En snedvriden arkitektkår?

Sveriges Arkitekters medlemstidning Arkitekten presenterar i dagarna en undersökning som gjorts angående arkitektkårens politiska sympatier. Föga förvånande visar undersökningen en kraftig överrepresentation av anhängare till främst Miljöpartiet, men också till Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet. 36 % av arkitektkåren stöder Miljöpartiet, i åldersgruppen 36- 50 år hela 45 %. Feministiskt Initiativ samlar med 10 % (22 % bland de yngsta arkitekterna) lika många sympatisörer som Socialdemokraterna. Bara 23 % anser sig vara borgerliga.

Är detta då ett problem och får man inte tycka som man vill? Jo, naturligtvis. Men arkitektkåren tillhör i likhet med journalister och medarbetare vid SVT, med likartad politisk fördelning eller till och med något värre, en yrkeskategori med mycket stort inflytande över samhällsutvecklingen. Som tjänstemän sitter arkitekterna i såväl statens som kommunernas förvaltning och styr direkt över den enskilde genom Plan- och Bygglagen med inflytande över detaljplaner, bygglov och översiktsplanering. Politikerna står sig ofta slätt mot arkitekternas överlägsna sakkunskaper. Och som en intervjuad arkitekt säger i tidningen om det politiska engagemanget, ” ingen person kan skilja på rollerna helt, det går inte”.

Kommunerna växlar ofta politisk tillhörighet, men tjänstemännen sitter kvar. Även regeringen växlar politisk tillhörighet, men också på Boverket och Länsstyrelserna sitter tjänstemännen kvar.  En borgerlig regering har lika stora problem som en borgerlig kommun att få sin politik genomförd när en stark tjänstemannaelit vill något annat. Därför är det ett problem när en sådan tjänstemannagrupp har politiska åsikter som starkt avviker från rikets normalfördelning och den folkvalda riksdagens sammansättning.

Under det röda 60-talet fick min arkitektutbildning en socialist som professor, något som tvingade mig att under många år efteråt på egen hand komplettera mina kunskaper i verklighetsinriktat arkitektarbete. Många kollegor från denna utbildning blev själva aktiva politiker för Vänsterpartiet. Det var också förutsägbart att de vänsterinriktade till stor del hamnade i förvaltningsapparaten medan de fåtaliga med borgerliga sympatier blev affärsdrivande byggnadsarkitekter.  Tyvärr medförde då detta att den socialistiska falangen genom sin placering blev den som skulle komma att utforma regelverket för de skapande projektörerna. Överbetoningen av sociala aspekter som en gränslös handikappanpassning och energibesparing har gett Sverige de högsta byggkostnaderna i världen, något som i sin tur har fört fram till bostadsbrist och orimliga boendekostnader.  När nu Alliansen med Attefall i spetsen i elfte timmen försöker förenkla regelverket kommer man att motarbetas av arkitekterna i de kommunala förvaltningarna, som i förhoppningen att en vänsterregering åter skall ta över medvetet saboterar genomförandet av den nya lagens förenklingar.

Vi står därmed inför ett allvarligt samhällsproblem, där en liten klick administratörer och tyckare har makten att oavsett valresultat styra landet i en riktning, överensstämmande med deras egen uppfattning om hur vi borde ha röstat istället. Eller som medias representanter brukar motivera sin vinkling av politiken – folket behöver uppfostras till att tänka rätt, om det inte förstår bättre är det medias skyldighet att försöka korrigera detta till en godkänd samhällssyn….

Peter Krabbe

Garanterat Borgerlig Arkitekt

Falsterbo Strandhotell – är sista ordet sagt?

Man kan nog påstå att kommunen tappat greppet om detta Falsterbo-projekt. Under många decennier avvisades alla försök att åter bebygga tomten för Strandhotellet eftersom de kulturbevarande krafterna då var starka, många ledande politiker var också engagerade i lokala musei- och försköningsföreningar och besluten togs nära kommunens invånare.

Strandhotellet 1920

Det numera försvunna Strandhotellet under 1900-talets första hälft. Byggnaden var måttlig i storlek och kunde naturligtvis inte mäta sig med det fashionabla Falsterbohus.

Tomten blev obebyggd snabbt en integrerad del av stadsparken och planläggning ansågs som uteslutet av hänsyn till naturen och närheten till strandområdet. När tankarna på ett nytt hotell återuppstod visade kommunen viss välvilja genom nyttan för turistnäringen och projektets begränsade storlek. Sedan dess har hög- och lågkonjunkturer avlöst varandra och den sedvanliga cirkusen inleddes. Dålig lönsamhet – större projekt. Fortfarande dålig lönsamhet – ännu större projekt. Sviktande säsongintäkter – skifta hotell till lägenheter.  Höga exploateringskostnader – sätt in ännu fler lägenheter. I slutändan vågar jag förutspå utfallet: För höga ackumulerade kostnader och försäljningspriser kommer att innebära att projektet läggs ner på obestämd tid. Byggkostnaderna växer och efterfrågan krymper. Tidens tand gnager.

projekt K&T 2014

Den senaste versionen som nu heter Falsterbo Strand, ritad av Krook & Tjäder i Malmö. 2014.

Om jag ändå har fel står vi om några år här med ett för Falsterbo gigantiskt bostadsområde som bebos två månader om året, en märklig arkitekturhybrid på Falsterbos äldsta kulturmark med fötterna i vattnet. Nitisk avverkning av all skymmande vegetation kommer att medföra att vi aldrig slipper se det under våra strandpromenader. Förvisso var Falsterbohus ett ännu större projekt som vi idag fortfarande älskar. Men skillnaden är faktiskt arkitekturen. Falsterbohus är vackert med sin skånska nationalromantiska stil medan vi i Strandhotellets efterföljare får vår del av Malmös förortsarkitektur, dumpad på stranden. Fy skäms, Krook och Tjäder, bättre kan ni!

Falsterbohus

Falsterbohus byggdes 1908 och var ett av Sveriges mest fashionabla badortshotell. Dåvarande hotellägaren Moje Björkman drev också hotell på franska Rivieran. Svårt att överträffa, men man kan ju alltid försöka…. Bilden visar hotellet under sina glansdagar. Arkitekt Theodor Wåhlin.

Det bästa vore om valet tillförde politiker med kraft att riva upp alla avtal och börja från början. Med det lilla, lilla huset på den lilla, lilla tomten. En avgörande skillnad idag är den allt mer uppvuxna stadsparken och den hänsyn som nu måste tas till dess existens och oöverträffade värden. Elefantiasis lär gå att bota idag.

Peter Krabbe

 

Skanörs hamn – utveckling eller avveckling?

Ett detaljplaneförslag för Skanörs hamn har under sommaren ställts ut för samråd. Önskemål och synpunkter begärs in före den 22 augusti 2014. Vad skall man då säga om detta förslag?

Att ett planförslag är nödvändigt har inte minst jag själv framfört i många sammanhang. En diskussion om hur dessa attraktiva ytor skall fördelas mellan olika intressenter är nödvändig för att skapa lugn och ro och en positiv anda kring hamnens utveckling. Där är vi nu. Man kan lugnt påstå att kampen om de spektakulära aktiviteterna som restauranger, nattklubbar och badhus (egentligen konferenscentra) har fått mer uppmärksamhet än kärnverksamheterna som småbåtshamnen och den havsnära detaljhandeln som fiskförsäljning och rökerier. Genom havsdimmans rökridåer skymtar och försvinner politikernas prioriteringar och drömmar i takt med aktörernas växlingar.  Låt oss då se på planförslaget och dess innehåll.

illustration

Kommunens planförslag för Skanörs hamn, illustration.

För ordningens skull skall jag skilja mellan mina personliga synpunkter och mina synpunkter som arkitekt och stadsplanerare.  Jag börjar med de senare:

Kommunen påbörjade 2006 ett planarbete där jag själv var planförfattare i syfte att möjliggöra byggandet av ett kallbadhus vid den norra hamnpiren, med en brygga ganska långt ut i havet.  Ett flertal av de utredningar som jag då beställde avseende marinarkeologi m.m. ligger kvar som bilagor till detta nya planförslag. Detta är ju bra med tanke på den kvartsmiljon som utredningarna då kostade, men om länsstyrelsen godkänner dessa åtta år gamla utredningar idag återstår att se. Mycket har hänt sedan dess, inte minst i spåren av IPCC:s ifrågasatta förutsägelser om havsnivåhöjningar (massvis att läsa om detta på min blogg). Länsstyrelsen kräver idag att allt byggande skall ske på höjder över + 3,0 meter över havet, samtidigt som hamnplanen har ett höjdläge runt + 1,6 meter. Det känns därför en aning optimistiskt att tro att länsstyrelsen skall godkänna en plan som inte nämnvärt bryr sig om detta faktum. Detta oavsett det faktiska innehållet. Det lär inte vara någon hemlighet att jag länge arbetat med att påtala de grova felaktigheter som ligger bakom IPCC:s prognoser, detta genom skrivelser till kommunen, länsstyrelsen och regeringen. Med valets sannolika utgång i sikte är det svårt att tänka sig ett förändrat synsätt i klimatdebatten, vilket talar för att hamnprojektet kanske borde ligga fyra år framåt i tiden istället. Det skadar dock inte att börja i tid. En flexibilitet för framtida förändringar av behoven är dock viktig, något som styrs av genomförandetiden. Denna är på plankartan angiven till 10 år och i planbeskrivningen till 5 år. Vilket gäller då? Under genomförandetiden kan inga ändringar göras i planen, varför denna bör hållas kort inom ett förändringsområde. Detta har jag påtalat också för Skanörs centrum, men ingen tycks förstå dessa grundläggande formalia.

Mina personliga synpunkter delar jag medvetet upp i negativa och positiva. Det finns nämligen många politiker som ser negativ kritik som enbart destruktiv, medan jag själv ser den som nödvändig för att kunna åstadkomma förbättringar utifrån det som faktiskt är dåligt. Den positiva kritiken innebär i min värld att försöka skapa förbättringar genom att gå längre än vad förslagsställaren vågat, i syfte att vidga vyerna en aning.

förslag förändringar

Förslag till förändringar, Krabbe Arkitekter i Skanör/ Peter Krabbe

För att även politikerna skall fortsätta att läsa börjar jag med det positiva. Ett kallbadhus planeras vid den norra pirarmen. Detta liknar allt mer det första projektet från 2006. Om det kan byggas är det bra. Jag har tidigare varnat för det för stormar utsatta läget, men detta får investerarna själva ta ställning till. Däremot kan man diskutera om kommunen skall bestämma hur många anläggningar som skall få finnas inom området och vem som skall driva dem. Det andra presenterade förslaget har som jag ser det ett betydligt bättre läge på den södra pirarmen. Vi har även skissat på ett nytt Badhyttsprojekt (restaurang och nattklubb) vid denna pirarm. Ge i planen plats för dessa två projekt på den idealiska platsen vid södra pirarmen, med uteserveringar som får utsikt både mot södra stranden och småbåtshamnen. Det är inte kommunens sak att bedöma vem som har bäst marknadsmässiga förutsättningar att lyckas med sitt projekt, det är den enskildes risktagande som gäller. Kommunen skall bara leverera möjligheterna, det gör man genom detaljplanen.

Det dåligt genomtänkta planförslag som kommunen genom förre stadsbyggnadsdirektören genomdrev för ett restaurangprojekt på parkeringen i strid mot bättre vetande kommer för all framtid att vara förpassat till papperskorgen. Att tänka positivt innebär att inse detta och arbeta för en bättre placering som är marknadsmässigt gångbar. Hamnen skulle ha stor glädje av en sådan restaurang i rätt läge. Först när genomförandetiden gått ut för denna tokiga plan kan området ges en bättre användning och infogas i hamnplanen, vilket belyser resonemanget ovan.

Den formella gränsen mellan det tidigare planlagda hamnområdet och naturreservaten och riksintresseområdena söder om hamnen går c:a 50 meter söder om hamnpiren. Det är därför fullt möjligt att lägga en byggzon för restauranger och badhus längs med piren åtminstone 100 meter ut mot den yttre vågbrytaren. Detta skulle ge oss en strandmiljö i klass med det bästa i Europa. Den ökade attraktivitet för båtlivet som detta skulle medföra innebär att avsättningar också måste göras för en utökad småbåtshamn, innan möjligheten stängs genom andra projekt. Man bör då också undersöka en finansieringslösning som bygger på ett system med andelshamn, ägda båtplatser kombinerade med gästplatser, vilket är det normala i övriga Europa.

Även de glest placerade handelsbodar som nu finns utefter Hamnvägens norra sida skulle kunna förtätas betydligt med ett gemensamt trädäck mot Hamnvägen som gångstråk och serveringsyta för caféer. Denna möjlighet finns redan i planen men skulle kunna förtydligas i en illustration. I planen föreslås däremot serveringarnas uteplatser ligga vid ett inre torg, en märklig tanke för alla som hellre sitter med en utsikt över båtar och flanörer i anslutning till gata och hamnbassäng.

Vändplatsen i änden av Hamnvägen är hårt beskuren i planförslaget, något som också är obegripligt för alla ortsbor som gärna ”glider ner” en runda för att stanna till några minuter i beskådan av nyanlända båtar. I mitten tronar idag flaggspelet, är det planförfattarens avsikt att också kapa denna huvudsymbol för hela hamnverksamheten?  Man får rimligen utgå ifrån att detta är en tankelapsus som kommer att åtgärdas omgående, något syfte går inte att spåra.

husbilar Hamnvägen

Skanörs hamn juli 2014.

Till det avgjort negativa hör upplåtelsen av en stor del av båtuppläggningsplatsen till campingbilar. Detta är redan genomfört och vi kan under sommaren beskåda resultatet. Besökare till hamnen möts nu av ett hav av husbilar som eliminerar såväl utsikten mot norra stranden som upplevelsen av att närma sig en småbåtshamn. Till ens förskräckelse kan man konstatera att detta tema skall följas upp med en rad campingstugor även på den södra sidan, vilket innebär att hela hamnen kommer att döljas av en campingplats för den som anländer från Skanör. Den som är upphovsman till dessa tankar får gärna förklara sig. Är detta Skanör? Räcker det inte med den gigantiska campingplatsen i Falsterbo, som i alla fall inte stör någon nämnvärt? Är de tusenlappar som campingen kan generera skäl nog för att förstöra hela hamnområdets image och utvecklingsmöjligheter? Samma sak gäller den avgiftsbelagda parkeringen för besökare. Vore det inte billigare att ge livräddarna de bidrag de behöver direkt istället för att skapa trafikkaos i hamnområdet. Vid ett studium under en frekventerad baddag var den avgiftsbelagda parkeringen väster om husbilarna tom till 90 % samtidigt som bilister som inte ville betala dessa 40 kr fyllde hela Hamnvägen ända från möllan till hamnen. Det finns faktiskt äldre och flerbarnsfamiljer i Skanör som behöver bilen för att ta sig ner till stranden för ett dopp och inte vill betala heldagstaxa för ett kort besök. Bofasta borde ha all rätt att röra sig fritt i en kommun som man redan finansierar via skattsedeln. De verksamheter som möjligen kommer att finnas i hamnområdet vinner inte heller på att tillgängligheten försvåras genom denna version av planering.

 

Hamnvägen + parkering

Avgiftsbelagd bilparkering utan bilar, Hamnvägen samtidigt fotograferad med gratisparkering och trafikkaos.

Är då detta ett bra planförslag? Tyvärr kan jag inte tycka det. Man har kokat ihop en soppa som helt saknar kryddor. Ett kallbadhus blir möjligt, det är bra, men man hade kunnat göra så mycket mer. Att göra halva hamnområdet till campingplats gynnar åtminstone inte de bofasta, som ser hamnen som en viktig och skattefinansierad tillgång för kommunens invånare. Att avgiftsbelägga all parkering gynnar inte heller de bofasta och minst de som vill bedriva näringsverksamhet genom minskat antal besökare. Möjligheterna att skapa en kontinental miljö med fler restauranger i bästa läge utnyttjas inte alls. Tyvärr återstår då bara en blek produkt som vi får hoppas att nästa stadsbyggnadsdirektör istället kan styra rätt för att bli den tillgång som den förtjänar att vara.

husbilscamping

Är det så här vi vill se Skanörs hamn? Juli 2014. God ekonomi för vem?

Det finns inga hållbara argument för att tillåta något som helst boende i hamnen, förutom för dem som sover i sina båtar. Låt därför Skanörs hamn fortsätta att vara en hamn och en mötesplats i första hand för oss som bor i kommunen! Det innebär inte att besökare inte är välkomna, våra stränder är öppna för alla och vi har utmärkta hotell i alla prisklasser för den som vill stanna lite längre.

flygfoto 3

Skanörs hamn – en pärla att vårda och utveckla, inte avveckla! Bilden visar också den äldsta restaurangen Badhytten före ombyggnad och nedrivning, belägen vid södra pirarmen.

Skanörs centrum igen – är alla nöjda nu?

Jag har tidigare försökt förmedla lite insikter i arbetet med en centrumplan för Skanör, ett arbete som nu pågått i sex år utan nämnvärda framgångar. Eftersom kommunen nu ändrat metod på ett sätt som åsidosätter allmänhetens inflytande väljer jag att återkomma med en analys av de faktiska kvaliteterna eller missgreppen i den senaste utgåvan av förslaget, som då ändrat namn från detaljplanehandling till skissförslag. Uppenbarligen hoppas man då på att undvika överklaganden som stoppar genomförandet. Det gäller ju att visa handlingskraft inför valet. Ett vägval som är oroande.

En bra början kan vara att reda ut begreppen. Problemställningen kan se ut så här:

Centrumutveckling. Vad pratar vi egentligen om?

  • 1. Den fysiska spelplanen.
  • Detaljplan med byggrätter, handelsrätter, gatusträckningar och parkeringsplatser. Styr husens användningsmöjligheter och etableringar av butiker, kontor och hotell.
  • Den kulturhistoriska anpassningen till bevarandevärda byggnader och områden, kulturmiljön som dragplåster för attraktiva platser och stråk.
  • Fastighetsägares rättigheter och skyldigheter, störningar och intrång.
  • Aktörer: kommunen, fastighetsägare, invånare.
  • 2. ”Möblering” av den fysiska miljön.
  • Att göra staden attraktiv: sittbänkar, gatubelysning, skyltning, ytskikt på gator och torg, planteringar, uteserveringar, julgranar, bredband.
  • Aktörer: kommunen och intressegrupper (köpmannaföreningar etc).
  • 3. Främjande av aktiviteter
  • Att använda staden: julmarknader, Luciatåg, bilutställningar, Gåsalopp, Horse Show, konstrundor och konstutställningar/gallerier, golftävlingar, fågelskådning, historiska rundvandringar, vikinga- och medeltidsmarknader, naturvandringar.
  • Aktörer: privatpersoner, intressegrupper.
  • 4. Etablering av verksamheter.
  • Stimulera etablering av butiker, kontor, hotell och krogar. Ökad inflyttning eller ökad användning av fritidshus (jmf stadskärnan med bara 50% året runt-boende).
  • Tillgång till bostäder och lokaler för verksamheter.
  • Lönsamhetskriterier, lokalhyra i relation till omsättning. Riskvilja. Framtidsutsikter?
  • Aktörer: privat kapital.

Den första punkten tycker jag är viktigast att fokusera på, den är den juridiska grunden för fortsättningen. Ändå väljer de flesta att engagera sig i den andra och tredje punkten, kanske den roligaste och politiskt gångbara. Den fjärde och sista punkten styrs av privat kapital och konjunkturer. Utan dess aktörer händer ingenting. När något byggs måste det ha en nyttjare. Om en sådan finns vet man inte alltid förrän bygget är färdigt. Utan nyttjare får samhället ta notan. Detta är den politiska risken.

Låt oss då se på kommunens skissförslag. Det egentliga planområdet omfattar c:a 40.000 kvm, men genom en etappindelning avskiljer man 10.000 kvm att börja med. Problemet med detta är att den fysiska spelplanen inte går att överblicka. För området gemensamma problem som kvartersindelning, markanvändning, gatusträckningar och biluppställningsplatser får ingen lösning som kan ställas i relation till den redan påbörjade etappen.

SkaCent.jpg foto 2

I förslaget minskas antalet biluppställningsplatser i det mest utnyttjade området vid ICA med 20 % samtidigt som besöken förväntas öka i hela centrumområdet. De tidiga skisserna visar ersättningsplatser vid boulebanan, 300 meter från ICA och i mindre omfattning på det parkliknande Bäckatorget. I verkligheten riskerar Östergatan upp till Hamngatan att fyllas med parkerade bilar på båda sidor, genom att de 10 platserna som nu finns vid Södergatan också tas bort. Hur ICA:s kundvagnar skall hanteras i detta scenario är en gåta, troligtvis minskar besöksfrekvensen vid ICA genom bristen på parkeringsplatser, lämpade för kundvagnshantering. Att de tio bilplatserna vid Södergatan skall användas till att bygga ut ICA ytterligare gör ekvationen ännu svårare att förstå. Till skillnad från många andra centrumaktiviteter är livsmedelshandeln beroende av kundvagnar. Få kunder lär köra dessa till boulebanan. Om Bäckatorget skall ha en framtida chans som besöksmål måste istället bilplatserna utefter Södergatan utökas. Jag har i skisser visat att dessa kan utökas med 12 platser utan att ta väsentlig torgyta i anspråk. Dessa 22 platser kan utan problem behållas om ICA byggs ut söderut istället, vilket också är fullt möjligt.

Parkeringsplatserna har också en relation till vad vi kan kalla trafikplanering. Tusentalet besökare till centrum angör detta norrifrån, under hög trafikbelastning på Mellangatan istället över Östergatan, som är Skanörs bredaste gata.  Dessa parkerar i första hand på Södergatan, inte bara för att besöka ICA utan också bank, apotek och Bäckatorgets lokaler. Mellangatans förlängning mot Triangeln är Skanörs mest trafikerade gata. Där ansluter också Bangången, som är bussarnas färdväg och transportgata för ICA:s leveranstrafik. 20 meter från denna korsning läggs i förslaget in- och utfart till ICA:s parkering, följt av ICA:s lastkaj, busshållplatsen och bibliotekets parkering. Enligt förslaget skall nu också tidigare nyttjare av Södergatans parkering tvingas ut på Mellangatan och vidare in på Bangångens trafikkaos med mötande bussar och lastbilar. Detta är inte trafikplanering, det är komplett galenskap.

plan bilaga 140625

Det aktuella ombyggnadsförslaget. En utbyggnad av ICA mot norr eliminerar Södergatans parkeringsplatser samtidigt som ICA:s parkering blir mindre. Behöver vi ännu ett torg?

Bangången är en matargata söder om centrum för tung trafik. Om man vill ha en positiv upplevelse av att närma sig centrum österifrån, där 80% av Skanörs framtida invånare kommer att bo, är inkörsmöjligheten till centrum via Södergatan viktig. Denna möjlighet har funnits med i både mina och kommunens förslag ända från början. Om man inte vill riva Optimerahuset under överskådlig framtid är mitt och utställningsförslaget i det närmaste identiska. Det är dock meningslöst att ta in trafik denna vägen om man samtidigt tar bort Södergatans parkeringsplatser. Om man istället väljer att riva och bygga nytt har jag inget emot  kvartersupplägget i ursprungsskissen, förutom att man fäller 8.000 kvm av vegetationen i Södra stadsparken till ingen nytta. De bostadshus som skissats framför Bäckagården kan lika gärna byggas på nuvarande boulebanan. En ny boulebana skulle kunna få ett attraktivt läge på den västra delen av Axelsons torg, när denna får ny utformning.

Om man vill att centrum skall innehålla något annat än ICA, kan man införa byggrätter för verksamheter i en gatunära zon både norr om och söder om Södergatans sträckning förbi Bäckatorget. Detta aktiverar centrums östra delar och gör Södergatan till ett attraktivt centrumstråk, som också lyfter Bäckatorget. Inom torgytan finns många utvecklingsmöjligheter, bl.a. finns ett stort bankvalv under mark som skulle kunna utvecklas med en påbyggnad till en ny aktivitet.

Alla dessa frågor måsta man ta ställning till innan den första planetappen verkställs, det finns ingen väg tillbaks när bollen börjat rulla. Skanörs centrum kan bli bra om planläggningen läggs fast för hela området och de problempunkter jag skrivit om ovan beaktas. Ingen är betjänt av att centrum blir sämre än det är idag och valet är ingen anledning att permanenta dåligt genomtänkta lösningar som kommer att plåga oss boende under överskådlig framtid. Det som gör mig betänksam är också att kommunen inte visat någon vilja att skjuta till de ekonomiska resurser som behövs för att genomföra resten av centrumprojektet. Att då börja med de sämsta och billigaste (ICA som medfinansiär) delarna och skjuta de bästa och på sikt självfinansierande delarna på en obestämd framtid är ingen bra lösning.

Det är också en gåta i en moderatstyrd kommun att kommunen väljer att äga all mark (utom ICA) i centrum. Kommunen skall stå för gatubyggnad och annan infrastruktur, byggnaderna och tomterna skall säljas ut till privata aktörer om man vill ha en marknadsinriktad centrumutveckling. Vi lever ju inte i en planekonomi. Detta ger samtidigt kommunen det kapital som behövs för att bygga infrastrukturen. Utformningen styr man genom detaljplanen. Döende centrumområden kan vi studera i Ryssland, men behöver vi göra det i det moderata Vellinge? Gör en detaljplan för hela centrumområdet som alla kan enas om och låt det privata kapitalet stå för genomförandet enligt punkt 4 ovan! Släpp sedan taget, Vellinge kommun, när ni uppenbarligen inte själva har råd att också bygga!

Peter Krabbe

Skanörs centrum – en angelägenhet för vem?

Så är det idag dags för kommunstyrelsemöte igen, denna gången med Skanörs centrum på dagordningen. Budgeten för ombyggnader skall utökas, vilket säkert ingen har något emot. Därutöver skall Tillväxtavdelningen få i uppdrag att arbeta vidare med ”förslaget”. Vad detta förslag är och skall bli är dock en gåta för de flesta. I materialet blandas skisser från 2010 med planhandlingar och reviderade skisser i en salig röra.

För centrum etapp 1 ligger ett detaljplaneförslag, som varit på utställning i laga ordning, men därefter avsomnat. Illustrationerna för resterande etapper är inte desamma som presenteras i bilaga 1 för KF. Bilaga 2 visar en tidigare samrådshandling av detaljplanen. Bilaga 3 visar en ombyggnad av parkeringen som lär kunna hänföras till utställningshandlingen och bilaga 4 visar ett förenklat alternativ av bilaga 3. Bilaga 5 visar en kostnadsuppskattning för ett fullt utbyggt centrum inklusive annan användning av boulebanan.

Allt detta låter väl bra för de flesta som vill ha en förändring till stånd. Problemet är att det fortfarande råder delade meningar om vad som är bra och dåligt i utbyggnadsplanerna. Detta diskuteras normalt i en demokratisk process genom handläggningen av detaljplanen, där även allmänheten har ett inflytande. Genom att istället ta ett politiskt beslut i kommunfullmäktige på handlingar som ingen kommer att kunna sätta sig in i med några timmars varsel, sätter man en viktig princip ur spel vad gäller samhällsplaneringen. Förstår ledamöterna att grävskoporna nu sätter igång i ena änden av ett planområde där detaljplanen inte ens kommit halvvägs i den laga processen? Eller accepterar man att partiet med absolut majoritet på detta sätt ”omstrukturerar” Plan- och Bygglagen? Jag tror istället att man äventyrar sin majoritet efter höstens val….

Peter Krabbe

Dags att stoppa länsstyrelsens ”visioner” för Falsterbonäset!

Länsstyrelsen har i en remiss till länets kommuner begärt in synpunkter på det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Vellinge kommuns svar har i dagarna offentliggjorts på kommunens hemsida. Läs Vellinge kommuns hela yttrande. (PDF-dokument, 81 kB) . För den som inte orkar ta sig igenom kanslisvenskan och inte har insikten att identifiera ironin gör jag här en kort sammanfattning av detta för vår kommun ytterst viktiga dokument. Vellinge kommun gör här en kraftfull markering mot länsstyrelsens utopiska miljöflum och försöker på ett föredömligt sätt tillföra sans och realism till debatten. Att detta är en överlevnadsfråga för vår kommun förstår den som dessförinnan läser också länsstyrelsens remiss http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatanpassning/pages/regional-handlingsplan-for-klimatanpassning-2014.aspx. Det som för normalt funtade invånare framstår som ett dåligt skämt från länsstyrelsens sida, får efter Miljöpartiets framgångar i Europavalet en obehaglig eftersmak som alla invånare i Vellinge kommun bör ta med sig till valurnorna i september. Efter helvetet kommer skärselden. Eller vad sägs om detta citat ur länsstyrelsens text ovan: ” Det tydligaste exemplet i Skåne gäller Falsterbohalvön, som omges av Natura 2000-områden som skyddar dagens naturvärden, men där skyddsåtgärder för bebyggelsen påverkar områdesskyddet negativt.”

Skanörs kyrka

Anser länsstyrelsen att Falsterbonäsets kulturhistoriska bebyggelse är ett riksintresse eller enbart bebyggelse?

Vad vill då länsstyrelsen ha kommunernas bekräftelse på? Man utgår ifrån IPCC:s tes att havsnivån kommer att stiga med en meter till år 2100. Detta är inte vetenskapligt korrekt, dels därför att hela klimatförändringsteorin saknar relevant underlag, dels därför att de globala medelvärden som används av IPCC/ SMHI skiljer sig avsevärt från de lokala förutsättningar som bl.a. gäller i Skandinavien. Om detta skall jag återkomma längre fram, men läs gärna ”Är havsnivåhöjningar verkligen ett hot?” på denna blogg. Låt oss ändå bortse från havsnivådebatten nu och istället fokusera på länsstyrelsens slutsatser av sitt resonemang.

  • Länsstyrelsen anser att all mark belägen under 3 m.ö.h. (i stort sett hela Falsterbonäset) skall överges och överlämnas åt naturens krafter (s.k. reträtt)!
  • För att nå det målet snarast möjligt skall detaljplaner med ännu outnyttjade byggrätter upphävas. Detaljplaner har normalt en genomförandetid om 5 eller 10 år, när denna löpt ut kan byggrätter upphävas utan kostnad för samhället.
  • Kostnaden för hus som får rivas eller sätts under vatten tycker länsstyrelsen skall betalas av den enskilde, samhället har inget ansvar för detta!
  • Länsstyrelsen anser inte att det är ekonomiskt försvarsbart att bygga skyddsvallar för att bevara den existerande samhällsstrukturen, trots att värden för c:a 50 miljarder skulle gå till spillo på Falsterbonäset!
  • Trots att kostnaden för att bygga skyddsvallar kan beräknas till några få procent av ovanstående kostnader underbygger inte länsstyrelsen sin bedömning av vad som är ekonomiskt försvarbart. De naturområden som idag utgör riksintressen kommer i länsstyrelsens scenario också att till största delen försvinna tillsammans med golfbanor, badstränder och anläggningar för friluftslivet.

Det torde vara uppenbart för alla att någon eller några personer på länsstyrelsen inte har alla hästar hemma. Är det vår moderate landshövding eller övernitiska tjänstemän eller någon annan figur som gått vilse i rabatten? Man kan skratta åt eländet, men verkligheten lär bli att dessa galenskaper kommer att förberedas för den nya regeringen efter höstens val. Då skrattar vi inte längre. Att flertalet föreslagna åtgärder faktiskt strider mot svensk lag tycks inte bekymra länsstyrelsen, kanske får vi då förlita oss till EU-domstolen och skänka en tacksamhetens tanke till de mer verklighetsnära observatörer som nu kommer att hålla i taktpinnen i det övriga Europa.

Bli nu inte alltför rädda av det ni läst, jag kan försäkra att någon havsnivåhöjning värd namnet kommer det inte att bli inom överskådlig framtid. De mycket tillfälliga och kortvariga stormfloder som uppstår vid speciella väderförhållanden har vi haft under tusentals år och kommer vi att få dras med även fortsättningsvis, de utgör inget hot mot vårt samhälles fortbestånd. Tillsammans måste vi däremot få länsstyrelsen att förstå att vi inte accepterar deras försök att hindra all utveckling och tillväxt på Falsterbonäset! Om ett behov av att bygga skyddsvallar skulle uppstå i framtiden genomför vi detta oavsett vad länsstyrelsen tycker. Det är faktiskt vi och inte staten som äger marken.

Peter Krabbe

Skanörs hamn – en blivande pärla eller ett växande problem?

De flesta Näsetbor och även många från hela sydvästra Skåne ser Skanörs hamn som en stor tillgång, inte bara genom småbåtshamnens existens, utan också genom närheten till badstränderna, caféerna, restaurangerna och fiskförsäljningen. Möjligen tar nu kommunen itu med en ny detaljplan för att reda ut nyttjanderätterna till denna blivande pärla och få en rimlig fördelning mellan tänkbara intressenter. Det finns dock all anledning att se tillbaks på hamnens historia för att förstå den inte helt enkla problematiken kring hamnens funktion och placering. Jag upprepar därför mitt eviga mantra: Se tillbaks och lär av det förflutna innan ni planerar framtiden.

Falsterbohalvön är ett landområde i ständig förändring. Uppbyggd på en sandrevel, påverkar ständigt vindar, strömmar och sanddrift landkonturens läge. Värst utsatt för denna förändring är sydsidan och västra sidan genom mötet mellan Östersjön och Öresund och de skiftande väderförhållanden som råder där. Måkläppen bär syn för sägen genom sin påverkan från sandtransporten ut mot Falsterbo rev, en veritabel skeppskyrkogård under det senaste millenniet.  Sanden förs västerut utefter sydkusten för att sedan föras norrut av Öresunds strömmar. Grunda sandrevlar utefter den västra kusten bildade redan under medeltiden skyddade ankringsplatser närmast stranden. Dessa ankringsplatser blev förutsättningen för hanteringen av fisket under Skånemarknadens tid, när inga anlagda hamnar i modern bemärkelse fanns. Sandrevlarna växte sig med tiden allt högre och lagunerna innanför grundades upp av sanddriften. Hovbacken är den största och bäst bevarade av dessa sandrevlar och Flommen är återstoden av lagunerna, eller naturhamnarna.  Bakdjupet utanför Skanörs borg har sitt inlopp norrifrån och har därför också den bäst bevarade vattenytan inom Flommen-området. Bakdjupet fungerade därför som hamn ända in på 1600-talet.

kombinerad

Schäfers karta till vänster visar Skanör innan hamnen byggdes, till höger på SGU:s karta från 1891 ser vi den nya hamnen på sin ö. Sanden har ännu inte hunnit samlas söder om Hamnvägen, en mindre revel håller på att bildas i ”kölvattnet” efter hamnformationen.

Egentligen var det en galen tanke, när man under mitten av 1800-talet började fundera över att bygga en ”riktig” hamn utanför sandrevlarna. Men båtarna blev allt större och behovet av transporter sjövägen växte också i takt med att landvägen över Ljungen blev allt svårare att trafikera. Man gick därför till verket med stor energi. År 1877 satte planeringsarbetet igång. På grund av det begränsade vattendjupet var man medveten om att hamnen skulle placeras längre ut i havet, som på en ö eller holme i Öresund. Hur skulle man då komma dit? Två alternativ diskuterades, i det ena föreslogs en 300 meter lång träbro och i det andra en fast vägbank. Trots att kostnadsskillnaden var liten mellan de två alternativen fastnade man för vägbanken, förmodligen för att minska framtida underhållskostnader med en träkonstruktion.

1950-tal copy

Vid mitten av 1900-talet hade nya sandrevlar vuxit ut norrut och söderut från hamnen. Den smala viken mellan norra reveln och Hovbacken kallades för Ålasjön och finns inte längre idag (bild Lars Dufberg 1976). På flygfotot till höger ser vi hur sanden rör sig på sin väg norrut. Vi ser också att inloppet till hamnen borde ligga på dess norra sida!

Vad man inte tänkte på då var omfattningen av sandtransporten, som efter vägbygget snabbt skulle komma att ändra kustkonturen. Sanden lagrades nu på mot vägen och hamnen istället för att fortsätta som tidigare vidare norrut utefter Hovbacken. En träbro hade tillåtit passage av sanden under bron och bevarat hamnen som den ö som det var tänkt från början. De sandklitter som nu når 6- 7 meters höjd söder om hamnen var under mitten av 1900-talet ett par meter höga. Samtidigt dras strandkanten allt längre ut mot vågbrytaren och bidrar till att hamnbassängen fylls med sand vid hårda vindar, förutom att inloppet till hamnen också sandas igen. Processen innebär också att sanden norr om hamnen eroderar ut i havet genom att den sandbärande strömmen nu går utanför hamnen istället för utefter kustlinjen. Sandpåbyggnaden söder om hamnen kan man mentalt acceptera så länge som sanden inte begraver hamnens byggnader, men erosionen norr om hamnen kommer om ingenting görs att låta havet bryta igenom in till Flommen och förvandla Hovbacken till en ö i ett hav med direktkontakt med tomterna utefter Västergatan. Detta får naturligtvis inte ske eftersom hela det gamla Skanör då skulle hotas av havet. Alla åtgärder är dessutom komplicerade eftersom området är naturreservat och ingrepp i princip är förbjudna.

flygfoto 2 copy

Hamnen idag. Vi ser hur sanden söderifrån allt mer ringar in hamnområdet. Den röda linjen till höger markerar 1800-talets strandlinje.

Är det då en kronisk glädjedödare som sitter här och knattrar på tangentbordet? Nej, faktiskt inte. Som arkitekt bygger jag helst upp saker. Men jag tror att jag gör dem en tjänst som riskerar att förlora både pengar och prestige på dåligt genomtänkta projekt genom att upplysa om förutsättningarna för etablering i hamnen. Kommunen styr bara över ett litet planlagt hamnområde, omgivet av skyddade naturområden på alla sidor där staten bestämmer över framtiden. Och staten struntar blankt i vad ni som bor i kommunen tycker. Basta!

Låt oss då, trots allt, se på våra drömmar. Om inte annat kan vi ju alltid genom revolution eller folkomröstning enligt Krim-modellen avskilja oss från Sverige för att ansluta oss till Danmark istället. Sedan kan vi avskaffa naturreservaten och istället hjälpa naturen på traven, så resultatet blir en miljö som även gynnar människorna. När detta är klart kan vi detaljplanera hamnen. Nedan visas en skiss som vi gjorde till Hamnföreningen 2009 och som kan tjäna som inspiration.

hamnskiss copy

                               Hamnskiss baserad på önskemålen 2009, Krabbe Arkitekter AB.

Man ville ha en större bassäng för fler båtar, något som skulle gå att finansiera genom andelsförsäljning. Man ville också ha en angöringsplats för ett mindre passagerarfartyg till Köpenhamn, något som Tullverket omgående stoppade. Tanken var annars god, att kunna tura Skanör- Malmö- Ven- Köpenhamn och få lite havsluft och en snaps som förr. Hamnföreningen ville också ha ett mindre småbåtsvarv för underhåll och reparationer.

På nöjessidan fanns önskemål om fler uteserveringar och restauranger, den nedlagda Badhytten skulle kunna återuppstå i annan form och liknande lokaler skulle integreras i ett planerat kallbadhus. Det senare fick kritik för sitt fräcka tilltag att slå ner sina bosättningspålar i ett marint naturreservat, några historiska skeppsvrak hittade vi dock inte inom området. Havets mikroorganismer blev däremot hotade av intrånget.  Kommunen föreslog plats för ett nytt Badhytten på parkeringsplatsen bakom sandklittren trots innehavarens önskemål om ett oförändrat strandnära läge. Den nya detaljplanen för Badhytten kostade kommunen en halvmiljon till ingen nytta. Någon ny restaurang blev det naturligtvis inte. Man undrar åter om det är helt asocialt att vilja sitta på en uteservering med utsikt över hamn och strand för att avnjuta en kall öl i sommarvärmen?

Kommersen skulle få sitt genom ett litet kluster av sommarbutiker för allt från badkläder till båtutrustning, kanske lite konstutställningar och andra tillfällighetsetableringar. Naturligtvis glassar, kaffe och bullar i långa banor. Av allt detta blev det inte mycket, vi fick ett livbåtsskjul genom donationer som indirekt blev konstgalleri, någon klädbod och en glassbod. Fiskhuset har trotsat konjunkturerna och vinterkylan och är hamnens mest permanenta besöksmål, vilket vi är tacksamma för, men här finns plats för fler aktiviteter. Kanske är det snart dags för kommunen att dra fram en genomtänkt infrastruktur med vatten, avlopp, el och andra nyttigheter för att hjälpa utvecklingen på traven? Eller åtminstone lägga ner en dagvattenledning i gatan så Rökeriet slipper bygga en bro till sin entré vid regnväder eller överslag av vågkaskader? Vi väntar med spänning på vad kommunen skall presentera i sin kommande (?) detaljplan och med ännu större spänning på hur man skall lösa de övergripande problemen som jag berättat om ovan. Som synes finns det inte någon brist på goda idéer, men var finns handlingskraften att genomföra dem? Eller planeringsförutsättningarna?

Peter Krabbe

 

Yttrande över utställningshandling, detaljplan för Skanörs centrum, etapp 1.

Den övergripande planeringen:

Planförslaget omfattar bara en mindre del av centrum, i princip bara ICA och dess parkering och utformningen av ytorna däromkring. Kritik riktades mot samrådshandlingen därför att man inte redovisade lösningarna för hela centrumområdet, vilket särskilt för trafikföringen är fundamentalt. ICA är den mest trafikalstrande målpunkten i centrum och dess parkeringslösningar påverkar då självklart också resten av centrum. På sidan 7 i planbeskrivningen visar man nu planerna på en förlängning av Södergatan till Nyvångsvägen, vilket är en viktig och helt avgörande förutsättning för centrums fortsatta utveckling, något som jag framhållit i skisser som presenterats i senare diskussioner. Så långt är allt gott och väl och ett stort steg är äntligen taget i rätt riktning.

Vad är då syftet med denna första etapp av planläggningen, som bara tycks handla om ICA och dess parkeringar? Till att börja med kan man konstatera att kommunens tillväxtavdelning nu förkastat alla planer på en genomgripande förändring av centrum som skulle ha kunna ligga som grund för en bra långsiktig utveckling för ett växande befolkningsunderlag. Befintliga 1960-talsbyggnader ligger kvar eftersom ekonomiska förutsättningar för en större förändring saknas, anser kommunen.

En rimlig handläggning i detta läge är att man redan nu låter detaljplanen omfatta Södergatans nya sträckning och lägger fast framtida kvartersgränser för hela centrumområdet, som illustrationen ovan visar. Denna bör också omfatta den södra delen av tomterna närmast Södergatan i kvarteret norr om Bäckatorget, som måste få handelsrätt och byggrätt i gräns mot gatan för att planupplägget skall ha en chans att fungera. Det finns inte tid att vänta ytterligare fem år på detta. Bäckagården berörs inte av planarbetet och Optimerahusets användning kan lösas efter hand. Om kommunen menar allvar med det redovisade upplägget är det enkelt att revidera planhandlingen och göra en ny utställning, vilket skulle spara både tid, arbete och övertyga vad gäller målsättningen.

Södergatans utbyggnad har avgörande betydelse för centrums utveckling och kan därför inte hänskjutas till framtida, ej tidsbestämda planetapper. Föreliggande förslag har som enda syfte att utöka ICA:s lokaler in absurdum och genom ett ökat ianspråktagande av allmän platsmark.

Det nu utställda planförslaget, utställningshandlingen:

Parkeringen.

Hur skall man då få ekvationen att gå ihop med en ICA-handlare som trots sviktande kundunderlag tycks ha ett ständigt utbyggnadsbehov samtidigt som parkeringsutrymmet görs allt mindre? Parkeringen minskas från nuvarande 60 platser till 50. De två handikapplatserna tas bort i likhet med de 10 platserna mot Södergatan, som ersätts med 4 kantstensplatser. Totalt försvinner 16 platser, eller 20% av de befintliga. Hur detta främjar ett utbyggt ICA är en gåta. Enda förbättringen jämfört med samrådshandlingen är att utfarten flyttats från Falsterbovägen till Bangången, vilket undviker trafikstockningar på Falsterbovägen sommartid. Samtidigt blir verksamheterna på norra sidan av Södergatan, bank, apotek och butiker av med sin spontanparkering på gatan när dess parkeringsplatser äts upp av det utbyggda ICA. Står de knappt 200 kvm utökad butiksyta för ICA i proportion till det parkeringskaos som man ställer till med? Det kan noteras att åtskilliga verksamheter utefter Mellangatan har parkeringsavtal inom berörd parkering kopplade till sina bygglov.

Antalet parkeringsplatser minskas trots att tillåten byggnadsarea ökas, vilket drabbar övrig centrumhandel negativt. Eftersom etappen har status som fristående detaljplan skall parkeringsfrågan vara löst inom detta planarbete, alternativt skall planområdet utökas.

Byggnaden.

Vad händer då med ICA:s byggnad? I söder byggs ett glashus på för Rendicks blomsteraffär. Det är rimligt som centrumutveckling och störningen blir minimal. Ett tak över ICA:s lastplats kan man också acceptera, det kan knappast bli fulare än vad det redan är. Men vad är tanken med utbyggnaden mot Södergatan, som kraftigt försämrar logistiken för de boende i stadskärnan och motverkar syftet med insläppet österifrån till centrumområdet (se ovan)? När en detaljplan upprättas med huvudsakligt syfte att utöka en specifik byggnad i aktuell storleksordning är det anmärkningsvärt att inte byggplanerna redovisas närmare än vad som görs i planen. Visa åtminstone fasadritningar i planhandlingen så de boende kan ta ställning till konsekvenserna exteriört på ett vederhäftigt sätt. Vid alla tidigare utbyggnader av ICA har fönster- och dörröppningar snabbt satts igen med hänvisning till inre varuexponering och inbrottsrisk. Därför är en fasadredovisning nödvändig för förståelsen av vad som egentligen skall byggas. Den illustration som visas i planbeskrivningen har inte mycket gemensamt med planens bestämmelser. ICA-byggnaden ligger i verkligheten en halv meter högre än Södergatan, den visade huskroppen mellan tornen är 3- 4 meter hög mot tillåtet 5 meter och tornen är visade med en höjd om c:a 5 meter mot tillåtet 8.5 meter (jämför med ICA:s nuvarande entrétorn som är 6 meter högt). Även gatusektionen genom Södergatan ger fel information, vilket jag påtalat tidigare. Fasaderna på båda sidor om gatan är ritade 4 meter höga, när de i verkligheten är 5 + 0,5 m för ICA (planen) och 3,5 m för apotekshuset.  Om avsikten är att bygga i enligheten med illustrationen skall planbestämmelserna anpassas efter detta, annars får illustrationerna följa planens byggrätter istället. Detta är ett rimligt krav på en detaljplanehandling. Det är också av intresse vid bedömningen att få veta vad byggnaden skall användas till, livsmedelsbutik, kontor, andra butiker eller vad? En nyligen genomförd utbyggnad med butiker mot Södergatan har kort tid därefter konverterats till ICA:s egen verksamhet i brist på hyresgäster. Skall samma projekt nu genomföras på nytt? Frågan är viktig för bedömningen av vilka eftergifter som skall motivera utbyggnaden och ianspråktagandet av gatumark samt i vad mån fasaden kommer att bli fönsterlös eller inte.

Detaljplanen innehåller grova felaktigheter i redovisningen av byggnaders avsedda storlek.

Är detta bra för Skanör?

Varför går då kommunen ut med ett planförslag som innehåller så mycket felaktiga redovisningar och dåliga lösningar? Behöver vi ännu ett torg väster om ICA när vi inte ens vet hur vi skall fylla Bäckatorget på andra sidan med stimulerande aktiviteter? Visst är det trevligt med ett café med uteservering men är det här vid parkeringen man vill sitta, när Mellangatan vimlar av mysiga trottoarkanter och inbjudande trädgårdar? Risken är tyvärr stor att detta nya torg blir ännu en öde plats, kanske med en korvkiosk. Hur det påstådda sambandet med Bäckatorget skall kunna upprättas när man bygger fram ICA fem meter till vill man gärna ha förklarat. Det talas mycket om Skanörs-känsla i planen, men att flytta fram ICA:s fasad och höja den till 5 / 8,5 meters höjd lyckas man knappast maskera genom att plantera några av stadens små ansade lindar framför. ICA:s koloss har inte i stadskärnan att göra och kan aldrig bli en del av dennas kulturhistoriska koncept.  Om ICA vill bygga kontor på en andra våning är det bättre för gatumiljön att behålla avståndet till Södergatan och istället bygga på en hel våning till kanske 6,5 meters höjd mot väster och öster– utan torn! Den långa fasaden mot parkeringen skulle må bra av en sådan förhöjning, förutsatt att det finns fönster till rummen på andra våningen. Alternativ saknas därför inte. Viktigast är att hålla ICA:s 2000 kvm stora byggnad på behörigt avstånd från stadskärnans äldre bebyggelsekoncept så att den kan leva sitt eget liv! Ett närmande av ICA:s stora byggnad mot Södergatan äventyrar stadskärnans kulturhistoriska koncept, avståndet bör hellre ökas än minskas.

Planförslagets förtjänst (eller tankarna som presenteras i anslutning till det) ligger i att den övergripande trafikföringen redovisas, med Bangången som passage för bussar och tyngre fordon och Södergatan som inre centrumgata med anslutning österut för besökande trafik. Detta öppnar också för en utökad användning av Östergatan, Skanörs bredaste gata, som förbindelse till Hamngatan och hamnen vilket kan avlasta Mellangatan sommartid.  Samtidigt får Bäckatorget en mer central placering vid en Södergata som kan bli ett nytt affärsstråk, med möjlighet till många nya affärsetableringar. Kvarteret norr om Bäckatorget bör få handelsrätt och byggrätt i gräns mot gatan och torget kan aktiveras i kraft av en bättre placering. Optimerahuset kan behållas tills behovet av andra funktioner uppstår och Bäckagården får ett intressantare läge vid en gata. Men allt detta ligger utanför den nu aktuella detaljplanen, som istället motverkar denna positiva utveckling genom bortfallet av parkeringsplatser för kortvarig spontanparkering. Hur stannar man till några minuter vid Handelsbankens bankomat på väg till Malmö? Genom att parkera på trottoaren?

Stadsplanering är inte enkelt. Många intressen och önskemål skall vävas samman samtidigt som det inte får kosta något. Med detta planförslag får man ändå fråga sig om man inte skapar fler problem än man löser. Även om ICA får betala för sin egen utbyggnad förorsakar den ändå stora kostnader för kommunen om lösningarna blir strukturellt fel och leder till fortsatt stagnation och oönskade låsningar. Ett rimligare angreppssätt är därför att först lägga fast gatusystemet för hela centrumområdet i enlighet med skissen och sedan öppna för ökad handel i området runt och på Bäckatorget. Den etappen har större betydelse för centrums utveckling än ICA:s 200 kvm och drar förhoppningsvis med sig en utveckling även av Optimerahuset, som då får gatukontakt och ett större flöde av förbipasserande. ICA:s planetapp kan vänta eftersom den i nuläget gör mer skada än nytta.

Sammanfattning:

–          Planförslaget innebär att kommunen bestämt att ICA och dess parkering skall ligga kvar i befintligt läge, vilket försvårar en långsiktigt positiv centrumutveckling. Om ICA:s byggnad skall byggas till är en bättre lösning att lägga en andra våning mot väster och/eller öster och behålla nuvarande avstånd till Södergatan. Södergatan kan aldrig fås att likna stadskärnans gator.

–          Förslagets förtjänst ligger i att gatusystemet nu redovisas på ett sätt som är nödvändigt för centrums utvecklingsmöjligheter. Dock ingår inte detta i detaljplanen. En detaljplan för Södergatans sträckning och tillhörande kvartersindelning borde istället utgöra den första etappen av planarbetet.

–          Med ovan angiven förutsättning är ICA det minst brådskande förändringsområdet i centrum eftersom både verksamhet och parkering redan finns i tillräcklig omfattning. För att snabbt få en positiv centrumutveckling bör Bäckatorget med närmaste omgivningar utredas för eventuell förtätning och nybyggnation. Detta är samtidigt motivet för en förlängning av Södergatan. En detaljplan för Bäckatorget borde vara den andra etappen av planarbetet.

–          Infarten från öster kommer att bli allt viktigare när Skanör byggs ut. Idag möts besökaren av Optimeras byggmateriallager. En detaljplan för östra infarten till centrum borde vara den tredje etappen av planarbetet.

–          När dessa tre etapper genomförts kan problemet ICA och dess parkering utvärderas som en fjärde planetapp. Erfarenheterna av Södergatans nya sträckning kommer då att vara vägledande vid bedömningen av ICA:s trafik- och parkeringsfrågor. Utbyggnaden av Rendicks glashus kan hanteras omgående som en mindre avvikelse. Ännu enklare hade varit om hela planeringen gjorts som ett enda och sammanhängande planarbete. Kommunen äger i stort sett all mark i området. Varför göra denna tidsödande uppdelning efter fem års funderande?

–          Om kommunstyrelsen trots allt väljer att gå vidare med föreliggande planförslag måste ICA:s utbyggnad redovisas på ett uttömmande och vederhäftigt sätt i ny utställning så allmänheten kan bilda sig en uppfattning om vad som egentligen avses. Planförslagets brister i detta avseende är inte godtagbart med tanke på konsekvenserna för den kulturhistoriska stadskärnan och dess värden. Det vore förvånansvärt om detta material inte redan finns upprättat. Även parkeringslösningarna har fundamentala brister vad gäller antal platser, framkomlighet, angöring och handikappanpassning.

–          Genomförandetiden är satt till 10 år. Detta är klart olämpligt för en plan som skall ingå i en serie fortsatta planetapper, som alla kommer att påverka varandra. Att behålla möjligheten till flexibilitet är nödvändigt vid en föränderlig centrumutbyggnad, genomförandetiden bör därför vara 5 år (genomförandetiden låser planen genom att inga planändringar kan göras under denna tid).

Peter Krabbe / 2014-02-15

Arkitekt SAR/MSA, planförfattare till Skanörs bevarandeplan.

Får vi centrumutveckling nu?

Diskussionen om centrumutveckling fortsätter i Vellinge kommun. Några miljoner har anslagits till denna förutspådda pånyttfödelse. Vad är det då man egentligen diskuterar? Jag tillåter mig att öppna locket och se efter vad som finns i lådan. Centrumutveckling kan grovt delas upp på fyra huvudpunkter:

1.      Den fysiska spelplanen.

–          Att bygga staden. Detaljplan med byggrätter, handelsrätter, gatusträckningar och parkeringsplatser. Styr husens användningsmöjligheter och etableringar av butiker, kontor och hotell. En första etapp i Skanör som främst styr ICA:s utbyggnadsmöjligheter ligger nu under utställning. Mina synpunkter på denna finns att läsa under ” kommunen ställer ut reviderat planförslag för Skanörs centrum”.

–          Den kulturhistoriska anpassningen till bevarandevärda byggnader och områden, kulturmiljön som dragplåster för attraktiva platser och stråk. I Skanör är stadskärnan ett sådant område som ger förutsättningar för att vara ett dragplåster, om den inte förstörs genom felaktig planering. Nu tror kommunen att en 2000 kvm stor livsmedelshall kan integreras i stadskärnan, vilket tvärtom blir ett hot mot kulturmiljön. Separera istället ICA från kulturmiljön genom att bibehålla Södergatans bredd!

–          Fastighetsägares rättigheter och skyldigheter, störningar och intrång. Detaljplanen skall garantera alla ett juridiskt skydd mot intrång i befintliga rättigheter vad gäller hotbilder mot fastighetsvärden och störningar.

–          Aktörer: kommunen, fastighetsägare, invånare. Kommunen måste vara beredd att betala för en användbar infrastruktur! Det är detta vi har en kommun till!

 2.     ”Möblering” av den fysiska miljön.

–          Att göra staden attraktiv: sittbänkar, gatubelysning, skyltning, ytskikt på gator och torg, planteringar, uteserveringar, julgranar, bredband.

–          Aktörer: kommunen och intressegrupper (köpmannaföreningar etc). Här finns utrymme för initiativ från centrumföreningar och andra som verkar i området. Är det i detta syfte kommunen anslagit några miljoner? Man kan tacka och ta emot, men det lär tyvärr inte göra någon skillnad om inte pkt 1 ovan först åtgärdas.

3.      Främjande av aktiviteter.

–          Att använda staden: julmarknader, Luciatåg, bilutställningar, Gåsalopp, Horse Show, konstrundor och konstutställningar/gallerier, golftävlingar, fågelskådning, historiska rundvandringar, vikinga- och medeltidsmarknader, naturvandringar.

–          Aktörer: privatpersoner, intressegrupper. Här kan vi alla hjälpas åt med att vara kreativa och göra staden levande.

4.      Etablering av verksamheter.

–          Stimulera etablering av butiker, kontor, hotell och krogar. Ökad inflyttning eller ökad användning av fritidshus (jmf stadskärnan med bara 50% året runt-boende).

–          Tillgång till bostäder och lokaler för verksamheter.

–          Lönsamhetskriterier, lokalhyra i relation till omsättning. Riskvilja. Framtidsutsikter?

–          Aktörer: privat kapital. Detta är den svåraste punkten. Under vilka förutsättningar vill vi riskera vårt eget kapital? Hur ser konjunkturerna ut i framtiden? Oavsett vad vi gör under punkterna ovan blir detta avgörande. Man måste ställa sig frågan om kommunen skall äga ett helt centrumområde, som i Skanör, eller om detta skall ligga på privat ägande. Nackdelen med privat ägande ser vi med ICA, där en privat aktör kan blockera en långsiktigt bättre infrastruktur. Fördelen med ett kommunalt ägande är att kommunen kan subventionera lokalhyror som annars hade varit oöverkomliga för butiksägare med begränsad omsättning. Nackdelen är en total blockering av det privata kapitalets kreativa förmåga. Om inte kommunen kan leverera en bra spelplan enligt första punkten ovan finns inte heller förutsättningarna för etablering av privata verksamheter, vi får då ett centrum helt fyllt av kommunala institutioner istället.

Den som tror att centrumutveckling lyckas med ett gott humör och några kommunala miljoner lär tyvärr bli besviken. Med en dåres envishet upprepar jag därför mitt mantra: Kommunen måste få beslut av Länsstyrelsen om godkända skyddsvallar mot översvämningar (får inte byggas innan de behövs, om de nu alls kommer att behövas) så att det privata kapitalet vågar investera i centrum. Därutöver måste världskonjunkturen åter få vind i seglen, något vi tyvärr inte styr över. Om det nu ändå skulle börja blåsa igen måste seglen redan vara satta, eller vår fysiska planläggning måste vara avslutad och klar att ta i bruk. Det går därför inte att skjuta tre fjärdedelar av Skanörs centrumplanering på framtiden, som kommunen nu gör.

Peter Krabbe

Arkitekt SAR/MSA

Kommunen ställer ut reviderat planförslag för Skanörs centrum.

Mitt under pågående diskussioner om centrumutvecklingen i Skanör lägger så kommunen fram en revidering av planförslaget från 2012 som utställningshandling, uppenbarligen upprättat under hösten 2013. Varför då denna enkät till invånarna som önskades till årsskiftet när planen redan är gjord? En intresseförening för centrumutvecklingen är under bildande under perioden januari –mars 2014. Vad återstår då för denna grupp att diskutera? Sittbänkar, belysningsstolpar, cykelställ?

Nåväl, låt oss ändå analysera vad som hänt och vad som skall hända i detta ärende. Planförslaget från 2012 var en samrådshandling, efter utställningen av detta skrevs en samrådsredogörelse som sammanfattar inkomna synpunkter och föreslår därav motiverade ändringar, som sedan presenteras i en utställningshandling. Om inga avgörande synpunkter kommer in under denna sista utställning fastställs planen genom en antagandehandling. Denna kan överklagas av den som är missnöjd med resultatet.

Den övergripande planeringen.

Planförslaget omfattar bara en mindre del av centrum, i princip bara ICA och dess parkering och utformningen av ytorna däromkring. Kritik riktades mot samrådshandlingen därför att man inte redovisade lösningarna för hela centrumområdet, vilket särskilt för trafikföringen är fundamentalt. ICA är den mest trafikalstrande målpunkten i centrum och dess parkeringslösningar påverkar då självklart också resten av centrum. På sidan 7 i planbeskrivningen visar man nu planerna på en förlängning av Södergatan till Nyvångsvägen, vilket är en viktig och helt avgörande förutsättning för centrums fortsatta utveckling, något som jag framhållit både i vårt tävlingsförslag 2008 och i skisser som presenterats i senare diskussioner. Så långt är allt gott och väl och ett stort steg är äntligen taget i rätt riktning.

utst Södergatan

Södergatans sträckning till Nyvångsvägen, illustration i utställningshandling Skanörs centrum 2013.

Vad är då syftet med denna första etapp av planläggningen, som bara tycks handla om ICA och dess parkeringar? Till att börja med kan man konstatera att kommunens tillväxtavdelning nu förkastat alla planer på en genomgripande förändring av centrum som skulle ha kunna ligga som grund för en långsiktig utveckling för ett växande befolkningsunderlag. Befintliga 1960-talsbyggnader ligger kvar eftersom ekonomiska förutsättningar för en större förändring saknas, säger kommunen som nyligen satsat 50 miljoner på ett nöjespalats i Falsterbo. Basta!

En rimlig handläggning i detta läge är att man redan nu låter detaljplanen omfatta Södergatans nya sträckning och lägger fast framtida kvartersgränser för hela centrumområdet, som illustrationen ovan visar. Denna bör också omfatta den södra delen av tomterna närmast Södergatan i kvarteret norr om Bäckatorget, som måste få handelsrätt och byggrätt i gräns mot gatan för att planupplägget skall ha en chans att fungera. Det finns inte tid att vänta ytterligare fem är på detta. Bäckagården berörs inte av planarbetet och Optimerahusets användning kan lösas efter hand. Om kommunen menar allvar med det redovisade upplägget är det enkelt att revidera planhandlingen och göra en ny utställning, vilket skulle spara både tid, arbete och övertyga vad gäller målsättningen.

Det nu utställda planförslaget, utställningshandlingen.

illustrationsplan

Planförslagets illustrationsplan, utställningshandling Skanörs centrum 2013.

Parkeringen:

Hur skall man då få ekvationen att gå ihop med en ICA-handlare som trots sviktande kundunderlag tycks ha ett ständigt utbyggnadsbehov samtidigt som parkeringsutrymmet blir allt mindre? Efter skohornsprincipen kläms parkeringen ihop från nuvarande 60 platser till 50 som är så trånga att många Näsetbor kommer att få överväga att byta bil om de vill handla på ICA. De två handikapplatserna tas bort i likhet med de 10 platserna mot Södergatan, som ersätts med 4 kantstensplatser. Totalt försvinner 16 platser, eller 20% av de befintliga. Hur detta främjar ett utbyggt ICA är en gåta. Enda förbättringen jämfört med samrådshandlingen är att utfarten flyttats från Falsterbovägen till Bangången, vilket undviker trafikstockningar på Falsterbovägen sommartid. Samtidigt blir verksamheterna på norra sidan av Södergatan, bank, apotek och butiker av med sin spontanparkering på gatan när dess parkeringsplatser äts upp av det utbyggda ICA. Står de knappt 200 kvm utökad butiksyta för ICA i proportion till det parkeringskaos som man ställer till med?

ICA ill. 2

ICA:s illustration i planförslaget, med min korrigering (röda linjer) efter planens tillåtna höjder.                                      

Byggnaden:

Vad händer då med ICA:s byggnad? I söder byggs ett glashus på för Rendicks blomsteraffär. Det ställer vi gärna upp på och störningen blir minimal. Ett tak över ICA:s lastplats, som snabbt lär bli konverterat till butiksyta kan vi också acceptera, det kan knappast bli värre än vad det redan är. Men vad är tanken med utbyggnaden mot Södergatan, som kraftigt försämrar logistiken för de boende i stadskärnan och motverkar syftet med insläppet österifrån till centrumområdet (se ovan)? När en detaljplan upprättas med huvudsakligt syfte att utöka en specifik byggnad i aktuell storleksordning är det anmärkningsvärt att inte byggplanerna redovisas närmare än vad som görs i planen. Visa åtminstone fasadritningar i planhandlingen så de boende kan ta ställning till konsekvenserna exteriört på ett vederhäftigt sätt. Vid alla tidigare utbyggnader av ICA har fönster- och dörröppningar snabbt satts igen med hänvisning till inre varuexponering och inbrottsrisk. Därför är en fasadredovisning nödvändig för förståelsen av vad som egentligen skall byggas. Den illustration som visas i planbeskrivningen har inte mycket gemensamt med planens bestämmelser. ICA-byggnaden ligger i verkligheten en halv meter högre än Södergatan, den visade huskroppen mellan tornen är 3- 4 meter hög mot tillåtet 5 meter och tornen är visade med en höjd om c:a 5 meter mot tillåtet 8.5 meter (jämför med ICA:s nuvarande entrétorn som är 6 meter högt). Även gatusektionen genom Södergatan ger fel budskap, vilket jag påtalat tidigare. Fasaderna på båda sidor om gatan är ritade 4 meter höga, när de i verkligheten är 5 + 0,5 m för ICA (planen) och 3,5 m för apotekshuset.  Om avsikten är att bygga i enligheten med illustrationen kan ju planbestämmelserna anpassas efter detta, annars får illustrationerna följa planens byggrätter istället. Detta är ett rimligt krav på en detaljplanehandling. Det är också av intresse vid bedömningen att få veta vad byggnaden skall användas till, livsmedelsbutik, kontor, andra butiker eller vad? En nyligen genomförd utbyggnad med butiker mot Södergatan har kort tid därefter konverterats till ICA:s egen verksamhet i brist på hyresgäster. Skall samma projekt nu genomföras på nytt? Frågan är viktig för bedömningen av vilka eftergifter som skall motivera utbyggnaden och i vad mån fasaden kommer att bli fönsterlös eller inte.

gatusektion

Planförslagets sektion genom Södergatan (svart grafik) och min korrigering efter verklighet och planbestämmelser (röda linjer). Tornen kan byggas 3,5 meter högre än korrigerad fasadhöjd!

Är detta bra för Skanör?

Varför går då kommunen ut med ett planförslag som innehåller så mycket felaktiga redovisningar och dåliga lösningar? Behöver vi ännu ett torg väster om ICA när vi inte ens vet hur vi skall fylla Bäckatorget på andra sidan med stimulerande aktiviteter? Visst är det trevligt med ett café med uteservering men är det här vid parkeringen man vill sitta, när Mellangatan vimlar av mysiga trottoarkanter och inbjudande trädgårdar? Risken är tyvärr stor att detta nya torg blir ännu en öde plats, kanske med en korvkiosk. Hur det påstådda sambandet med Bäckatorget skall kunna upprättas när man bygger fram ICA fem meter till vill man gärna ha förklarat. Det talas mycket om Skanörs-känsla i planen, men att flytta fram ICA:s fasad och höja den till 5 / 8,5 meters höjd lyckas man knappast maskera genom att plantera några av stadens små ansade lindar framför. ICA:s koloss har inte i stadskärnan att göra och kan aldrig bli en del av dennas kulturhistoriska koncept.  Om ICA vill bygga kontor på en andra våning är det bättre för gatumiljön att behålla avståndet till Södergatan och istället bygga på en hel våning till kanske 6,5 meters höjd mot väster och öster– utan torn! Den långa fasaden mot parkeringen skulle må bra av en sådan förhöjning, förutsatt att det finns fönster till rummen på andra våningen. Alternativ saknas därför inte. Viktigast är att hålla kolossen på behörigt avstånd från stadskärnans äldre bebyggelsekoncept så att den kan leva sitt eget liv!

Planförslagets förtjänst (eller tankarna som presenteras i anslutning till det) ligger i att den övergripande trafikföringen redovisas, med Bangången som passage för bussar och tyngre fordon och Södergatan som inre centrumgata med anslutning österut för besökande trafik. Detta öppnar också för en utökad användning av Östergatan, Skanörs bredaste gata, som förbindelse till Hamngatan och hamnen vilket kan avlasta Mellangatan sommartid.  Samtidigt får Bäckatorget en mer central placering vid en Södergata som kan bli ett nytt affärsstråk, med möjlighet till många nya affärsetableringar. Kvarteret norr om Bäckatorget bör få handelsrätt och byggrätt i gräns mot gatan och torget kan aktiveras i kraft av en bättre placering. Optimerahuset kan behållas tills behovet av andra funktioner uppstår och Bäckagården får ett intressantare läge vid en gata. Men allt detta ligger utanför den nu aktuella detaljplanen, som istället motverkar denna positiva utveckling genom bortfallet av parkeringsplatser för kortvarig spontanparkering. Hur stannar man till några minuter vid Handelsbankens bankomat på väg till Malmö? Genom att parkera på trottoaren?

Stadsplanering är inte enkelt. Många intressen och önskemål skall vävas samman samtidigt som det inte får kosta något. Med detta planförslag får man ändå fråga sig om man inte skapar fler problem än man löser. Även om ICA får betala för sin egen utbyggnad förorsakar den ändå stora kostnader för kommunen om lösningarna blir strukturellt fel och leder till fortsatt stagnation och oönskade låsningar. Ett rimligare angreppssätt är därför att först lägga fast gatusystemet för hela centrumområdet i enlighet med skissen och sedan öppna för ökad handel i området runt och på Bäckatorget. Den etappen har större betydelse för centrums utveckling än ICA:s 200 kvm och drar förhoppningsvis med sig en utveckling även av Optimerahuset, som då får gatukontakt och ett större flöde av förbipasserande. ICA:s planetapp kan vänta eftersom den i nuläget gör mer skada än nytta.

Samrådsredogörelsen.

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att kommentera samrådsredogörelsens referat av min inlaga till samrådshandlingens utställning 2012. Efter två hela sidor med saklig kritik av planförslaget avslutar jag med en halv sidas diskussion om alternativa upplägg för hela centrumområdet, som också illusteras med en skiss. Den sakliga kritiken, som delvis går igen i detta inlägg, bemöts inte alls förutom i några rader där man förväxlar min kritik av den då planerade nybyggnaden på det nya torget mot Mellangatan med ICA:s byggnad. Istället fokuserar man på det alternativa upplägget som ekonomiskt orealistiskt. Sanningen är istället att våra politiker inte är villiga att betala vad det kostar att ändra strukturen. Med kommunen som ägare till 80 % av all mark och byggnation i området kan man inte längre lägga dessa strukturella kostnader på enskilda aktörer. Då avstår man hellre. Å andra sidan kan jag glädjas över att gatusystemet nu överensstämmer med vårt eget förslag. För att läsarna skall kunna bilda sig en egen uppfattning om mitt yttrande över samrådshandlingen kommer jag att lägga upp detta på bloggen igen och lägger då till en markering av de synpunkter som faktiskt har ändrats till nu liggande utställningshandling. Jag kommer också att lägga upp det yttrande som jag kommer att lämna in över den nu aktuella utställningshandlingen på bloggen i god tid innan inlämningsdatumet för allmän kännedom och inspiration!

Meningen med utställningsprocessen vid ett planarbete är att ta emot berättigad kritik och göra de anpassningar som genom allmänhetens försorg kan bidra till att förbättra och utveckla förslaget. Man borde då inse att en arkitekt med bostad och verksamhet i Skanör sedan 40 år, tillika planförfattare av ett 40-tal planer för Vellinge kommun, varav tre i direkt anslutning till det aktuella planområdet, och arkitekt för ett par hundra hus i kommunen (”skribenten” i kommunens referat), inte kritiserar ett planförslag utan goda anledningar. De vackra målsättningar som blinkar som stjärnor genom plantexterna uppnås helt enkelt inte genom föreslagna åtgärder. Det finns då anledning att tänka efter. Är detta verkligen bra eller skall det göras på ett annat sätt? Det är tjänstemännens ansvar att ställa sig frågan. Gör man inte det är det upp till politikerna i kommunstyrelsen att ingripa och sätta kursen. Tidsplanen att få detaljplanen godkänd innan valet ställer automatiskt frågan om det inte vore bättre att istället låta den kommunstyrelse som kommer att sitta efter valet få avgöra hur planarbetet skall fortsättas. Eller är man rädda för väljarnas dom? Skanör är värt ett bättre öde än att drabbas av detta första etapp-förslag som trots sin litenhet gör så mycket skada!

Sammanfattning

–          Planförslaget innebär att kommunen bestämt att ICA och dess parkering skall ligga kvar i befintligt läge, vilket försvårar en långsiktigt positiv centrumutveckling. Om ICA:s byggnad skall byggas till är en bättre lösning att lägga en andra våning mot väster och/eller öster och behålla nuvarande avstånd till Södergatan. Södergatan kan aldrig fås att likna stadskärnans gator.

–          Förslagets förtjänst ligger i att gatusystemet nu redovisas på ett sätt som är nödvändigt för centrums utvecklingsmöjligheter. Dock ingår inte detta i detaljplanen. En detaljplan för Södergatans sträckning och tillhörande kvartersindelning borde utgöra den första etappen av planarbetet.

–          Med ovan angiven förutsättning är ICA det minst brådskande förändringsområdet i centrum eftersom både verksamhet och parkering redan finns i tillräcklig omfattning. För att snabbt få en positiv centrumutveckling bör Bäckatorget med närmaste omgivningar utredas för eventuell förtätning och nybyggnation. Detta är samtidigt motivet för en förlängning av Södergatan. En detaljplan för Bäckatorget borde vara den andra etappen av planarbetet.

–          Infarten från öster kommer att bli allt viktigare när Skanör byggs ut. Idag möts besökaren av Optimeras byggmateriallager. En detaljplan för östra infarten till centrum borde vara den tredje etappen av planarbetet.

–          När dessa tre etapper genomförts kan problemet ICA och dess parkering utvärderas som en fjärde planetapp. Erfarenheterna av Södergatans nya sträckning kommer då att vara vägledande vid bedömningen av ICA:s trafik- och parkeringsfrågor. Utbyggnaden av Rendicks glashus kan hanteras omgående som en mindre avvikelse. Ännu enklare hade varit om hela planeringen gjorts som ett enda och sammanhängande planarbete. Kommunen äger i stort sett all mark i området. Varför göra denna tidsödande uppdelning efter fem års funderande?

–          Om kommunstyrelsen trots allt väljer att gå vidare med föreliggande planförslag måste ICA:s utbyggnad redovisas på ett uttömmande och vederhäftigt sätt i ny utställning så allmänheten kan bilda sig en uppfattning om vad som egentligen avses. Planförslagets brister i detta avseende är inte godtagbart med tanke på konsekvenserna för den kulturhistoriska stadskärnan och dess värden. Det vore förvånansvärt om detta material inte redan finns upprättat. Även parkeringslösningarna har fundamentala brister vad gäller antal platser, framkomlighet, angöring och handikappanpassning.

–          Genomförandetiden är satt till 10 år. Detta är klart olämpligt för en plan som skall ingå i en serie fortsatta planetapper, som alla kommer att påverka varandra. Att behålla möjligheten till flexibilitet är nödvändigt vid en föränderlig centrumutbyggnad, genomförandetiden bör därför vara 5 år (genomförandetiden låser planen genom att inga planändringar kan göras under denna tid).

Planförslaget finns tillgängligt på http://www.vellinge.se/kommun-politik/planer-och-styrdokument/planer-pa-remiss-just-nu/detaljplan-for-skanor-centrum-etapp-1-ica-mm/  och sista datum för att lämna in yttrande är den 18 februari 2014. Utnyttja möjligheten att påverka denna för Skanör oerhört viktiga fråga! Eftersom tjänstemännen knappast kommer att göra några förändringar i planförslaget frivilligt är den bästa adressen våra folkvalda politiker i kommunstyrelsen. Det är snart dags för val…

Peter Krabbe

Arkitekt SAR/MSA

%d bloggare gillar detta: