Vem vinner på att dölja sanningen om klimatförändringar?

Igår skrev jag om inuiternas aktion för att upplysa världen om pågående förändringar i jordaxelns läge och dettas konsekvenser för klimatet. Bakgrunden är en rapport som de äldre inuiterna, i tron att någon skall bry sig, skickat till NASA av alla ställen. Rapporten finns refererad på flera ställen, bl.a. här http://thewatchers.adorraeli.com/2015/03/08/inuit-elders-tell-nasa-earth-axis-shifted/. Jag kan då se att en rad censurerats i min första länk, där meningen ”they also report that…” följs av en raderad rad. Vi kan nu se att där skulle stått …”the elders do not believe that carbon emissions from humans are causing the current climate changes”.

Man behöver inte tvista om att vi haft en måttlig uppvärmning under de senaste 100 åren. Däremot finns det olika uppfattningar om orsaken. Antropocent (av människan orsakat) eller på grund av naturliga förändringar i solsystemet? Som bekant företräder IPCC den förra åsikten medan de flesta som har kvar förmågan att tänka självständigt söker andra förklaringar.

Earth_s_magnetic_field

Ett trasigt magnetfält?

I april 2011 orsakade en jordbävning i Japan en förflyttning av hela den japanska huvudön med 2,5 meter enligt GPS-mätningar. Jordbävningen anses ha ändrat jordaxelns lutning med 10 centimeter. Enligt astronomer har mindre polförskjutningar förekommit under de senaste tio åren. Dessa förändringar kan förklaras genom kontinentaldriften, d.v.s. de tektoniska plattornas rörelser. Vad som händer kan enklast förklaras genom att jordskorpan, som är delad i olika tektoniska plattor, förskjuts på grund av förändrade strömningar i de magnetiska flytande bergarter som utgör jordens innanmäte. Det är dessa underliggande skikt som ger oss det skyddande magnetfältet och som också styr de magnetiska polernas läge. Den stora frågan är därför vad som påverkar dessa enorma magnetiska flöden. Självklart finns här ett samband med solens magnetiska strålning.

Lägesförändringar i såväl de magnetiska som geografiska polernas lägen hör rimligtvis till de faktorer som ligger närmast till hands för att förklara klimatförändringar. Man hade önskat att politikerna lät sina bräckliga ideologier stå på egna darriga ben samtidigt som forskarna fick syssla med verklig vetenskap istället. Kanske hade vi då till sist fått en bättre värld. Politiska ”klimatmöten” är en säker väg mot undergången, inte det motsatta.

Peter Krabbe

Förstår inuiterna mer än vetenskapsmännen?

Inuiterna, som bebor våra nordliga polarområden (i tidigare svenska benämnda eskimåer), klagar alltmer på de förändringar som deras värld utsätts för. I en artikel http://www.whitewolfpack.com/2015/04/earth-has-shifted-inuit-elders-issue.html beskriver man dessa förändringar, som i hög grad påverkar deras livsbetingelser genom svårigheten att nu förutsäga väder och jaktbetingelser. De gamle är vana att med enkla tumregler kunna avgöra när man kan ge sig ut på vidderna. Så är det inte längre.

inuiter

Förändringarna består av en sol som står högre på himlen och ger längre tid av dagsljus, ändrade positioner för både sol, måne och stjärnor och förändrade vindriktningar. Dessutom kan snabba temperaturändringar med mer värme inträffa snabbt och oberäkneligt.

Hur skall man då tolka dessa observationer, utförda av dem som lever i verkligheten och dessutom är beroende av den för sin överlevnad? Eftersom frågan inte diskuteras särskilt ofta kan man utgå från att svaren är obekväma för IPCC och företrädarna för AWG-hypotesen om människans roll i klimatförändringen. Låt oss därför göra en alternativ analys.

Inuiternas observationer pekar mot astronomiska förändringar. Jordens klimat har självklara kopplingar till främst tre faktorer:

Jordens excentricitet, som kan beskrivas som formen på den bana som jorden har i sin vandring runt solen, jordaxelns lutning (oblikviteten) och precessionen som beskriver jordaxelns skevning vid jordens rotation.

Jordens bana runt solen är inte cirkulär utan följer en svagt elliptisk bana, en tillplattad cirkel där avståndet till solen alltid förändras. Excentriciteten är 0 för en perfekt cirkel, men ligger i verkligheten i intervallet 0,005 – 0,058. Just nu kan den mätas till 0,017, vilket innebär att jorden kommer allt längre från solen under vintern (perihelium den 4 januari) och sommaren (aphelium den 5 juli) och närmare under vår och höst i takt med ökad excentricitet. Resultatet blir kallare vinter och sommar och varmare vår och höst.

jordaxel dubbelbild

Jordaxelns normala lutningsvariationer och dess precession

Jordaxelns lutning relativt en rak linje till solen varierar mellan 22,1 och 24,5 grader. Det är denna lutning som ger oss årstiderna under jordens vandring runt solen. Lutningen är idag 23,44 grader och den minskar, periodens längd är 40.000 år. Förändringen verkar mot svalare somrar och mildare vintrar.

Precessionen är kanske det intressantaste fenomenet. Den kan beskrivas som den cirkel som jordaxeln ritar runt nordpolen när jorden roterar. Vi kan tänka oss en leksakssnurra, som står rakt och fint när den snurrar med hög hastighet. När hastigheten minskar börjar rotationen skevra och pinnen i mitten rör sig i allt större cirklar innan snurran till slut faller omkull. Perioden för ett varv är hela 25.800 år, men det finns en störning, nutationen, som innebär att månen påverkar rotationen i perioder om 18,6 år. Idag pekar jordaxeln mot Polstjärnan. Precessionen innebär att axeln med tiden kommer att peka mot andra punkter på himlavalvet istället, för att om 25.000 år ha återgått till just Polstjärnan. I närtid är det sannolikt en nutation som får inuiterna att uppleva himlavalvet annorlunda. Detsamma gäller solens bana över himlen och de visuella hållpunkterna för dess nedgång och uppgång. Eftersom dessa komplicerade rörelseförändringar i jordaxelns lutning är reella, är det tämligen självklart att de också påverkar klimatets förändringar.

Många tycker att de relativt långa perioderna för de förändringar som jag beskrivit ovan gör dem irrelevanta för nuvarande klimatförändringar. Man glömmer då att jorden nu är utsatt för stora förändringar i magnetfältet som blandar dessa ingredienser till en helt ny soppa med för oss okänd smak. Magnetfältet påverkas inte bara av solens minskande strålning utan också av omvälvande förändringar i jordens kärna, där magnetiska bergarter strömmar i nya riktningar och sannolikt därmed kommer att orsaka ett polskifte. Europeiska Rymdstyrelsen ESA följer genom sitt satellitsystem SWARM pågående förändringar i jordens magnetfält och vi kan utgå ifrån att stora saker kommer att hända i en inte allt för avlägsen framtid. Mer om detta i kommande artiklar.

Magnetic_field_changes_large

Magnetfältens förändring enligt SWARM 2015

Utan tvekan har inuiterna fog för sin oro över de observationer de gör i sin dagliga tillvaro. Tyvärr får forskningen inte tillgång till de resurser som hade behövts för att lära mer om dessa, de för oss avgörande faktorer som styr jordens utveckling. IPCC har för vana att plöja ner forskningsanslagen i sin politiskt motiverade klimatpopulism istället. Hur länge skall vi behöva acceptera detta?

Peter Krabbe

Nir Shaviv: Koldioxidutsläppen är INTE orsaken till 1900-talets uppvärmning!

95% av alla vetenskapsmän som får tillräckligt bra betalt av IPCC hyllar AGW-hypotesen. Men det finns också några som ägnar sig åt vetenskap på objektiva grunder. En sådan är den israeliske astrofysikern och professorn Nir Shaviv vid Jerusalems Universitet. I sitt forskningsarbete har han kunnat konstatera att de globala variationerna i havsnivåer har ett klart samband med solcyklerna. Att varmare hav genom sin då expanderande volym medför havsnivåhöjningar är redan väl känt. Men är de lokalt varmare världshaven en följd av AGW-hypotesen, den av människan orsakade uppvärmningen genom koldioxidutsläpp? Eller finns det andra orsaker?

fe0616_sealevel_c_jr

Havsnivåförändringarna följer på ett övertygande sätt solcyklernas variationer i kosmisk strålning. Undre bilden visar de måttliga havsnivåförändringarna under 1900-talet.

Shaviv visar att mer än hälften av den värmemängd som under 1900-talet har värmt oceanerna kan härledas till variationerna i kosmisk strålning, vilka i sin tur styrs av de 11-åriga solcyklerna. Påverkan genom utsläpp av koldioxid är försumbar. Under de senaste 18 åren har mängden koldioxid i atmosfären ökat kontinuerligt, trots att temperaturhöjningarna avstannat. Detta visar att AGW-hypotesen är felaktig och att IPCC dragit fel slutsatser. Istället kan vi se ett nytt mönster genom att delar av oceanerna, särskilt nordöstra Atlanten, blir kallare. Boende i Västeuropa och östra USA har svårt att relatera till en påhittad ”Global Warming” när vi sitter och huttrar i midsommarkylan. Om vi istället relaterar till solcyklerna kan vi lättare förstå varför den beryktade uppvärmningen lyser med sin frånvaro på våra breddgrader.

Storleken på 1900-talets havsnivåhöjningar beräknar Shaviv till c:a 20 cm sedan år 1880, ganska långt ifrån de meterhöga höjningar som inkompetensen i Sverige (Länsstyrelsen) anser att vi skall ha som planeringsunderlag, trots att prognoserna för solens tämligen regelbundna beteende entydigt pekar mot ett svalare klimat under de kommande 100 åren. Att havsnivåhöjningarna på norra halvklotet i verkligheten knappt är mätbara tycks inte bekymra prognosmakarna. Östersjön hade under 2014 rekordlåga havsnivåer, som till och med utgjorde en fara för sjöfarten genom att sjökorten visade för stora vattendjup.

Det är idag allmänt känt att IPCC:s agenda är baserad på politiska (och numera även religiösa) målsättningar snarare än vetenskap. Att inte fler reagerar över detta historiskt sett gigantiska bedrägeri är en av vår tids största gåtor.

Peter Krabbe

http://business.financialpost.com/fp-comment/carbon-week-the-sun-raises-the-seas

Är klimatet ett avslutat kapitel?

Den norske professorn Ole Humlum presenterar i ett uppdaterat inlägg på sin blogg climate4you den senaste statistiken rörande klimatdata, förmodligen som en reaktion på alarmisternas desperata försök att framställa mars som en rekordvarm månad. Humlum konstaterar lakoniskt att “In March 2015 some had it warm, some had it cold, but most had it quite normal.”

Humlum lufttemperaturer

Den som bemödar sig med att studera det 40-sidiga inlägget får istället en hel del annan information som är betydligt mer upplysande. Av det uppdaterade materialet kan man nämligen dra några viktiga slutsatser:

  • Begreppet global är knappast relevant för förståelsen av klimatförändringarna. Ett antal lokala tendenser vad gäller lufttemperaturen är tydliga. Västra Amerika har betydligt högre temperaturer än övriga världen. Östra Amerika har betydligt lägre temperaturer än övriga världen. Norra Europa med Sibirien är också varmare än normalt medan de sydligare delarna utefter norra vändkretsen (Medelhavet och Mellanöstern) blivit svalare, liksom östra Ryssland vid Berings hav.
  • Området runt Nordpolen blir varmare och förlorar ismassor medan området runt Sydpolen blir kallare och omvänt ökar sina ismassor. Sammantaget ökar isen i omfattning efter en temporär nedgång perioden 2001- 2014 och är nu tillbaks på 1980-talets nivåer.

Humlum isutbredning poler

  • Stilla havet blir varmare, särskilt i sina östra delar, medan norra Atlanten blir kallare, också särskilt i sina östra delar.

Humlum havstemperaturer

  • Förväntningsnivån för globalt stigande havsnivåer fram till år 2100 har på ett par år sjunkit från 100-centimetersnivån till 43 cm (varsågoda Sveriges länsstyrelser – studera detta!). För Östersjöområdet lokalt har vi i andra sammanhang kunnat mäta rekordlåga havsnivåer under det senaste året.
  • De största förändringsområdena befinner sig alla på norra halvklotet och i närheten av Nordpolen. Södra halvklotet berörs bara marginellt av förändringar.
  • Koldioxidhalten fortsätter att stiga. Sambandet mellan ökande halter av koldioxid och högre temperaturer är tydligt. Däremot vet vi inte om koldioxidhalten påverkar temperaturen eller om det är omvänt. Vi vet inte heller varifrån koldioxiden kommer, bara c:a 5% kan härledas till mänskliga aktiviteter.

Om vi för ett ögonblick glömmer IPCC:s svammel om av människan orsakad uppvärmning, kan vi då dra några andra mer relevanta slutsatser av detta digra material? I fallet västra Amerika är det fullt tydligt att uppvärmningen både på land och i Stilla havet utanför följer förkastningsgränsen mellan Stillahavsplattan resp. Nazcaplattan (utanför Sydamerika) och de amerikanska plattorna. Dessa kontinentalplattor skaver mot varandra i ett komplicerat mönster, med många jordskalv och sprickbildningar i jordskorpan som följd. Självklart medför detta enorma utsläpp av koldioxid från jordens inre, bara ett fåtal utsläpp genom vulkanutbrott på land är synliga för oss. Rörelser under havsytan kan vi mäta seismiskt men omfattningen av utsläpp av värme och koldioxid är okänt.

Flera av de konstaterade hetpunkterna i haven ligger över djupgravar som Argentinabäckenet, Puerto Ricograven, Indiska bäckenet och Centrala Stillahavsbäckenet, där jordskorpan är tunn och bräcklig. Chockartade resultat av sådana rörelser är tsunamin i Thailand och utanför Fukushima i Japan. Vi kan se jordskorpan som ett läckande såll, där det överallt utefter förkastningsgränserna puttrar och jäser. Det är då lätt att föreställa sig vilka enorma utsläpp som naturen själv står för jämfört med människans obetydliga förehavanden på jorden.

Varför knirrar och knarrar då jorden just nu som en gammal skuta i sjönöd? Vi kan då bl.a. se på hypotesen om polförändringar. Det är normalt under jordens historia att polerna byter plats med någorlunda jämna intervaller. Det finns lämningar under Arktis efter tropiska kulturer, precis som Sahara och många idag uttorkade områden under tidigare perioder haft ett tempererat klimat med omfattande växtlighet och djurliv. Vad som orsakar dessa polvändningar är inte fullt utrett i dagsläget, men en slutsats är att jordens läge i förhållande till såväl solen som de övriga planeterna inverkar. Detta påverkar jordens magnetfält, vilket i sin tur sätter de tektoniska plattorna i rörelse.

Det komplicerade samspelet mellan jordens och planeternas elliptiska banor finns studerat i de s.k. Milankovics teorier, som nu efter lång tid i kylan åter har börjat dammas av. I dessa beskrivs också påverkan på klimatet och sambanden med istidernas växlingar. Vi har dock haft svårt att se sambanden i de många och långa cykler som är aktuella i sammanhangen, trots att de tyska forskarna Köppen och Wegener redan på 1920-talet kunde identifiera relaterade klimatcykler ned mot 20.000 år, en kort period i interglaciala skeenden. Den extrema värmeperiod vi befunnit oss i de senaste 10.000 åren kan snabbt gå mot sitt slut. Argumentet att de långa tidscykler man rör sig med i dessa sammanhang inte kan kopplas samman med det som händer just nu håller inte, vi kan konstatera att det statistiskt sett är dags för förändringar och hur snabbt eller hur det går till när det händer vet vi ingenting om. Det finns inga ögonvittnen som kan berätta.

Utan att behöva fördjupa oss alltför mycket i detta kan vi ändå konstatera att den magnetiska nordpolen är i rörelse i en bana från norra Canada till Sibirien med ökande hastighet. Detta är uppmätt och vetenskapligt belagt. Möjligen ser vi här en av förklaringarna till det markerade köldstråk som uppstått från Canada mot östra Ryssland, Arktis temperaturzoner bildar inte längre en cirkelform utan en långsträckt bana där varmzonerna kryper allt närmare på dess långsidor. Om detta är en tillfällig företeelse eller förebådar en större, bestående förändring kan vi inte bedöma idag. I Antarktis ser vi motsvarande förskjutning relativt Sydpolen, vi vet också att flera vulkaner under Antarktis ismassor är aktiva och smälter ovanförliggande islager.

Min mening med detta inlägg är inte att försöka förklara allt som just nu händer på vårt jordklot, utan att peka på att det faktiskt finns alternativa hypoteser som ter sig mer sannolika än AGW-teorin. Det är ofattbart att vissa tror att vi små och obetydliga människor genom egna handlingar skulle kunna påverka hela jordklotets klimat. Hybris är ett för svagt ord. Politik och maktbegär känns kanske mer träffande. Hur som helst så lär vi inte kunna lösa problemet, om man nu ser det som ett problem, på annat sätt än att hoppas på naturens egna krafter. Till dess låt oss njuta av ett gott klimat, vi har det ändå bättre nu i värmen än vad de stackarna hade som levde under lilla istiden…

Peter Krabbe

Källa för bildmaterial och data:http://sv.wikipedia.org/wiki/Milankovi%C4%87-cykler

http://en.wikipedia.org/wiki/Geomagnetic_reversal

http://www.climate4you.com/Text/Climate4you_March_2015.pdf

Kommer falsarierna kring AGW-hypotesen att innebära slutet på klimatdebatten?

Klimatdebatten har länge varit grunden för de största motsättningarna hittills mellan världens politiska krafter och den fria vetenskapen. De förra hävdar att jordens undergång är nära om vi inte stoppar utsläppen av koldioxid, medan de senare omvänt hävdar att uppvärmningshypotesen är det största bedrägeriet någonsin i mänsklighetens historia. Vem har då rätt?

Politikernas möjligheter att strypa en vetenskapligt baserad debatt i media och inom det av FN upprättade organet för insatser mot koldioxidutsläppen, IPCC, har under det senaste decenniet minskat väsentligt genom att den observerbara verkligheten kommit att se annorlunda ut än de datorprognoser som IPCC manglat ut förutspått. I USA, som får betraktas som moderland för de alarmistiska strävandena, som drivits hårt av demokraternas administration med Obama i täten, uppbackad av förre presidentkandidaten Al Gore, har ett friare mediautbud och en skarpare journalistik allt mer ifrågasatt bakgrunden och avslöjat den ena förfalskningsskandalen efter den andra. De regeringsstyrda NASA (rymdforskningen) och NOAA (statistik och mätning) har systematisk förfalskat mätvärden och slutsatser i syfte att stödja regeringens agenda i något som nu betecknas som Climategate. Republikanska utskottsförhör med ledande vetenskapsmän inom IPCC har avslöjat fakta om hanteringen som är graverande för Obama, som varit språkrör för domedagsprofeterna.

Den politiska vinklingen av AGW-hypotesen (av människan orsakad global uppvärmning) framstår nu som så uppenbar att hela frågan sannolikt kommer att självdö om republikanerna tar över i nästa presidentval, möjligen redan nu när demokraterna efter höstens val förlorat sin parlamentariska majoritet. Problemet för oss i Sverige är att även vår myndighetsutövning baseras på IPCC:s klimatmål genom SMHI, riksdag, länsstyrelse och i slutändan den fysiska planeringen. Med sammansättningen av nuvarande regering i Sverige lär inga nya intryck få komma planeringen till godo under överskådlig tid, vilket kommer att få besvärande konsekvenser för oss alla.

Är då de av människan orsakade utsläppen av koldioxid orsaken till en global uppvärmning eller finns det en annan agenda bakom klimathysterin? Låt oss höra på några tidiga uttalanden i frågan. Redan i oktober 1989, efter IPCC:s bildande, får vi följande uttalande av dr. Stephen Schneider, en av teoretikerna bakom IPCC: We have to offer up scary scenarios, make simplified, dramatic statements and make little mention of any doubts we may have. Each of us has to decide what the right balance is between being effective and being honest.” Den amerikanske senatorn Tim Wirth sätter huvudet på spiken med sitt uttalande “Even if the theory of global warming is wrong, we will be doing the right thing in terms of economic policy and environmental policy.” Här framskymtar nu den alternativa agendan. Den kanadensiska miljöministern 1999 Christine Stewart förtydligar ytterligare: ”No matter if the science is all phony, there are collateral environment benefits. Climate Change provides the greatest chance to bring about justice and equality in the world.” De politiska syftena står nu i klartext.

Maurice Strong, en av IPCC:s grundare och ordförande för Rio-konferensen 1992, skräder inte orden: “We may get to the point where the only way of saving the world will be for the industrial civilization to collapse…. Isnt is our job to bring that about?” Biträdande utrikesministern I USA Richard Benedict får avsluta med “ A global warming treaty must be implemented even if there is no scientific evidence to back the greenhouse effect”. Minskad eller förhindrad tillväxt globalt tillsammans med en omfördelning av jordens resurser är det egentliga budskapet för IPCC:s klimatmöten, något som nu möter ett växande motstånd hos världens nationer. Kanada och Australien har redan hoppat av från klimatmötena och Ryssland och Kina ställer sig kallsinniga till Kerrys hotfulla närmanden. De socialistiska undertonerna till trots.

 

no_global_warning-bw

Efter 1998 kan ingen fortsatt global uppvärmning konstateras.

Vilka vetenskapliga fakta motsäger då AGW-hypotesen? I första hand är det den uppmätta globala temperaturkurvan som visar att ingen global uppvärmning förekommit de senaste 18 åren, något som inte ens NASA och NOAA längre orkar förneka. Datormodellerna har misslyckats totalt i sina förutsägelser eftersom alla de faktorer som styr klimatet inte har kunnat identifieras tillräckligt. Enligt Al Gore skulle polerna varit isfria vid detta laget, men isen finns kvar i oförändrad omfattning och isbjörnarna lever och frodas som vanligt. Koldioxidhalten i atmosfären ökar men tycks inte skapa någon uppvärmning längre. Något samband mellan av människan utsläppt koldioxid, vilken utgör 4 % av den förekommande koldioxiden, och uppvärmning kan inte bevisas. Stora koldioxidmängder släpps på naturlig väg ut från jordens inre genom vulkanutbrott och jordskalv.

Istället pekar allt mer forskning på sambandet mellan klimatet och solens aktiviteter, något som ju knappast borde förvåna någon. Om detta samband är det relevanta finns det snarare anledning att oroa sig för en kommande nedkylning, eftersom solens solfläckscykler med sin stora regelbundenhet odiskutabelt indikerar ett kommande kallare klimat med temperaturminimum så snart som om 20 år. Solens skiftande aktivitet känner vi väl till sedan 1600-talet, när man började registrera solfläckarnas antal och effekter.

 

heat content Nordatlanten

Värmeinnehållet i Nordatlanten sedan 1980. Observera att havet efter 2007 åter blir svalare.

Många undrar varför inte den globala temperaturen stiger trots ökande mänskliga koldioxidutsläpp. Svaret är naturligtvis att dessa globalt sett obetydliga utsläpp inte kan påverka klimatet i en mätbar omfattning, istället är det oceanernas vattentemperaturer med sina ofattbart stora kvantiteter upplagrad värmeenergi som styr. Dessa varierar cykliskt under längre perioder med någon grads differens (Ocean Oscillation). Stilla havet har cykler som skiljer sig från Atlanten, men det sammantagna resultatet är att havens temperaturer under det senaste decenniet är sjunkande, vilket förklarar den uteblivna uppvärmningen under samma period. Denna tendens har ett klart samband med solens aktivitet och kan bedömas som långsiktigt säker om inte fundamentala förändringar sker i vårt solsystem. Som en följd av detta kan också en minskande ökningstakt för havsnivåerna konstateras, tvärt emot vad IPCC försöker få oss att tro. Den som har följt utvecklingen utmed Sveriges kuster det senaste halvåret har kunnat notera att vi har haft en havsnivå som legat en halv meter under det ”normala”, något som inte kommenterats med ett enda ord av våra politiker. IPCC:s prognoser framstår därför som totalt nonsens och helt i analogi med citaten ovan.

 

Sea level

Ökningstakten i havsnivåernas verkliga förändring skiljer sig väsentligt från myndigheternas skräckpropaganda.

Såväl den enskilda människan som kommuner och planhandläggare har därför att kämpa mot de statliga myndigheternas politiska hållning och förbluffande översitteri i samband med kustnära bebyggelse och dess villkor. Förvisso kan man lägga dessa byggplaner i malpåse i tio år till tills utvecklingen är uppenbar även för sittande regering, men för kustnära kommuner är detta inget bra alternativ. Är det så fruktansvärt svårt att förstå den verklighet vi lever i och istället anpassa sig till den? Kampen för renare luft och en bättre miljö står inte i motsats till en nykter syn på klimatets framtida utveckling. Det ena kan vi påverka, det andra får vi rätta oss efter, som man gjort under mänsklighetens hela existens.

Peter Krabbe

Ovanstående artikel och dess citat är inspirerad av f.d. NASA-forskaren John Casey och hans bok ”Cold Sun” 2012.

 

 

 

 

Varning för LÅGA havsnivåer!

En liten nyhet fladdrade hastigt förbi helt nyligen, uppsnappad av en lokaltidning som inte haft vett att låta Miljöpartisterna omedelbart censurera den. Efter att ha hamrat ut den gängse skrämselpropagandan om höjda havsnivåer skulle nämligen nyheten ha fått den samlade journalistkåren att rodna av skam om försäkringsbolaget IF:s skaderapport hade fått större nyhetsvärde. Vad har då hänt? Jo, antalet grundstötningar har under sommarhalvåret ökat lavinartat, inte för att båtägarna varit anmärkningsvärt ouppmärksamma, utan därför att havsnivåerna både på väst- och ostkusten varit upp till en halv meter lägre än normalt, på västkusten ännu lägre. Sjökorten var helt enkelt inte tillförlitliga längre.

grundstötning

Så här kan det gå om man läser sjökortet med IPCC:s ögon….

Så sent som den 8 augusti skriver klimatprofessorn Rummukainen i Lund, apropå det varma vädret som rått under samma period, som svar till Sydsvenskan på frågan ”Vilka andra risker kan vi räkna med i ett varmare klimat?” : Havsvattenståndet ökar, särskilt i södra Sverige. Världshavens nivå har redan höjts med knappt tjugo centimeter. Vid Sveriges kuster har man mätt en motsvarande ökning.

Var har då professorn mätt sina höjda havsnivåer? Och vet inte professorn att landhöjningen i Skandinavien mer än väl kompenserar de 20 cm per 100 år som forskarna räknar med som globalt medelvärde? Och vet inte professorn heller att klimatet globalt inte har blivit varmare under de senaste 17 åren? Är det kanske till och med professorns fel att så många båtägare fastnat på grynnor i tron att havet bara blir allt djupare?

Allvarligt talat, så vet vi nog att VÄDRET orsakar både stormfloder och extrem uttorkning vid varierande meteorologiska förhållanden. Både sommarhalvårets havsnivåsänkning och skogsbranden i Västmanland hör dit. KLIMATET blev 0,7 grader varmare under 1900-talet, men har därefter inte förändrats. Om det blir varmare eller kallare i framtiden vet vi inte idag.  De tecken vi ser i det verkliga livet talar närmast för det senare. Är det inte dags även för våra politiker att grunda sina handlingar och prognoser på kunskap istället för skrämselpropaganda i syfte att motivera skattehöjningar som annars inte hade varit godtagbara?

Peter Krabbe

Isen är bruten – trots att uppvärmningen upphört!

Min senaste vädjan till länsöverdirektör Carl Älfvåg gav ett snabbt svar. Kan vi då se fram emot en bättre dialog mellan kommunerna och den skånska länsstyrelsen i klimatfrågan i fortsättningen? Låt oss hoppas det, låt oss också hoppas att valet av en freds- och konfliktvetare som länsöverdirektör var ett genialiskt drag av en sannolikt avgående regering. Samarbete och dialog utlovar nämligen Carl Älfvåg i sitt svar, som återges i sin helhet nedan.

”Jag har läst både ditt tidigare och detta bidrag. Intressant på alla sätt och vis. Jag är ingen expert på det faktamässiga i klimatfrågan. Tar mer än gärna till mig olika ståndpunkter. Är också väldigt mån om en god dialog med de skånska kommunerna. Dina bidrag har jag också skickat vidare i vår organisation så att fler ska få del av dem. Det är viktigt. Bästa hälsningar, Carl”

Carl-liten[1]

Länsöverdirektör Carl Älfvåg, nytillsatt vid årsskiftet 2013/ 2014.

I mitt följebrev skriver jag att ” Jag har tidigare under sommaren skrivit till dig angående klimatalarmisternas negativa påverkan på den regionala planeringen, särskilt vad gäller kustnära områden som Falsterbonäset. Eftersom frågan är extra viktig inför valet återkommer jag här med en uppföljning, som jag hoppas att du tar del av.” Artikeln återfinns på https://peterkrabbe.wordpress.com/2014/08/15/hej-igen-lansoverdirektor-carl-alfvag/ och dess föregångare på   https://peterkrabbe.wordpress.com/2014/07/29/oppet-brev-till-carl-alfvag-lansoverdirektor-i-skane/.

Det är glädjande att länsstyrelsen nu fått en företrädare som är beredd att lyssna på vetenskapen. Att en länsstyrelse kan driva en fråga politiskt som företrädare för en politiskt vald regering är inget anmärkningsvärt. Men att på tvivelaktiga grunder ge medborgarna sken av att en politiskt vald linje är vetenskapligt underbyggd är naturligtvis förkastligt. Låt politiken vara åsikter, önskningar och visioner om utformningen av ett samhälle och vetenskapen en parameter bland många andra för att belysa rimligheten i den valda politiken.  Det optimala sättet för politiker att missbruka vetenskap är, som hittills skett, att programmera datormodeller med selektiva ingångsvärden i syfte att få ut en beskrivning av framtiden som av allmänheten uppfattas som en del av den absoluta vetenskapen. Ytterligt få väljare kan särskilja prognoser från verklighet. Kanske kan vi nu börja få ordning i detta träsk och sortera ut politik från sann vetenskap.

Att FN allt mer hänger sig åt en socialistisk fördelningspolitik kan vara förståeligt i syfte att minska fattigdomen i vissa delar av världen. Men kan man förutsätta att denna politik skall stå oemotsagd och accepteras av världens nationer, oberoende av marknadsekonomiska krafter, nationella politiska system och religiösa styrningar? Jag tror inte att flertalet vill se FN som överstatlig myndighet, hellre ett diskussionsforum och en mötesplats för världens allt mer divergerande intressen. När FN genom IPCC våren 2015 i Paris vill påtvinga världens nationer denna fördelningspolitik under täckmantel av klimatdebatt måste nationerna sätta ner foten! Det finns inte utrymme än på länge för ett centraliserat världsherravälde, långt ifrån valurnorna!

Peter Krabbe

Hej igen, länsöverdirektör Carl Älfvåg

Jag har tidigare skrivit till dig angående klimatdebatten och Klimatsamverkan Skåne. Eftersom jag inte fått något svar eller bekräftelse på att du läst vad jag skriver, fortsätter jag då med att föra en monolog istället.

Tyvärr är det ju så att man tvingas vara högröstad när omgivningen inte hör eller inte vill höra. Det som är särskilt beklagligt är att klimatdebatten präglas av låsta åsiktsgrupperingar av lika rabiat slag som inom religiösa sekter. Ändå är klimatdebatten i grund och botten en vetenskaplig fråga. Eller borde vara det. De argument som framförs av olika forskare går ju faktiskt att utvärdera, i alla fall om man blundar för de politiska och ekonomiska påtryckningar som nu blir allt vanligare.

Dessa senare är i huvudsak relaterade till det socialistiska blocket, vilket för mig framstår som förvånansvärt med tanke på att vi haft en borgerlig regering i åtta år. Skåne har till och med fått en landshövding med ett förflutet som moderat riksdagskvinna och jag kan inte tänka mig annat än att du själv med erfarenheter från freds- och konfliktsvetande och UD inte är obekant med ett borgerligt förhållningssätt. Ändå framhålls den Miljöpartistiska agendan som den enda sanningen inom länsstyrelsen, trots att denna glasbubbla för länge sedan krossats i övriga världen. Kvar ligger den socialistiska fördelningspolitiken.

Flommen

Skanörs Flommar var under medeltiden en naturhamn, där koggar med flera meters djupgående kunde gå in och ankra upp. Som ett av de lägst liggande områdena i landet i denna storlek och under ständig uttorkning har vi här en säker indikator som vederlägger länsstyrelsens fantasier om havsnivåhöjningar. Är det inte dags för våra myndigheter att inse realiteter och rätta planeringen efter detta istället för att skrämma livet ur alla kustnära boende? Det finns i dagsläget INGA datormodeller som kan förutspå det framtida klimatet!

Jag hade kunnat strunta i frågan om inte genomförandet av länsstyrelsens nuvarande inställning utgör ett direkt hot mot min egen verksamhetsort på Falsterbonäset, tillika Skånes främsta turistmetropol, med förödande konsekvenser för både näringsliv och boende. Jag kan inte tolka förhållandet på annat sätt än att ni inte har kontroll över era egna tjänstemän, på samma sätt som dagspressen inte har kontroll över sina journalister. Rätta mig gärna om jag har fel, det vore jag tacksam för, om det är så.

Oavsett vilket kommer jag att tillställa dig länkar till bättre vetande och börjar här med en forskningsrapport om koldioxidens roll i klimatförändringen, en kärnfråga i klimatdebatten, skriven av den norske forskaren och professorn vid Oslos universitet, Tom Segalstad:

http://folk.uio.no/tomvs/esef/ESEF3VO2.htm

Ytterligare en framstående forskare och professor vid Oslo universitet är Ole Humlum, som kommit fram till liknande slutsatser vad gäller koldioxiden, kan läsas på denna länk:

http://www.climate4you.com/Text/KlimaTankekors%20version20090320.pdf

Att norska forskare är långt framme är ingen tillfällighet genom deras omfattande aktiviteter i samband med polarforskningen på i Arktis och Antarktis. Dessutom har de högre trovärdighet genom att vara politiskt fristående. Jag skall också trötta ut dig genom att återupprepa en tredje länk från vårt södra grannland gällande havsnivåerna i södra Östersjön:

http://www.eike-klima-energie.eu/news-cache/saekularer-und-aktueller-meeres-anstieg-pegel-16-mmjahr-oder-sat-altimeter-32-mmjahr-was-ist-richtig/

Med vänlig hälsning

Peter Krabbe

Öppet brev till Carl Älfvåg, länsöverdirektör i Skåne

Flommen mot Hamnvägen 2

Norra Flommen i Skanör, tidigare våtmark med allt tjockare vegetationskanter.

Hej Carl Älfvåg,                                                                                                                              2014-07-17

Jag skriver här några rader med anledning av den senaste veckans ”debatt” i Sydsvenskan. Du hade ett inlägg i SDS den 2 juli för Klimatsamverkan Skåne, som jag försökte få tidningen att publicera ett svar på den 7 juli. Som vanligt vägrar SDS publicera inlägg som man betraktar som klimatskeptiska, istället publicerar man en medhållande kommentar från professor Göran Bengtsson i Lund, som jag antar står din medförfattare Rummukainen nära. Istället har jag publicerat mitt inlägg på min blogg och på Facebook, med tusentals läsare de senaste dagarna. Jag vill att du skall känna till detta och bifogar en länk till inlägget som jag är tacksam om du läser. Anledningen är att jag arbetat som samhällsplanerare för Vellinge kommun under en tioårsperiod och är djupt bekymrad över länsstyrelsens inställning i klimatfrågan. Som du säkert vet är Falsterbonäset synonymt med samtliga skarpa frågeställningar i klimatdebatten, särskilt frågan om havsnivåer. Mer om detta i mitt bifogade inlägg.

Den 14 juli publicerar din grupp ett svar som är riktat mot Göran Bengtsson, men som jag ser mer som ett relevant svar på min egen publicering på internet. Jag ser positivt på detta svar, särskilt punkterna 1 och 2 i ditt trepunktsprogram:

”1. Eventuella kunskapsluckor och motstridigheter i befintliga analyser, planer och strategier ska identifieras, liksom möjligheter till synergier som inte tidigare uppmärksammats eller som ytterligare kan utvecklas.

2. Hur förändringar i omvärlden påverkar förutsättningar för klimatarbetet i Skåne ska genomlysas. Utvecklingen på den klimatpolitiska arenan, internationellt, på EU-nivå och nationellt, det vill säga vilken väg världen väljer, är avgörande för vilka mekanismer och styrmedel som finns för att främja en klimatsäkrad utveckling. Det handlar inte bara om hur stora klimatförändringarna och deras direkta effekter blir, utan också om vilka ekonomiska, teknologiska och kunskapsmässiga förutsättningar som finns för Skåne.”

Det indikerar att du, och förmodar jag länsstyrelsen, är beredda att lyssna på den debatt som förs internationellt men är bannlyst i Sverige. Mitt inlägg innehåller många länkar som sammanfattar situationen, särskilt utskottsförhören i den amerikanska senaten där flera av de mest kända IPCC-anknutna forskarna berättar sanningen om IPCC:s verksamhet. Jag vet att detta är nytt för de flesta svenskar eftersom public service vägrar förmedla detta nyhetsmaterial, som numera är välkänt i övriga världen. Vad gäller havsnivåer har Sverige en av världens mest meriterade havsnivåforskare i Nils Axel Mörner, som genom sitt konstaterande att inga havsnivåhöjningar av betydelse kunnat konstateras globalt de senaste 30 åren, inte heller publiceras i Sverige. Jag bifogar också en länk till ett tyskt forskningsprojekt med fokus på södra Östersjön och Nordsjökusten som utmynnar i samma slutsatser.

Detta senare står i bjärt kontrast mot de signaler som länsstyrelsen sänder ut om byggförbud under + 3 m, upphävande av detaljplaner och reträtt. Som du säkert förstår kan man se detta på två olika sätt. Antingen är beslutsunderlaget väl genomarbetat och i nära överensstämmelse med en kommande verklighet och är då resonemanget fullt motiverat. Eller så bygger slutsatserna på ett felaktigt underlag och ger då om det visar sig att havsnivåerna inte höjs, förödande konsekvenser för samhällsutvecklingen på Falsterbonäset i synnerhet och övriga kustkommuner i allmänhet. Detta är ett tungt ansvar att bära och jag ber dig därför att noga överväga det jag skriver och förmedlar.

Jag har personligen tillsammans med mina föregående generationer haft ett boende i Skanör under de senaste 100 sammanhängande åren och vet genom okulära observationer året runt att havsnivån relativt omgivande landområden har sjunkit kontinuerligt. Flommen, som under medeltiden var Skanörs hamn, bestod under början av 1900-talet till 80 % av vattenyta och till 20 % torr mark. Idag är förhållandet det omvända. Enligt i övriga världen känd vetenskap finns det inga indikationer på framtida havsnivåhöjningar som i storlek överträffar den skandinaviska landhöjningen och någon höjning av den globala medelvärdestemperaturen har inte kunnat konstateras. Även om den geologiska landhöjningen är liten på Falsterbonäset är påbyggnaden med flygsand betydande. De senaste 600 åren har inneburit en uppbyggnad med c:a en meter inom bebyggda områden, vilket lätt kan konstateras vid arkeologiska utgrävningar, som vi gör vid varje byggplats.

Vi som bor och arbetar på Falsterbonäset kommer därför inte att acceptera länsstyrelsens nuvarande synsätt, vilket du säkert kunnat erfara genom kommunens remissvar i olika sammanhang. Det är också en utbredd uppfattning att länsstyrelsens agerande redan lett till sjunkande fastighetsvärden, panikförsäljningar och ett stagnerade näringsliv, allt förhållanden som drabbar den enskilde på ett livsavgörande sätt. Det är därför av yttersta vikt att länsstyrelsen grundar sitt agerande på tillförlitlig vetenskap, vilket IPCC i nuläget inte förmedlar. Jag hoppas därför att du skyndsamt omsätter de två punkterna ovan i praktisk handling och framför allt själv följer en majoritet av världens vetenskapsmän och omprövar din inställning till det absurda hotet om klimatförändringar.

Debatten gäller primärt klimatfrågan. Därutöver kan du säkert också notera en debatt om yttrandefriheten, som i första hand vänder sig till Sydsvenskan. Detta må vara tidningens eget problem, min blogg ökar sitt läsarantal med 10 % varje månad samtidigt som dagstidningarnas underlag minskar kontinuerligt. Man kan bara konstatera att vi har ett betydande samhällsproblem när dialogen mellan medborgarna och deras representanter blir beskuren av politiska skäl. Det är just utnyttjandet av klimatfrågan för politiska syften som är upphovet till den låsning och det enögda betraktelsesätt som blockerar en för samhället nödvändig och utvecklande debatt.

Med vänlig hälsning

Peter Krabbe

Arkitekt SAR/MSA

 

Detta debattmaterial kommer i sin helhet att tillställas regeringen.

 

https://peterkrabbe.wordpress.com/2014/07/11/detta-far-ni-inte-lasa-i-sydsvenskan/

https://peterkrabbe.wordpress.com/2014/07/13/nej-heidi-det-ar-inte-lasarnas-fel-nar-dagstidningar-laggs-ner-utan-journalisternas/

Nej Heidi, det är inte läsarnas fel när dagstidningar läggs ner – utan journalisternas!

Några dagar efter att mitt inlägg till Sydsvenskan, som jag publicerat under helgen på FB efter att ha blivit refuserad av just denna tidning (se ”Detta får ni inte läsa i Sydsvenskan”), skriver Sydsvenskans Heidi Avellan under Opinion och beklagar sig över tidningskrisen och att regeringen inte utökar de ekonomiska subventionerna för att stötta dagspressen. Men Heidi, du är en journalist som jag normalt högaktar, kanske är du ändå ute och reser här?

Du frågar vad det är som händer och konstaterar att prenumerationerna blivit färre och att annonserna flyttat till Google. Du skriver vidare att dagspressens utmaning är att kunna granska makten, att tidningen traditionellt varit en del av folkbildningen och att den som saknar kunskap blir lätt att manipulera och får svårare att ställa krav på makthavarna. I samma dags utgåva har Sydsvenskan fyra (4) helsidor som ägnas åt Feministiskt Initiativs riksdagskandidat Victoria Kaweza samtidigt som mitt inlägg refuseras trots mitt tydliga syfte att upplysa såväl makthavare som en bredare allmänhet om att klimatdebatten även har ett annat spektrum än den alarmism som media normalt förmedlar.

Jag återger här för mina läsare på FB delar av mitt följebrev till redaktionen några dagar tidigare, där du fått kopia, för att belysa din svanesång ovan:

Inslaget i Aktuella frågor den 2 juli gör mig faktiskt upprörd. Det är inte acceptabelt att kunskapsnivån inom länsstyrelsen vilar på så bräcklig grund som inlägget indikerar, samtidigt som debatten i övriga världen bedrivs intensivt och på bred front. IPCC ifrågasätts allt mer på grund av att den politiska agendan blir tydligare och det vetenskapliga underlaget samtidigt blir allt svagare. Media har ett ansvar för att en saklig debatt kan föras om detta, vår generations viktigaste fråga. Konsekvenserna av dåligt underbyggda beslut avspeglar sig redan idag genom en fullständigt vansinnig maktutövning, som främst drabbar kustkommunerna i Skåne, primärt Falsterbonäset med sin belägenhet under + 2 m.ö.h. Länsstyrelsen kan inte skilja på stormfloder, som varit vanliga utefter Skånes kuster de senaste tusen åren och havsnivåhöjningar enligt IPCC. De senaste av vetenskapen idag betraktade som i det närmaste obefintliga men i planeringen bedömda till 80- 120 cm i ett hundraårsperspektiv.

Som jag ser det har Sydsvenskan ett ansvar för att den debatt som förs globalt även kommer skånska läsare till del. IPCC har en klart socialistisk framtoning, något som nu skrämmer bort merparten av de forskare som initialt såg bildandet av IPCC som ett vällovligt och världsförbättrande initiativ. Var står då Sydsvenskan politiskt? Oberoende, liberal? Nonsens. Ett ensidigt stöttande av Miljöpartiets och FI:s agenda gör Sydsvenskan till dessa partiers främsta organ. Som konservativ läsare av Sydsvenskan under 50 år har jag med sorg i hjärtat följt denna utveckling. Frågan som ofrånkomligen framträder är ändå – varför motarbetar Sydsvenskan en konstruktiv och saklig debatt i frågan om de påstådda klimatförändringarna, trots att sociala medier översvämmas av saklig information om problemställningarna?

I bifogade artikel, som jag föreslår för publicering under Aktuella frågor, gör jag ett ”snällt” bemötande av Klimatsamverkans förlegade uppfattningar. Att dessa frågor förs ut är fundamentalt för den fortsatta samhällsutvecklingen. Länsstyrelsen lägger idag byggförbud för byggnader under + 3,o m.ö.h. och kräver upphävande av detaljplaner med outnyttjade byggrätter i dessa lägen. Hela Falsterbonäset med 20.000 invånare faller under bilan med krav på ”reträtt”. Trots att Länsstyrelsens resonemang är totalt felaktigt, något som jag vill påtala med bifogade artikel. Konsekvenserna av ett felaktigt beslutsunderlag torde vara uppenbara för alla som bor eller arbetar i kustnära kommuner. Det innebär total stagnation och avfolkning av Skånes attraktivaste bostadsområden. ”

Förstår då inte tidningsredaktionerna alls varför läsarna flyr till Facebook och andra sociala medier? Vad är det för makt ni vill granska förutom att försöka störta regeringen, vad är det för folkbildning ni vill höja och vem skall ha rätten att ställa kraven? Sveriges kulturminister har alldeles rätt i sitt konstaterande att tidningarna har misskött ekonomin. Det gör man när man sätter sina egna intressen framför läsarnas. Då förlorar man nämligen sina prenumeranter.

Peter Krabbe/ 2014-07-13

Arkitekt SAR/MSA

 

%d bloggare gillar detta: