och bättre för alla att bara byta ut vederbörande mot en mer handlingskraftig minister för landets bästa, än att själv framkalla en regeringskris genom att hota med att låta hela regeringen avgå. Det är ju faktiskt hennes eget beslut om det sker.

För det andra ser vi tydligt att paniken mer är att relatera till Magdalenas ödesdigra misstag att ansöka om medlemskap i NATO innan förutsättningarna för att det skall gå att genomföras utretts tillräckligt. Finns det ingen på UD som kan ge henne information om verkligheten och det faktum att Turkiets roll i organisationen är något annorlunda än de västeuropeiska ländernas? I så fall tycker jag att hon skall byta ut personalen på UD samtidigt som Morgan Johansson.

Om Magdalena tror att en puss på kinden och en omfamning från Biden innebär att alla problem löses, får hon nog tänka om. Världen är större än så. NATO är en krigsorganisation med ett stort antal medlemmar, men alla har inte samma syn på politiken och särskilt inte på Rysslands agerande i Ukraina. USA har länge haft spända relationer med Turkiet på grund av sin Mellanösternpolitik och, inte minst Gülenrörelsen, vars ledare gömmer sig i och skyddas av USA. Gülenrörelsen är en motståndsrörelse med judiska rötter och ses av Erdogan som ett hot mot hans islamistiska politik.

Erdogans inställning till kurderna borde vara väl känd av svenska UD och man kan knappast påstå att det råder konsensus mellan länderna om vad som är vad. Det är därmed fullt naturligt att Turkiet utnyttjar sin känsliga position, både i NATO och geografiskt vid Svarta Havet för att ta inrikespolitiska poäng, samtidigt som man lugnar ner konflikten runt sitt hemmahav. Turkiet vill inte ha ett utdraget krigstillstånd i sin absoluta närhet som utgör ett direkt hot mot Istanbul och Bosporen. Är det svårt för Magdalena att förstå?

Tydligen, eftersom hon inte inser att Sverige har precis samma behov av att vara neutralt och undvika konfliktens centrum som Turkiet. Östersjön och Öresund är en exakt kopia av samma problemställning. Den som äventyrar Sveriges säkerhet är Magdalena Andersson, Sveriges statsminister, när hon lämnar in sin ansökan till NATO utan att ha en analys, värd namnet, som grund för sitt beslut.

Är ett finskt ställningstagande genom en Schwab-elev tillräckligt för att sätta även vårt eget land i klistret? Nej, Magdalena, du har spelat bort dina kort för gott, nu finns inga argument kvar för att rösta på socialdemokraterna. Avgå gärna omgående, krisen kan bara eskalera om du sitter kvar. Eller vill du hellre implementera turkisk inrikespolitik i Sverige, som ditt parti försökte med er bostadsminister Kaplan, vars primära syfte var att varje svensk kommun skulle ha en moské mitt i sta’n?

Turkiets utrikesminister inför nu ett stopp för alla krigsövningar i Svarta Havet med hänvisning till Montreux- konventionen. Därmed trappar man ner hotet mot ett ökande krigshot. I Sverige gör man det motsatta och fyller Östersjön med NATO:s krigsfartyg och uppmuntrat till storskaliga hotfulla krigslekar.

Det som är ”oerhört”, Magdalena Andersson, är din politik att inkorporera vårt land i världens värsta krigsorganisation, istället för att arbeta för att fredsförhandlingar i Ukraina-konflikten inleds – precis som Turkiet nu gör. Att de inser att ett svenskt medlemskap i NATO gör situationen mer utsatt både för Turkiet och för resten av världen borde även du ha insett för länge sedan. Att göra Östersjön till ett slutet NATO-hav ökar trycket på Turkiet och Bosporen flerfaldigt och utsätter därmed Turkiet för större risk att bli part i kriget. Blir någon förvånad över att de reagerar över den svenska naiviteten och totala bristen på förståelse av vad som pågår i världen?

Och varför avsätts miljard efter miljard av svenska skattemedel till vapenleveranser för att underblåsa och fortsätta kriget i Ukraina, trots att resten av världen för länge sedan insett att Ryssland är fast beslutna att genomföra besluten i Minsk-avtalet, som framförhandlats tillsammans med Frankrike och Tyskland?

Hur naiv får man vara när man inte inser att Ryssland har alla resurser som behövs för detta och att det är så det kommer att bli? Om Sverige och våra likasinnade i EU inställde all support av ett krig som inte går att vinna, skulle det upphöra omedelbart med sparade människoliv och minskad förödelse som följd istället för en total utarmning av en av väldens största livsmedelsproducenter med konsekvenser som kommer att sträcka sig årsvis framöver för stora delar av världen. Att inte bidra till att stoppa detta, Magdalena Andersson, är vad som är ”oerhört”. Att fortsätta att lägga ved på en brasa gör att den fortsätter att brinna. Svårt att förstå?

Ukrainas NATO-finansierade krig har inget annat syfte än att försöka knäcka Rysslands högst välgrundade motstånd mot att tvångsvägen bli inkorporerade i den amerikanska New World Order. Det kommer inte att lyckas och vi har ingen anledning i Sverige att vara deltagare i en sådan vansinnesagenda. Ge dina krigsmiljarder till våra egna fattigpensionärer istället eller kompensera vår befolkning för de enorma prishöjningar som DU medverkar till att skapa genom att hålla kriget vid liv. Ditt agerande är faktiskt OERHÖRT!

Peter Krabbe

%d bloggare gillar detta: