Höga havsnivåer

Flommen, vattennivå 1 meter över normalt

Frågan om stigande havsnivåer och därmed  sammanhängande konsekvenser är den utan jämförelse viktigaste kommunala frågan just nu, faktiskt en fråga som kommer att avgöra hela Falsterbonäsets framtid. Man kan ha olika uppfattning om hur mycket havsnivåerna kommer att stiga och när det kommer att ske, ingen kan veta detta säkert, men den officiella uppfattningen är att den kommer att vara 0,9  – 1,6 meter fram till år 2100. Detta blir då med automatik planeringsunderlaget, oavsett vad man tycker privat. För oss som bor på Näset gäller en helt annan tidshorisont – den som köper eller bygger ett hus vill veta att värdet ökar, inte minskar, även sett ur investeringens livstidsperspektiv eller all framtid. Vi har många hus på Näset byggda för 2- 300 år sedan, till glädje idag för de släkter som då var framsynta nog. En planeringshorisont om 40 år är ingenting ur detta investerarens perspektiv. Jag har redan kunder som nu lägger ner planerade nybyggnadsprojekt mot bakgrund av tidningarnas larmartiklar. Kan man över huvud taget bo på Näset i en nära framtid? Konkret kan man fråga sig om det kommer att gå att sälja ett enda hus på Skanörs vångar om inte debatten styrs upp i en annan riktning. Vad gör då kommunen med denna investering i infrastruktur? Paniken lurar bakom hörnet. En massflykt från Näset av boende som vill ”sälja i tid” kommer att sänka fastighetsvärdena radikalt och utsätta kvarboende högbelånade hushåll för stora ekonomiska risker.

Enda sättet att undvika detta är att gå ut med tydliga, sakligt underbyggda besked som stöds av Länsstyrelsen i syfte att lugna befintliga och tillkommande fastighetsägare.

Tyvärr är detta svårt eftersom besluten inte kommer att fattas av kommunen utan av Länsstyrelsen med överinstanser och Miljödomstolen i Växjö.

Länsstyrelsen har lämnat ett remissyttrande på utredningen Höga havsnivåer, detta är inget gällande regelverk. Däremot är yttrandet infogat i Länsstyrelsens svar även på detaljplanen för Axelsons torg med tillägget att Länsstyrelsen kommer att upphäva planen om den antas av kommunen. Därmed blir både frågan om de yttre vallarna och lägsta grundläggningsnivå +3,0 ställd på sin spets och den juridiska överprövningen av planen avgörande för om fortsatt planläggning på Näset kan ske eller ej. Remissen blir med andra ord regel när Länsstyrelsen fått rätt att tillämpa den i detaljplanefrågor. Kommunen har inget annat val än att antingen lägga ner planarbetet eller överklaga Länsstyrelsens upphävande efter antagandet till högre instans. Att lägga ner planarbetet ser jag inte som något alternativ, eftersom det stoppar all kommande planläggning för såväl bostäder som samhällsfunktioner (Skanörs centrum m.fl). Återstår att anta planen och överklaga upphävandet för att få en fristående och mer långsiktig dialog om vallsystemet på längre sikt än år 2050, samtidigt som samhället kan fortsätta att utvecklas. Jag hoppas därför att kommunstyrelsen antar planen.

Den viktigaste och för oss mest allvarliga aspekten av Länsstyrelsens remissvar på Höga havsnivåer har inte framkommit i debatten hittills. Länsstyrelsen underkänner de yttre vallarna, som är det egentliga och långsiktiga översvämningsskyddet, med hänvisning till att dessa inte kan tillåtas inom gällande naturreservat, naturskyddsområden och Natura 2000-område. ”Området skall fritt få utvecklas efter havsströmmarnas uppbyggande och nedbrytande krafter på sandavlagringarna”.” Skyddsvallarna är inte förenliga med detta syfte.”

Resonemanget innebär att de inre skyddsvallarna istället på längre sikt skulle behöva höjas till 3- 5 meters höjd, i kant mot bebyggelsen, samtidigt som badstränder, golfbanor och Flommar försvinner under havets nivå. Skanörsborna får ta en färja till Ljunghusen, alternativt köra på en bro över Ljungen. Hur korkat detta scenario än verkar, så är det läget idag och måste därmed vara utgångspunkten för kommunens agerande.

Ett flertal frågor är faktiskt inte tillräckligt utredda, i detta har Länsstyrelsen rätt. Vallarna kan inte bara bestå av ihoprafsade jordmassor, utan måste konstrueras som permanent vattentäta skyddsvallar för en bestående högvattensituation. Förslag måste presenteras, även med dagens teknik. Vi kan inte bara vänta på att framtiden skall lösa alla problem. Det finns gott om förebilder ute i världen.

Grundvattenhöjningarna måste utredas mer. Havsnivåerna höjer även grundvattnets nivå. Redan idag har vi grundvatten i dagen på många låglänta ytor. Vallarna kommer inte att skydda från översvämning ”inifrån”, genom grundvattenhöjning kombinerad med dagvattenansamling riskerar husen att bli stående i vatten, oavsett hur höga vallar vi har. Pumpning av grund- och dagvatten är en stor infrastrukturfråga som kommer att innebära en ekonomisk belastning för kommunen vid sidan om vallbygget. Vi måste omgående placera ut fler mätstationer för att få kunskap om hur dessa vattennivåer förändras relativt klimat och havsnivå, annars har vi ingen möjlighet att vidta relevanta åtgärder i tid.

Även om vi inte hittills sett några konkreta resultat av en permanent havsnivåhöjning är det dags att ta detta på allvar, det går inte att bara vifta bort i en ytlig debatt. Enbart den psykologiska effekten av pressens skräckbilder räcker för att skicka in hela Falsterbonäset i en plågsam stagnation med förskräckande konsekvenser. Kommunens omsorg om 10.000 invånare och 50 miljarder i fastighetsvärden kommer att stå mot Länsstyrelsens hävdande av statens naturintressen. Kommunen måste föra denna kamp med kraft och pondus.

Peter Krabbe