När historien upprepar sig… del 3

Heinrich Reuss grips av tysk polis för att ställas inför rätta.

Nu, under maj månad 2024, inleds rättegångar i Tyskland mot en gruppering som anklagas för förberedelse till terrorism och högförräderi. En av de huvudåtalade är Heinrich Reuss, enligt egen uppfattning prins av hertigdömet Reuss, beläget i det tidigare Östtyskland. Familjen Reuss hörde till de drabbade av kommunisternas markreform som jag beskrivit i tidigare avsnitt. De förlorade med andra ord allt genom konfiskationen efter WW2. Kvar av slottet finns ett medeltida försvarstorn och en tomt där Reuss försökt driva ett tivoli som försörjning. Vad familjen Reuss tycker om det återförenade Tyskland och dess vägran att kompensera adelsfamiljerna för deras förluster efter annekteringen genom Sovjetunionen kan vi lätt föreställa oss.

Vad som är högförräderi och vem som är förrädaren kan därför på goda grunder diskuteras. Ett väpnat angrepp på staten är naturligtvis formellt sett terrorism, men som jag redan konstaterat är saken slutdiskuterad i Tyskland – och EU – och någon annan lösning finns inte ens på kartan. Man kan därför knappast förvänta sig att den som förlorat mångmiljonbelopp på politiska beslut skall nöja sig med det. Reuss är inte ensam i den situationen och den stat som genomfört stölderna av den privatägda marken får nog vara beredd att gå i svaromål i en offentlig process som lär ge eko över resten av den civiliserade världen.

I december 2022 gjordes då ett tillslag med hjälp av 3000 poliser i syfte att gripa och säkra bevis mot vad man ansåg vara en förberedelse till statskupp i Tyskland. Efter 18 månader utredning är det dags att sätta offentlighetens ljus på ”terroristerna”, mycket välplanerat inför EU-valet om knappt en månad. Man vill, oavsett utgången, visa att högerextrema grupperingar (inklusive AfD) utgör ett hot mot demokratin. Högerextrema är alla till höger om liberalerna.

Förutom Reuss är 25 personer åtalade. Reuss är 72 år gammal och en medåtalad jämnårig avled i häktet efter 15 månader i cellen. I vad mån han fick hjälp på vägen vet vi inte, men CIA är duktiga på metoden. En annan åtalas även för mordförsök efter att ha fått spel när insatsstyrkan stormade hans bostad och i panik skadesköt två poliser.

Syftet med den planerade statskuppen var enligt åklagaren att införa en ny regeringsform. Man tog avstånd från statliga institutioner och ”den fria demokratiska grundordningen” (!) och stödde sig på ”konspirationsmyter”, QAnon-ideologin och var övertygade om att Tyskland styrdes av en ”djup stat”. Hmmm. Någon som känner igen sig? Enligt åtalet hade det nya Rådet planerat att förhandla om den nya statsordningen med de allierade makterna från WW2, som jag ser det en grov felbedömning eftersom dessa genom fredsavtalet var den direkta anledningen till Tysklands situation efter kriget och dessutom i hög grad utformade systemet med den tjänstemannakartell som under statschef och regering utgör vad vi kallar Deep State. De sannolikt fällande domarna kommer med säkerhet att resultera i minskad yttrandefrihet och skärpta lagar till skydd för det sittande systemet.

En annan aspekt i åtalet gäller de tyskar som kallas för Reichsbürger, vilket står för tyska medborgare som inte erkänner Förbundsrepubliken Tyskland i sin nuvarande form. De uppskattas till drygt 20.000 man och bedöms kunna medverka i ett väpnat kuppförsök. Man skall se detta mot bakgrund av att Tyskland inte formats av egen kraft utan genom de allierades beslut, i Östtysklands fall av den aparta Sovjetregimen. Den utländska ockupationen var under de första 30 åren mycket påtaglig i Tyskland, särskilt genom USA:s närvaro i den södra zonen med Frankfurt som ”huvudstad”.

Statskuppen skull rent praktiskt genomföras genom en väpnad stormning av riksdagshuset och arrestering av förbundsdagens medlemmar. Därefter skulle institutionerna ombildas med utgångspunkt i tyska intressen, inte de allierade ockupationsmakternas. Henrik Reuss skulle vara ny regeringschef, vilket visar att oförrätterna mot mark- och företagsägarna genom den kommunistiska markreformen och konfiskationen av deras tillgångar är den verkliga orsaken till denna planerade revolt. Om denna bakgrund kommer media garanterat inte nämna ett enda ord i referaten från domstolsprocessen. Reuss är dömd i förväg att försvinna för gott, som den kanske siste representanten för ett historiskt system som en gång för alla ändrat riktning mot nya, för flertalet okända marker.

Att revolten skulle ha kunnat lyckas finns inte på kartan ens, världen ser inte länge ut så. Istället blir rättegången ett propagandanummer i syfte att stärka globalismens grepp över en allt mer sviktande demokrati som tyvärr står på randen till sin egen undergång.

Med denna lilla granskning av Tyskland vill jag också peka på hur sionismen befäst sitt grepp om Tyskland sedan WW2 i enlighet med doktrinen ”håll USA inne, Ryssland ute och Tyskland nere”. Situationen blir allvarlig när demokratin hotas genom att partier som AfD i opposition mot sionismens liberaler riskerar att klassas som terrororganisationer och förbjudas. AfD kommer sannolikt att bli Tysklands största parti i kommande val, vilket man är väl medveten om. 80 år av förmyndarskap är nog för tyskarna. Därmed återvänder vi till våra egna problem…

Peter Krabbe

När historien upprepar sig… del 2

Återföreningens glädje – men med spruckna illusioner för vissa ….

Vi skall i detta avsnitt fortsätta med granskningen av vad som hände när en stor del av den etablerade västvärlden blev kommunistiskt, detta under perioden 1945 – 1990 då DDR var en realitet. När DDR upphörde att existera 1989 och Östtyskland och Västtyskland skulle återförenas, trots att de under närmare 50 år haft helt skilda och motsatta politiska system, skedde det inte utan konflikter.

Återförening – eller sammanbrott?

Man hade helt enkelt konfiskerat alla storgods i östra Tyskland – utan ersättning till ägarna – och stod nu inför uppgiften att åter igen privatisera ägandet. Det skulle ske genom det statliga Treuhandanstalt. Att lämna tillbaks gårdarna till de förra ägarna var av oförklarlig anledning inget alternativ, något som till och med fastställdes i EG-domstolen. Visserligen var många av herrgårdarna rivna och ägarna avlidna, men värdet var enormt och i många fall fanns arvingar i livet. Man var med andra ord nöjda med att ha krossat adeln och de konservativa storgodsens ägare för gott. Vem skulle då ta över ägandet?

I ett försök att legitimera fortsatta åtgärder instiftades en rad nya lagar, alla i syfte att ge den nya staten fullmakt att hantera ägandet enligt eget tycke. Mark och företag var ju de facto stulna från tyska medborgare, så situationen var inte  enkel. Treuhand var därmed ägare till 8.500 företag med 4 miljoner anställda och ett beräknat värde av 600 miljarder D-mark. De skulle sedan klyvas till 14.600 nya bolag. 2,4 miljoner ha jordbruksmark ingick också i paketet.

Det våras för globalismen.

Uppgiften var att privatisera snabbt och med maximal inkomst samt att försöka bevara så många arbetstillfällen som möjligt. Det innebar ändå att många företag fick avvecklas på grund av bristande lönsamhet, samtidigt som andra var attraktiva för utländska köpare. I detta sammanhang var västtyskar utländska. Den västtyska företagsvärlden var genom Marshallplanen redan uppbyggd med amerikanskt kapital och hade därmed ett stort inslag av judiskt ägande. Kraftverk, stålverk och varvsindustrin var attraktiv.

Av naturliga orsaker saknade östtyskar kapital för att själva köpa in mark och verksamheter, bara 6% av försäljningarna från Treuhand gick till östtyskar. Globaliseringen av östra Tyskland blev därmed i det närmaste total. Den nya förbundsstaten Tyskland blev därmed styrd av utländskt ägande på ett sätt som avvek starkt från övriga Europa.

Den petrokemiska industrin i Tyskland byggdes ut kraftigt vid inledningen av WW2 och samverkade med regimen. Flera anläggningar skulle efter kriget förstatligas och ingå i Treuhand. Bunaverken uppfördes av IG Farben före kriget men undgick att monteras ner för transport till andra sovjetiska områden i likhet med många andra industrier – DDR skulle bli agrart – och var en godbit för återköp. Gamla intressenter vädrade morgonluft och företag som BASF, Agfa,  Bayer AG och Hoechst stod i kö. Jag vågar utan att ha undersökt saken närmare påstå att många av dessa flyttade industrianläggningar finns i Ukraina idag. De skulle säkras för den sovjetiska produktionen på tryggt avstånd från västvärlden.

Bunaverken var för övrigt granne med ett än idag produktivt kolkraftverk som numera har skånska E.ON som ägare. Nåja, skånskt var länge sedan, nu är det ett tyskt globalt företag med huvudkontor i Västtyskland. I området finns också stora deponier från kemiskt avfall, täckta under böljande kullar där ingenting växer.

Sammanfattning.

Poängen med denna artikelserie är att visa hur det sovjetiska systemet med konfiskation av privat mark, följt av utförsäljningar för en spottstyver efter politisk kollaps, gynnade globalismens framväxt på ett sätt som vi nu åter ser i andra f.d. sovjetiska samhällen, för närvarande främst i Ukraina. Den industriella uppbyggnaden i sydöstra Ukraina är en direkt följd av DDR:s kollaps. Utvecklingen i Ukraina under sovjettiden är en kopia av motsvarande i DDR. De självägande bönderna utrotades redan efter den ”ryska” revolutionen genom folkmordet Holodomor, då miljontals bönder som vägrade lämna sina gårdar saklöst mördades. Revolutionen organiserades och styrdes av de judiska bankirerna i New York och Washington. På så sätt kunde man avlägsna den bromskloss som det privata ägandet utgjorde för storskaliga industriprojekt inom gruvindustri, stålverk, energiproduktion och varvsindustri. De gamla strukturerna med markägande adel och grevskap kunde effektivt utrotas och ge billig eller gratis mark till industrialisterna.

Vi har redan kunnat läsa om hur globalismens storföretag som Black Rock och Vanguard köper in enorma arealer jordbruksmark i Ukraina, allt styrt av politiska kontakter med krigsförande politrucker som Zelensky och hans back-up av judiska oligarker som Kolomovskij m.fl. Enligt uppgift köper västvärldens kemiska industriföretag – samma aktörer som i utförsäljningen av DDR men nu med hjälp av Soros – in mark i Ukraina i syfte att skapa kemiska soptippar som inte accepteras i väst. De tyska företagen ovan är numera förenade även med franska som Sanofi, ingående i de franska judeägda industrisyndikat som idag styr den franska politiken, inklusive presidenten. Vill man hitta trådarna till USA behöver man inte anstränga sig nämnvärt.

Det sammanfallande sovjetsystemet har med andra ord bäddat för de nya globalisterna genom att lägga allt markägande i politikernas hand, en ideal lösning för ett kunna bygga ett system som går ut på att storfinansen skall kunna styra politiken, inte tvärtom som vore det normala. Det gör f.d. sovjetrepubliker särskilt intressanta för globalisterna och försöken att störta deras nya regimer kommer att fortsätta tills allt är i deras händer, det gäller både Ryssland och Kina. Har vi svenskar någon anledning att delta i detta projekt?

Fortsättning följer…

Peter Krabbe

När historien upprepar sig… del 1

Mao, Stalin och till höger om Stalin, Walter Ulbricht, som skulle leda DDR in i kommunismens värld.

Ibland kan man tycka att pågående utveckling i världspolitiken är obegriplig. De flesta förklaringar kan man ändå finna i vår historia. Vad gäller globalisternas krigshets mot f.d. sovjetiska besittningar, som idag Ukraina, finns förståelsen att hämta om vi går åttio år tillbaks till Tyskland. Många ungdomar idag vet knappt att Östtyskland existerat eller varför. Det vet jag som levt under hela denna period. Jag skall i ett par artiklar binda ihop trådarna och skapa lite klarhet!

Krigsslutet 1945.

Alla vet säkert att vid krigsslutet efter WW2 delades Tyskland i två förvaltningszoner, det västra Tyskland under alliansen USA, England och Frankrike och de östra delarna under Sovjet. Berlin delades i tårtbitar till var och en. Man kan säga att Västtyskland renoverades efter västerländsk modell, medan Sovjet nu fick den godbit genom Östtyskland för omstrukturering till ett kommunistiskt samhälle som man sökt ända sedan den ”ryska” revolutionen 1918. Lite mindre än hela Tyskland, men bra nog.

Medan västalliansen valde att bygga upp och investera i de av kriget förstörda länderna – man såg det som ett gyllene tillfälle att kunna styra amerikanska storföretag och finansinstitut till en ny, väntande marknad – ville Sovjet skapa en ren jordbruksstat utan industri och eget liv. USA formulerade sin politik genom Marshallplanen, skapad av de från Tyskland bördiga judarna George Marshall och Henry Morgenthau medan Sovjet kontrade med sin Molotovplan.

Marshallhjälpen gavs i form av lån från amerikanska banker och uppgick till totalt 13 miljarder dollar, som skulle betalas tillbaks. Detta var klart 1971, 25 år senare. Men hjälpen var inte gratis. USA:s provision uppgick till 5% av lånebeloppet, vilket nog kan ses som en god investering vid tillfället. Dessutom avsattes ytterligare 5% som arvode till – hör och häpna – CIA, för hemliga operationer i Europa. Våra europeiska länder fick själva betala för att bli spionerade på, naturligtvis med hänvisning till vår säkerhet. Världens största underrättelseorganisation byggdes nu upp och den är fortfarande aktiv med att styra över politik globalt och dess kopplingar till Schwab i Tyskland började redan då. Men åter till kommunisternas projekt!

Den sovjetiska jordreformen.

Sovjetunionen såg mer ideologiskt på sitt nyförvärv, Östtyskland (DDR – Deutsche Demokratische Republik) och prioriterade avsikterna att utrota de konservativa storgodsägarnas inflytande över politiken.

Den gammaltyska strukturen med hertigdömen, prinsar och grevar med sina slott och enorma arealer av både skog och mark, var särskilt markant i nordöstra Tyskland. Att krossa dessa en gång för alla vägde tyngst. Man införde därför 1945 års jordreform direkt efter krigsslutet. Den innebar att en stor del av jordbruksmark och privat industri exproprierades för att tillfalla staten utan ersättning.

Marken överfördes till en markfond, som skulle genomföra en omfördelning av ägandet. Med storgodsen som målgrupp infördes en bestämmelse som medgav expropriation av gods med större areal än 100 ha. Detta innebar att 35% av arealen, totalt 3,3 miljarder ha, stals från den tyska aristokratin. Två tredjedelar av detta delades ut till småbönder och arbetslösa medan en tredjedel behölls av staten som statliga jordbruk (VEG).

Men det räckte inte med att storgodsens ägare blev av med egendomar de ofta haft i flera hundra år, de förlorade även rätten till all annan egendom som möbler och kläder och egendomarna plundrades på allt sitt innehåll. Dessutom fördrevs de från sina hemtrakter och internerades i många fall i arbetsläger eller sändes till Gulag.  Av dem som hade gårdar med storlek under 100 ha stämplades många som nazister och krigsförbrytare efter en godtycklig bedömning och tvingades ansluta sig till ett jordbrukskollektiv. I den tyska armén var det ett flertal officerare som hade en adlig bakgrund med släktgods i familjen. Det var därför enkelt att inkludera dessa i den kategorin. Totalt exproprierades 7160 av de största gårdarna och 4537 av de mindre.

När verkligheten kommer ikapp.

Man bedömde att jordreformen skulle komma att innebära ett behov av 100.000 nya hus, ladugårdar och stall till följd av omfördelningen till små jordbruk som inte existerat tidigare. Men det saknades både kapital och byggnadsmaterial.

Enligt ett regeringsdekret beordrades att slott och herrgårdsbyggnader skulle rivas för att byggmaterialet skulle kunna återanvändas till nybyggnationen.

Resultatet blev att de gamla kulturmiljöerna utplånades, vilket till och med retade de bönder som tidigare varit en del av dem, samtidigt som det tillförda byggnadsmaterialet av rivningsmassor var både i dåligt skick och arbetskrävande. Många herrgårdsbyggnader hade dessutom ockuperats av bostadslösa som därmed tvingades riva sina egna bostäder.

Tanken med småjordbruk på många händer misslyckades helt. Produktiviteten sjönk och bönderna klarade inte sin ekonomi. En övergång skedde därför från 1950-talet till jordbrukskooperativ för att skapa större och därmed mer bärkraftiga enheter. Det innebar en återgång till det gamla men med staten som ägare istället för aristokratin.

Avveckling av kommunismen.

År 1989 kollapsade DDR. En återförening med Västtyskland stod nu för dörren. Domstolarna fick gå på högvarv för att hantera processer om återlämnande av stulna tillgångar och gårdar. Alla anspråk på förlorad egendom avslogs av domstolarna. Istället menade man att återföreningen skulle finansieras med hjälp av försäljningen av de konfiskerade egendomarna. De hade ju tillförts staten för närmare 50 år sedan och man såg ingen anledning att återlämna dessa. Syftet med avnazifiering, demilitarisering och demokratisering motiverade åtgärderna. Slutet kom 2005 då EG-domstolen avslog en begäran från tidigare markägare att upphäva jordreformen! Locket hade lagts på över en av världshistoriens största stölder…

Nya ägare, gissa vilka!

I syfte att återskapa en privatisering (utförsäljning) av den konfiskerade egendomen bildades 1990 Treuhandanstalt med en chef och en styrelse. Dess första chef, Detlev Rohwedder mördades redan året efter. Mordet skrämde bort flertalet aspiranter till posten, men CDU-politikern Birgit Breuel lyckades driva verksamheten vidare. Känslostormen var enorm inför slakten av ett projekt som ruinerat tusentals egendomsägare.

Vad som hände med Treuhand och den konfiskerade jordbruksmarken efter 1990 skall vi se närmare på i nästa avsnitt! Fortsättning följer…

Peter Krabbe

En tillfällighet för mycket?

Notre Dame i Paris brinner.

Natten den 15 april 2019 antändes takstolarna i den franska medeltidskyrkan Notre Dame i Paris. Brandmännen kämpade under hela dagen den 16 april med släckningsarbetet. Under dagen rasade det man befarade – den höga spiran över långhuset – till allas förfäran. Den franska katolska kyrkans främsta symbol var på väg att falla samman. Kyrkans väggar klarade sig som genom ett under från att störta samman, men spiran föll till marken under spektakulära eldslågor med bolmande svart rök. Kyrkan var under renovering och byggnadsställningar gjorde det enkelt att ta sig in under taket. Den officiella brandorsaken är än idag, exakt fem år senare, okänd. Den inofficiella är hemligstämplad.

Börsen i Köpenhamn brinner.

Natten till den 16 april 2024 antänds takstolarna i den danska nationalikonen Börsen, uppförd 1625. Börsens spira, formad som tre sammantvinnade drakstjärtar, störtar under förmiddagen samman i ett moln av eld och rök. Hur mycket som kommer att återstå av byggnaden vet vi inte än, inte heller brandorsaken. Byggnaden var under renovering och byggnadsställningar gjorde det även här enkelt att ta sig in under taket. Liksom i Paris uppstår branden under natten när ingen av de i arbetet inblandade är närvarande.

Börsen i Köpenhamn före branden.

Om man inte ser sambandet mellan dessa båda händelser är man sannolikt både blind och döv.

• Båda byggnaderna är nationalikoner och omistliga kulturarv.
• De bränns ner samma datum med exakt fem års mellanrum.
• Båda byggnaderna renoveras för att kunna bevaras till framtiden.
• Båda byggnaderna har en symbolisk tornspira.
• Bilder visar att båda dessa tornspiror är huvudmålet för bränderna, de börjar under spiran och smälter gjutjärnskonstruktionerna i dem samtidigt som spirorna lyser som brinnande facklor tills de faller inför allas ögon.
• Båda bränderna skapar panik, förtvivlan och förstämning hos alla.
• Någon självklar brandorsak kommer inte att hittas i något av fallen.

Om man inte tror på det sannolika att två identiska och slumpmässiga bränder skulle inträffa exakt samma kalenderdag med fem års intervall , får man då fråga sig av vem och varför. Vi kan notera att branden i Paris – och sannolikt i Köpenhamn – gillas av många muslimer som ett straff riktat mot kristendomen och vårt samhälles historiska koppling till upplevt förtryck och dominans. I Paris med en bakgrund av terrorhandlingar utförd av islamister, i Köpenhamn med en bakgrund av hårdare tag mot invandrare från främst muslimska länder. Gemensamt för båda satirteckningar av dansk konstnär och publicering i Charlie Hebdo.

Samtidigt kan man tänka sig att detta är just vad någon annan aktör skulle vilja. Kasta skulden på muslimer i syfte att undgå uppmärksamhet själva. Därmed öka oron i samhället, skapa rädsla och osäkerhet. Detta känner vi igen från den satanism som finns inbakad i sionismen. Kännetecknande är förutom en högre teknisk nivå på insatsen, att ingen person går att identifiera, till skillnad från självmordsbombare och fundamentalister lämnas inga spår efteråt.

Därför finns inget svar på vem som egentligen mördade Kennedy, King, Lennon och tusentals oskyldiga i Twin Towers. Med Notre Dame och nu Börsen i Köpenhamn är fokus riktat på historiska byggnader med symbolvärde. Möjligen kan vi räkna även bron i Baltimore dit, uppkallad efter författaren av USA:s nationalhymn Francis Scott Key (se Ole Dammegårds analys). Ole pekar även på andra historiska händelser med kolonial anknytning, vilket kan vara relevant även med Börsen, som inte är en kyrka utan en handelsplats för ankommande fartyg från kolonialismens barndom. Genomgående är att skada eller krossa vår nationalkänsla, något muslimer knappast bryr sig om. I Frankrike är religionen stark, därför väljer man den mest älskade kyrkan, i det sekulära Danmark väljer man den mest älskade kulturbyggnaden. Detta understryker risken för en allvarlig händelse under OS kommande sommar, nationalismens främsta spektakel – nation kämpar mot nation.

Att sionister kan ligga bakom dessa händelser styrks av det faktum att regimer med stark underliggande sionistisk aktivitet som USA och Frankrike aldrig ”lyckas” avslöja förövarna. Om detta är relevant för Danmark också har jag i nuläget ingen åsikt om, men Sverige är definitivt i riskzonen. Att stärka statens roll och grepp om sina invånare är ett hallmärke för dessa aktörer och det sker genom att skapa just rädsla, oro och otrygghet i samhället. En liberal lagstiftning där våldsbrott ger låga eller inga straff bidrar.

Om en vederhäftig utredning hittar en förklarlig brandorsak till Börsens öde får jag skämmas, men jag tror att den risken är liten. Viktigast just nu är att identifiera och stoppa dessa samhällssabotörer en gång för alla. Var deras moraliska ribba ligger ser vi nu tydligt i samband med folkmordet i Gaza. Att man låter detta hänsynslösa dödande fortsätta trots kraftfulla tillsägelser från hela världssamfundet visar att man är säker på att världsherraväldet är nära. Det är allas vår skyldighet att visa att de har fel på den punkten.

Peter Krabbe

Napoleon tillbaks?

Så har då värmen kommit till Sydfrankrike. Temperaturerna infinner sig som vanligt på 25- 30-gradersnivån samtidigt som solen värmer och ger energi. I nordvästra Frankrike och längs Seines flodsystem är istället översvämningarna på katastrofkurs och många byar får se sina hus och gator stå under meterhögt vatten. Kusten mot Engelska kanalen drabbas av storm efter storm, med stora skador, jordbrukarna kvider av att se sina odlingar ruttna under vattnet och räddningsmanskapet hämtar åldringar med båt ur deras fönster, all el och telekommunikation är bruten. Biltak ses sticka upp ur en odefinierad vattenmassa där land och flod är ett. En diagonal genom Frankrike delar landet i katastrofområde respektive sommarparadis. Om allt detta nämns inte ett ord i svensk media, istället rapporteras från Japan, Kina, Ryssland och Sydamerika.

Macron fortsätter att spela pajas och hotar med diverse tokigheter. Terrordådet i Moskva av IS tolkar Macron som att nu kommer Ryssland att utföra ett liknande mot OS i Paris. Hur får man logik i detta? Jo, i takt med att Putin klarlägger vem som ligger bakom dådet i Moskva pekar pilen mot Ukraina, varifrån terroristerna både anlänt med bil och tänkt fly tillbaks. Dessutom handlade det om betalda legoterrorister, inte ideologiskt motiverade självmordsaktörer som drömmer om paradiset. Från Ukraina pekar det vidare mot NATO för planering och utrustning. Eller snarare Frankrike. Macron vet att Putin vet. Macron har sedan en tid stationerat en arméstyrka i Rumänien vid gränsen till Ukraina och hotar dagligen med att denna skall sättas in i strid på Ukrainas mark. Frankrike agerar därmed utanför NATO:s kommando i egen sak. Putin har meddelat att Macron bör skicka med lika många likkistor om han låter sina mannar gå över gränsen. De kommer han att behöva. Röd linje gäller.

Putin frågar sig hur CIA kunde veta att detta terrordåd skulle inträffa om man inte deltagit i planeringen, eftersom den annars skarpa ryska underrättelsetjänsten inte visste, vilket är rimligt. När man dessutom vet att sionistisk verksamhet tvångsmässigt ger en hint i förväg när man tänker ställa till med djävulskap, är slutsatserna logiska. Däremot finns det inte på kartan ens att Ryssland skull gå i fällan genom att agera mot oskyldiga idrottsmän och åskådare på ett OS. Detta försök att demonisera Ryssland ger bara ett löjets skimmer över det allt mer desperata NATO. För att skrämma fransmännen går man upp till nivå 5 med tungt beväpnade poliser överallt på gatorna.

Allvaret i allt detta är att man ändå kan tänka sig en noga planerad false flag under OS i syfte att kasta skulden på Ryssland och därmed få en anledning att gå över gränsen i öster. På så sätt skulle man kunna eskalera kriget innan valet i USA blir en realitet, det blir allt tydligare att man inte kommer att kunna spela bort Trump från presidentposten och därmed tvingas retirera till en fredsförhandling i Ukraina. Action i sista minuten.

Macrons kelande med sionistkompisen Zelensky kan vara svårt att förstå om man inte vet hur Macron totalt misslyckas i de afrikanska f.d. kolonierna. Förutom den fysiska attraktionen finns det sakskäl. Viktiga råvaror för Frankrike som uran till kärnkraftverken och litium till bilindustrin kommer nämligen därifrån. Ryssland tar allt mer över kompisskapet med de afrikanska ledarna genom att erbjuda utveckling istället för rovdrift på råvaror. Där har man hjälp också av Kina och Indien. Frankrike får snällt packa ihop sina militärförläggningar för resa hem till moderlandet. Detta skyller man nu, som dåliga förlorare, på ryssarna.

Det är rimligt att i nuläget se Macron personligen som det största hotet för att ett krig i större skala skulle kunna bryta ut under sensommaren. Vi får hoppas att de övriga aktörerna i den franska politiken – Marine Le Pen och Melenchon – sätter ner foten och stoppar denna eskalerande galenskap.

Peter Krabbe

Resebrev 2 från Sydeuropa.

Perspektiv från söder

I Frankrike pågår nu en upprörd debatt som berör kriget i Ukraina. Orsaken är att Macron gått ut i media med vad som närmast kan tolkas som en krigsförklaring mot Ryssland. Han hävdar att Frankrike är beredda att med kort varsel sätta in 20.000 man i Ukraina, uppbackad av en arméchef som tydligen är otålig i överkant vad gäller ett lockande världskrig. Franska jaktflyg har den senaste tiden också varit mer än lovligt aktiva i ryska gränsområden.

Naturligtvis skapar detta uttalande omfattande protester bland politiker i hela registret, främst höger under Marine Le Pen och vänster under Melenchon. Det kan liknas vid musen som röt och lär knappast skrämma någon, men gör ändå ett potentiellt krig till en förnyad realitet för fransmännen, vars marker är översållade av gravar från de senaste världskrigen.

Bakgrunden är tron på Frankrikes kapacitet som kärnvapenmakt, att landet med detta som garanti för att INTE själva bli anfallna av Ryssland skulle kunna agera mer aggressivt i Ukraina i konventionell krigsföring. Att Frankrike redan fyra gånger kommit till korta på grund av sin övertro på fransmännens förmåga som soldater tycks vara glömt, inte sedan Napoleons inledande framgångsrika krigståg har landet vunnit ett krig. Slutet har alltid blivit ett praktfiasko.

Det tycks inte gå in i fransmännens hjärna att Putin ständigt påpekar att NATO-trupp på ukrainsk mark och missiler riktade mot ryskt territorium kommer att besvaras med kärnvapen, inte med stridsvagnar. Inte heller att Ryssland är helt överlägset vad gäller beväpning och framför allt, uthållighet genom förmåga att producera nya vapen och ammunition i en längre konflikt. Om Trump vinner valet i USA kommer deras avgörande stöd i en av Frankrike startad militär konflikt att utebli och övriga NATO-länders väpnade styrkor att vända på klacken istället för att bli utraderade både i Ukraina och på hemmaplan.

Istället tycks den trekant som bildas mellan Macron, Zelensky och van der Leyen genom ett kramande och pussande som trotsar allt förnuft, bli föremål för folkens löje. Detta är inte längre politik, det är sandlådan på ett dagis. De blir allt mer ensamma i sin övertygelse att världen snurrar runt Ukraina och deras kamp för en ”fri” värld. Macrons förtroendesiffror sjunker som en sten och en färsk opinionsundersökning visar på absolut majoritet för Le Pen om det hade varit val idag. Hoppet står därför till EU-valet i juni.

Peter Krabbe

Ett resebrev från Sydeuropa.

GOD NATTO

Så var det då klart! Nu är vi för evigt räddade undan den ryska björnen och kan sova lugnt i all framtid. USA och alla dess lakejer vakar över oss och ser till att vi aldrig mer hamnar i en krigssituation. NATO är ju starkast i världen och ingen VÅGAR hota eller anfalla ett Nato-land.

Eller är det inte så, trots att vår eminente och kloka statsminister försäkrar oss att det är just så det är?

Nja. Om man inte gärna sätter sig i en bil med en blind vid ratten bör man nog inte heller sätta sig i sin röda stuga med Kristersson som hustomte. Riskerna att bilen krockar och att huset brinner ner är nog ungefär lika stora. Så om Kristersson är klok eller INTE KLOK lär visa sig inom kort.

Så varför jublar då samfällt både våra politiker, media och mannen på gatan? Har de alla missuppfattat något eller är det så enkelt att det är JAG som inte är klok?

Kanske det. Men jag kan ändå skissera vad som ligger närmast. Vi har tre faser framför oss.

• Den första innebär ett hybridkrig mot Ryssland som främst kommer att drabba de nytillkomna länder i alliansen som på ett avgörande sätt nu förändrar maktbalansen i världen, nämligen Sverige och Finland. Hybridkrig är inte ett krig som utkämpas mellan två krigsmakter, utan en långtgående mobbning av civilbefolkningen i vårt land. Sinnrika sabotage av vår industri och civilsamhället genom strömavbrott, dataintrång, raderade bankkonton och betalningsrutiner, havererade telefonväxlar och utslagna sjukhus och myndigheter. Vi kommer aldrig att kunna bevisa vem som ligger bakom, men kommer att få höra ” Ryssland närstående organisationer” som misstänkta. Det passar ju dessutom bra eftersom vår infrastruktur redan ligger en generation efter många utvecklingsländer och vi får nu någon att skylla på även när orsaken är vår egen oförmåga. Dessutom ger det våra ”vänner” chansen att bygga om och ”utveckla” våra databaserade nätverk så att de blir mer anpassade till en styrning från våra egna imperiebyggare.

• Den andra fasen innebär att vi blir delaktiga i en ekonomisk krigföring, som inte heller berör våra krigsmakter mer än marginellt. Vi blir solidariskt tvingade att omfatta alla beslut som tas i Washington rörande import- och exportförbud till den enda delen av världen som kommer att fortsätta att utvecklas. Sanktioner och restriktioner enligt långa listor kommer att avgöra vad vi får köpa och sälja, äta eller dricka. Våra affärer kommer att tömmas på varor från ”den förbjudna världen” i öster, trots att det ändå är där som solen går upp, även fortsättningsvis. Länder som Ryssland och Kina med tillväxt 5-10 % kommer att skratta högt när vi konstaterar negativa tal för vår egen del. Är det så svårt att förstå att dessa länder inte längre behöver oss, de klarar sig bättre själva?

• Den tredje fasen får vi hoppas dröjer lite till, men då är vi framme vid det militära krig som NATO hoppas på. Försvarsorganisationen går till anfall. Ingenting annat räcker för att knäcka ”de asiatiska skurkarna”, de måste utplånas med hjälp av bomber och granater istället. Men det räcker inte med soldater och stridsvagnar i ett för världen avgörande krig, alla vet ju att Putin kommer att använda kärnvapen eller hur? Men alla vet kanske inte att den främsta amerikanska krigsdoktrinen är ”first strike”? Den som slår till först med kärnvapen vinner kriget, snabbt och enkelt. Därför måste NATO vara först med att avfyra sina kärnvapenmissiler, innan ryssarna hinner lyfta ett finger. Turligt nog ligger USA på betryggande avstånd på andra sidan jordklotet, men Östersjöområdet med sina köpta jubelidioter inser naturligtvis att detta är nödvändigt för solidariteten inom NATO – vi hjälper varandra och Sverige har ju fått vara ifred i två hundra år nu, så visst är det vår tur att rädda världen? Vi vet ju att vi blir hyllade och ihågkomna för vårt mod, även om vårt f.d. land ligger i ruiner och våra kroppar blivit till aska, så var vi ju ändå hjältar. För ryssarna hade redan lyft ett finger, det låg redan på avtryckaren.

Skall vi avsluta med att vara tydliga? Sverige har just skrivit under sin egen dödsdom. Det finns ingen som helst tvekan om detta. När USA har fyllt norra Finland och Norge med kärnvapenmissiler riktade mot Murmansk, som är Rysslands livlina norrut, täppt till låset till Östersjön och Kaliningrad genom att spärra Öresund och de danska Bälten för rysk fartygstrafik och spärrat inloppet till Svarta Havet och Sevastopol med Turkiets hjälp så återstår bara för Ryssland att slå till mot dessa tre projekt och det blir inte med konventionella vapen, det kan jag lova. Norden kommer inte att existera längre, hur mycket vi än ropar efter NATO. Ryssland har ändå en bakdörr mot Stilla Havet, det kommer USA att få erfara. Denna gången är det vi själva som bygger en järnridå mot öster, men vi kommer att få fingrarna i kläm…

Så bilden av vår Kristersson när han skakar hand med en av världens ledande sionister i Washington är förvisso historisk, men kanske inte på det sätt som ni tror…

God Natto

Peter Krabbe

Ordning ur kaos?

Stor uppmärksamhet världen runt har Tucker Carlsons intervju med Putin den 8 februari 2024 fått. Under två timmar har Putin försökt förklara för den del av världen som främst styrs av USA och EU varför kriget om Ukraina uppstod och hur det skall kunna avslutas. Tittarsiffrorna lär redan överstiga 100 miljoner människor, som alla undrat varför det pågår ett krig i Ukraina.

Fick de då svar på sina frågor och går vi därmed mot ett avslut av kriget, eller det motsatta?

Först och främst kan vi konstatera att det mest revolutionerande i sammanhanget är att en amerikansk toppjournalist ger sig på att resa till Moskva för denna intervju samt att Putin beviljar den. Tucker lär få betala ett högt pris för detta i sitt hemland, där all positiv förståelse för Rysslands agerande betraktas som landsförräderi. I ett land (påstådd demokrati) där till och med en president riskerar att krossas under en okontrollerbar maktapparat lär inte heller den ende journalist i USA som vågar redovisa motsidans åsikter i all välmening komma undan oskadd. Vad som väntar Tucker Carlson återstår att se, i bästa fall klarar han sig tills Trump återigen kan kontrollera denna förödande maktapparat.

Putin inledde med en halvtimmas historisk betraktelse för att förklara för de historielösa amerikanarna hur de senaste tusen åren utvecklats på en kontinent där sådan historia existerar och spelar roll i människors medvetande. Ukrainas roll i denna historia är grundorsaken till att det finns en konflikt idag, hur etnicitet och nationella känslor kombinerat med kulturmönster och språk formar och upplöser gränser och nationsbegrepp.

Därefter lade Putin fokus på upplösningen av Sovjetunionen och de händelser i anslutning till det – förräderiet från NATO-staterna att inte hålla ingångna avtal om NATO:s expansion och istället rubba en rådande maktbalans genom att i princip omringa hela Ryssland med missilramper och militärbaser. Putin ställer sig frågan vad avsikten var med detta. Givetvis vet han det bättre än vi men väljer att vara diplomatisk och överlämna till västsidans representanter att lämna svaret. Denna fråga får då Tucker överlämna till sin president att besvara, vilket han inte kommer att kunna.

Hur skulle man kunna förklara inför åhörarnas öron att det handlar om ett försök av det judiska etablissemanget/ sittande finansmakt att genom NWO skapa en globalism som lägger världens styre under en hatt, nämligen deras egna svarta huvudprydnader. Att Ryssland inte har rätt att existera som nation eftersom all makt skall ligga under judendomen och styras från Jerusalem?

Putins intelligenta och diplomatiska svar blev istället att världen – likt människans två hjärnhalvor med olika uppgifter – behöver en maktbalans för att kunna fungera på bästa sätt. Detta gäller både för människan och för världen som helhet. Så fungerar också ett lyckat äktenskap (min kommentar).

Till sist kom man till diskussionens kärna – vad hände egentligen med Ukraina under tiden från Sovjets fall till krigsutbrottet 2022? Putin redogjorde för alla turer med upproret 2008, skiften av presidenter – lagliga och olagliga, Minskavtalet som skulle skapa ordning men bara var en skenmanöver från Tyskland och Frankrike, de lokala krigen 2014-15 och till sist den ukrainska mobiliseringen som föregick Rysslands intåg 2022. Gränsen var då nådd för Ryssland genom att alla delar av Minskavtalet hade totalt ignorerats och de ryska populationerna i sydöstra Ukraina varken hade fått den självständighet som stipulerades i Minskavtalet, eller fått sina rättigheter som exempelvis att få behålla sitt ryska språk, beaktade. Putin betonade på frågan att CIA var i högsta grad inblandade i detta scenario.

Han var ändå diplomatisk nog att inte nämna den roll som den judisk-amerikanska biträdande utrikesministern Viktoria Nuland, född av från Ukraina utvandrade judiska föräldrar, spelade i händelseutvecklingen redan 2008. Han kommenterade inte heller varken Zelenskys judiska ursprung eller de judiska ukrainska oligarkernas roll som finansiärer och uppviglare i Atlantic Council i syfte att bereda väg för NATO.

I den avslutande diskussionen berördes frågan om framtida fredsförhandlingar och Putin fick frågan om han hade övervägt att kontakta Biden i frågan. Frågan var mycket provocerande eftersom Putin inte gärna ville säga rakt ut att ett samtal med denna förvirrade och totalt hjälplösa president vore helt meningslöst, men antydde ändå att en konstruktiv motpart i USA ligger i ett annat lager, USA styrs inte av sin president utan av vad vi kallar Deep State. Detta med en underförstådd adress till Trump som utlovat en konstruktiv dialog när han återfått det ämbete som han borde haft redan för tre år sedan. Vi vet alla att med Trump kvar vid makten hade kriget i Ukraina aldrig brutit ut.

Putin försökte också få amerikanarna att förstå att världen ser inte likadan ut som för tjugo år sedan. Både Rysslands och Kinas ekonomiska utveckling har förändrat den ekonomiska maktbalansen på ett sätt som USA med sin gigantiska upplåning borde ha respekt för och väga in i sitt handlande. BRICS tar över allt mer av den internationella handeln och judarna borde omgruppera och inrätta sig efter detta (min kommentar). Istället rustar de för utökade krig och nya konflikter. Putin konstaterar att USA agerar väldigt långt ifrån sitt eget  territorium och borde inse sin begränsning.

Min egen bedömning är att Putin inte levererar något nytt i sak, allt är välkänt för oss som följer politik på nära håll. Däremot har Tucker möjligen med denna intervju fått många amerikaner att förstå varför kriget pågår och att det aldrig kan ta slut om inte USA med allierade slutar att leverera vapen till de stackars ukrainare som därmed går en säker död till mötes. Risken är att de som hade behövt lyssna på detta ändå aldrig kommer att göra det. Det gäller även våra egna politiker och duon Uffe/Pålle, som riskerar att dra in oss i ett krig som ingen önskar.

Om ingen i NATO/USA/EU regerar på Putins budskap visar det MED ALL TYDLIGHET att deras primära intresse inte är att skapa fred utan att istället starta ett nytt världskrig – som enda möjlighet att underkuva en värld som nu lämnar västvärlden långt, långt efter i den ekonomiska kapplöpningen. Detta är skandalöst och jag hoppas att de kommande valen nationellt och till EU sopar ut detta dregel en gång för alla.

Peter Krabbe

I spindelns nät…

Så har vi då påbörjat år 2024, ett år som på många olika sätt ser ut att bli ett ödesår för oss alla. Samtidigt finns här unika möjligheter. Som ett super-valår kommer befolkningarna i många länder att få sätta ner foten om de hittills ganska ostörda förberedelserna för globalisternas The Great Reset, viktigast är kanske presidentvalet i USA och valet till Europaparlamentet inom EU. Men också andra viktiga ekonomier, som exempelvis Tyskland, går till nationella val. Om vi inte utnyttjar detta – och bevakar vår rätt i valprocedurerna – får vi inga fler möjligheter att stoppa den globala slakten på demokratin. Istället kommer övergången till kleptokrati att fullföljas och ingen väg finns tillbaks till våra invanda samhällen.

Kleptokrati av klepto- och -krati (”stöldstyre”) är en stat som regeras av personer som utnyttjar regeringens möjligheter, naturresurser och folket för personlig vinning, ett statsskick där staten leds av ”tjuvar”. Det kan också användas mera allmänt för stater som är korrumperade. (Wikipedia)

Införandet av kleptokrati kommer att få begrepp som fascism och kommunism att blekna, de personer som hjälper varandra till makten har nämligen inget annat intresse för ögonen än sin egen personliga vinning och ser övriga människor som boskap, som kan mjölkas, styckas och konsumeras utan samvetskval. De förvandlas från levande varelser till statistik i en global årsredovisning, att ökas, minskas eller avvecklas efter behov. Behovet avgörs av det fåtal människor som utsett sig själva till att styra över vår framtid.

Låt mig vara tydlig! Slakten på demokratin pågår redan och har pågått i flera decennier, de kommande åren innebär bara att dörren stängs och låses. Vi kommer inte att kunna öppna den igen. När Klaus Schwab står i Davos och orerar om att ”vi skall inte äga någonting, vara fattiga och lyckliga” drar vi på smilbanden och tycker att han är en dåre som man inte behöver bry sig om. Men om man vet att hans organisation WEF sponsras av i stort sett hela den finansiella och industriella eliten i världen, kanske det är värt att tänka efter.

Den finansiella makten i världen har byggts upp främst under de senaste två hundra åren och är idag i det närmaste total. Från att ha haft sitt centrum i Norditalien och Sydtyskland under medeltiden har den under kolonialepoken flyttat vidare via Spanien och Portugal till Holland och England. I Europa har England tagit ledningen med London som centrum och därifrån har steget tagits över Atlanten till USA. Idag är makten lokaliserad till stadsstaterna City of London och Washington DC. Viktiga medspelare är Vatikanstaten och Schweiz.

Deras verktyg är respektive Bank of England, Federal Reserve, IOR i Vatikanen och BIS i Schweiz. De arbetar med olika men samordnade koncept. Låt oss se lite närmare på dessa!

• City of London arbetar i sann kolonialistisk anda med att dra in kapital och vinster från större delen av världen, men också med att se till att dessa medel stannar hos en liten privilegierad grupp av människor. Genom ett sinnrikt konstruerat nätverk av skattebefriade zoner, flertalet under brittisk flagga, kan de vinster som görs i den globala världen undgå beskattning och framför allt insyn. Förutsättningen för detta är anonymitet och skydd från högsta politiska nivå. Man har här skapat en finansiell värld, avskild från vanliga människors verklighet och med ett totalt skydd på anspråk från såväl stater som enskilda. När Schwab talar menar han inte denna, deras egen värld, utan vår krassa verklighet. För närmare info om detta se gärna bifogade video! https://topdocumentaryfilms.com/spider-web-britain-second-empire/

• Federal Reserve har som uppgift att trycka upp dollarsedlar och distribuera en penningmängd som står i balans med underliggande säkerheter. Banken bildades genom en kupp i parlamentet i Washington 1913 och ägs av de tio privatbankerna Rothschild of London, Rothschild of Berlin, Warburg of Hamburg, Warburg of Amsterdam, Lehman Brothers of New York, Lazard Brothers of Paris, Kuhn Loeb of New York, Israel Moses Seif of Italy, Goldman Sachs of New York och J P Morgan Chase of New York. Ledande familjer är Rockefeller, Rothschild och Warburg. Nio av tio av dessa banker har judiska ägare. Fed styr räntesättningen i en stor del av världen och därmed börserna.

De främsta profitörerna på 1929 års krasch var Goldman Sachs och Lehman Brothers. Till JP Morgans ”meriter” hör att ha varit huvudfinansiär för USA:s insatser i båda världskrigen, Boerkriget i Sydafrika och fransk-tyska kriget 1870. Morgan hade dessutom nära kontakter med Benito Mussolini i Italien och Hjalmer Schacht i Nazityskland.

• IOR ( Instituto per le Opere di Religione) i Vatikanstaten är en sluten bank, kallad världens hemligaste, som styrs av fem kardinaler. Syftet är att förvalta den katolska kyrkans enorma förmögenhet. Banken anses ha förbindelser med maffian och har anklagats för medverkan i penningtvätt.

• BIS ( Bank of International Settlements) har sitt säte i Schweiz och ägs av Federal Reserve, Bank of England, Bank of Italy, Bank of Canada, Swiss National Bank, Nederlandsche Bank, Bundesbank och Bank of France. BIS är den mäktigaste banken i världen, centralbankernas bank. På ägarsida dominerar Rockefellers. BIS håller 10% av penningreserven för minst 80 av världens centralbanker IMF och ett flertal andra institutioner.

Carroll Quigley beskrev BIS som ”del av en plan att skapa ett system av världskontroll, i privata händer, med möjlighet att dominera varje lands politiska system och världsekonomin i sin helhet”. Nämnas kan i sammanhanget att vår egen f.d. riksbankschef, den blygsamme Stefan Ingves satt samtidigt i styrelsen för BIS…

Samma finansfamiljer som kontrollerar BIS kontrollerar också WEF (World Economic Forum), IMC (International Monetary Conference) och WTO (World Trade Organization). Hur var det nu med Klaus Schwab? Börjar ni förstå sammanhanget?

Sammanfattningen av detta är att vi har en världsekonomi som ligger på två skilda nivåer, den övre – för de utvalda – skall vi vanliga dödliga inte känna till eller komma i kontakt med. Den lever sitt eget liv utom vår kontroll. Det är inte heller den som Schwab talar om. Han talar om VÅR värld, den undre nivån. Där kan man från den övre hämta påfyllning när det behövs, eller bara ansa så den inte växer för mycket. Eller som bonden – gräva upp potatis ur potatislandet.

Det är ju ändå så att vi, små strävsamma myror, behövs för att skapa mekanismerna för den finansiella skörden – arbetare till fabrikerna, soldater till krigen, konsumenter av alla prylar från tillverkningsindustrin och livsmedelsindustrin, poliser för att ta oss i nacken, fängelser för obstruktörer och sjukhus för att lappa ihop de som inte håller tillräckligt länge. Vi är och skall vara ett slavsamhälle. Om vi får det för bra utgör vi en risk för dem där uppe. Där är vi nu. Vissa av oss börjar till och med bli så kloka att vi förstår att det är någon annan som bestämmer, att demokrati är en teater för att hålla oss lugna och tysta, att vi frivilligt betalar för de krig som skall utrota oss själva.

Hur gör man då för att förvandla 8 miljarder människor, varav minst 5 anser sig vara hyfsat välbeställda, till fattiga lydiga slavar, utan anspråk att få bestämma över sina egna liv, familjer eller livsvillkor i övrigt? Det är egentligen ganska enkelt.

Förr odlade man sin torva och byggde sitt hus själv. Då fick man bränna ner hans hus och stjäla hans lagrade livsmedel. Ville man vara helt säker så satte man på mannen en uniform och skickade honom till kriget, risken var inte så stor att han skulle komma hem igen och familjen svalt ihjäl.

Idag har vi en konsumtionsekonomi. För att få allt vi vill ha, köpa ett hus, en bil, en båt, en semester, måste vi ta ett lån i någon av bankerna ovan. Lönerna får aldrig bli så höga att man kan köpa något utan att låna.

Räntorna och amorteringarna som vi aldrig kommer att kunna klara utan att arbeta lydigt och snällt bestämmer vem? Jo bankerna ovan. När bankerna vill att vi skall låna mer sänker man räntorna så att vi får råd, när vi får det för bra höjer man räntorna så att vi antingen tvingas sälja det vi vant oss vid att äga, eller om ingen vill köpa gå i konkurs och lämna allt. För att det vi tvingas lämna ifrån oss skall gå till rätt mottagare har man utvecklat ett system av värdepapper och säkerheter i form av pantbrev, inteckningar, skuldebrev, reverser, avbetalningskontrakt m.m.

Det som händer är att vad vi skrapat ihop på vår nivå går upp till den övre nivån, där det försvinner för våra ögon. Vi blir fattiga, de ”utvalda” blir rikare. Hur detta hanteras i finansvärlden kan vi studera genom att läsa den amerikanske finansanalytikern David Rogers Wells nyskrivna bok The Great Taking, som vi här kan presentera i svensk översättning som Den Gigantiska Stölden.

 Vad handlar den här boken om? Det handlar om att tillskansa sig säkerheter (panter), alltsammans, vilket är slutspelet för denna globalt synkrona supercykel av skuldackumulering. Detta genomförs som en mycket långt tillbaka planerad, intelligent design, vars fräckhet och omfattning är svår att omfatta för sinnet. Det som innefattas är alla finansiella tillgångar, alla pengar på banker, alla aktier och obligationer, och därmed all underliggande egendom hos alla offentliga företag, inklusive alla inventarier, anläggningar och utrustning, mark, mineralfyndigheter, uppfinningar och immateriella rättigheter. Privatägd personlig och fast egendom som finansierats med valfritt skuldbelopp kommer att tas på liknande sätt, liksom tillgångarna i privatägda företag som har finansierats med skulder. Om detta bara delvis lyckas, kommer det att vara den största erövringen och underkuvandet i världshistorien / David Rogers Well

David ser här finansmarknaden från insidan och låter oss ta del av sina erfarenheter. De pekar entydigt i riktning mot globalisternas språkrör Klaus Schwab. Dags då att ta Schwab på allvar och förbereda ett försvar mot globalisternas nådastöt. När vi har berövats alla våra tillgångar har vi inte längre mycket att sätta emot. Jag skall återkomma till en diskussion om Davids bok, eftersom den inte är helt lätt att förstå för läsare utanför banksfären. Översättningen är gjord av Sture Blomberg.

Peter Krabbe

den-gigantiska-stolden-1-1Ladda ner

Det brinner i knutarna…

Årets upplaga av Folk och Försvar har medfört en stor fördel för oss som har en alternativ syn på NATO:s image. Det svenska folket börjar nämligen förstå att det finns en avvikande agenda hos landets ledning vad gäller försvarets uppgifter. Istället för att stärka vårt eget försvar i enlighet med Sveriges traditionella roll i världspolitiken har vi nu fått en regering som förordar provokativa och krigsskapande samarbeten med världens mest aggressiva nationer, allt i syfte att hjälpa globalismens aktörer att locka in det asiatiska blockets nationella försvarare i en förödande krigskarusell, med enda syfte att krossa deras växande ekonomiska övertag i en värld som nu snabbt ändrar utseende. Den asiatiska ekonomin står på tröskeln till absolut dominans över en västvärld som istället närmar sig konkursens rand.

Stora delar av Asien har kontrollerats av västvärldens kolonialmakter Spanien, Portugal, Frankrike och England ända sedan 1500-talet, de har vant sig vid att kunna styra och ställa som man vill. Kina, Indien och Rysslands snabba ekonomiska utveckling får nu kolonialmakternas fotspår att framstå som fossiler med enbart antikvariskt intresse. Anledningen är – förutom en snabb utveckling av kunskapsnivån – att världens kvarvarande råvarutillgångar finns där och inte längre hos oss. Vi har själva lagt grunden för deras exploatering, men förlorat kontrollen över utvinning och vinsthantering. Följden har blivit att de nya asiatiska storstäderna får USA:s stolthet Manhattan att se ut som en hundkoja i jämförelse. Ve och fasa. Här krävs det bomber!

Inte ens de judiska bankirerna som hållit västvärlden i ett järngrepp i århundraden har förmått tränga igenom de politiska spärrarna i öst för att försöka ta över kontrollen. Putin har varit målvakt i detta avseende och Asiens ledare följer efter. Panik i Israel! Inte ens arabstaterna går att styra längre, man badar i olja och därmed pengar till både välfärd och arméer. Ryska vapen överträffar amerikanska i prestanda. När de amerikanska vapenleverantörerna går i konkurs är Israel illa ute. Araberna har lagt svärden åt sidan och lyfter på locket till sina välfyllda robotförråd istället. Kamelerna har bytts mot dödsbringande drönare. Spelplanen har fått ett nytt utseende.

Situationen är egentligen densamma som rådde under slutet av 1800-talet, då engelsmän och fransmän med förskräckelse såg det nya förenade Tyskland växa ekonomiskt i en takt som fick kolonialismens tidigare herrar att tappa byxorna. Detta måste vi stoppa! Svaret blev ett världskrig där man provocerade fram ett krig mellan Tyskland och deras konkurrenter för att knäcka Tysklands växande ekonomi. Det lyckades ju bra, man knäckte både Tyskland och tsarens Ryssland och stoppade Tysklands expansion i det av England och Frankrike kontrollerade Mellanöstern och Afrika. Turkiet fick svälja förtreten och pausa sina drömmar om ett återupprättat Ottomanskt Rike.

När de judiska bankirerna försökte sopa ihop resterna av Tyskland efter WW1 för att ta över både inkråmet och styret kom den där eländige korpralen (citat Churchill) och skapade en ny stormakt IGEN, nu utan judiskt kapital. Ve och fasa, dags för ett nytt krig! Det gick som det brukar när en slåss mot alla.

Efter WW2 blev det ordning igen – judiskt styre i västvärlden, inklusive Tyskland. Israel på plats i Mellanöstern. Världens finanser styrs från USA, USA:s finanser styrs av Federal Reserve, Federal Reserve styrs av judiska banker. Nu skall väl ändå allt fungera?

Men kommunismen hade blivit övermogen och Sovjetunionen avvecklades. Asiens stater började tillämpa centralstyrd marknadsekonomi, där avveckling ersattes med utveckling. Kolonialmakterna sparkades ut en gång för alla, deras papperspengar ersattes med det äkta guld som väst trodde låg och väntade på dem istället. Oljan flödade och Asiens ekonomier växte upp som svampar ur jorden. Samma katastrofsituation som i Europa 1914. Här behövs ett nytt krig!

Ryssland var naturligtvis farligast. Deras planer för försäljning av sina enorma olje- och gasfyndigheter till Europa, skulle visserligen skapa ökat välstånd i EU, men samtidigt skulle ju Ryssland bli ett rikt land. Det måste förhindras med alla medel! Precis som med Tyskland för hundra år sedan. Det gäller att agera i tid! Ryssland måste knäckas, även om Europa följer med på kuppen! USA ligger ju ändå säkert på andra sidan Atlanten, lite får de väl lida – baguettebärare och spagettiätare! De har ju ändå sina viner att trösta sig med.

Vårt öde är att NATO, med syfte att försvara västvärlden mot kommunismen, inte kunde läggas ner eftersom dess krigsmakt är en grundbult i amerikansk ekonomi. Utan vapenindustri inget USA. Utan krig ingen vapenindustri. Utan krig inget USA. Hmmm.

Är ni trötta på all historia? Låt oss då se på vad som händer idag!

USA har ersatt Europas ekonomiska kolonisering av övriga världen med en militär kolonisering som innebär att världens största militärmakt har militära baser över i stort sett hela jordklotet. Syftet är naturligtvis att kunna garantera de amerikanska storföretagens fria tillgång till råvaror och billig arbetskraft för sin egen industri. Numera kan man acceptera att denna industri finns i de länder som har råvarorna, förutsatt att man styr deras statschefer och därmed deras befolkningar. Därför behöver man ha en krigsmakt på plats som kan garantera detta. Om någon i sitt nationalistiska patos skulle vilja sköta sig själv måste ju detta tas omhand. Det vore ju ett brott mot demokratin och demokrati finns bara i USA. Eller inte…

USA:s överlevnad är beroende av landets förmåga att styra världens ekonomi. Med hjälp av sin krigsmakt måste man ta ekonomiska positioner i de viktigaste utvecklingsländerna, speciellt de som har en snabbare teknikutveckling än USA självt. Men det går inte längre lika lätt som när man initierade WW1 och WW2. USA hinner inte med. I denna kapplöpning mot tiden föds många agendor.

• Den viktigaste är att ta över den statliga kontrollen över det snabbt växande asiatiska blocket. Det kan man inte längre utan att starta ett krig.
• En annan är att minska jordens befolkning radikalt. Det handlar om möjligheten att behålla kontroll. Israels 15 miljoner invånare eller USA:s 350 miljoner kan inte stå emot världens 8 000 miljoner invånare. Därför behöver man krig, svält, sjukdomar eller naturkatastrofer riktade mot utvalda grupper. Kristna och muslimer är sådana favoritgrupper av förklarliga skäl, fundamentalistiska religiösa är svårast att styra. De ses dessutom som avarter till judendomen. Arbetskraft kan idag ersättas med robotar. Enklast och snabbast är ett världskrig med modern teknik.
• Ytterligare en är att hindra utvecklingsländer från att bli rika på naturtillgångar som olja, gas och metaller. Dessa länder måste istället tas över genom krig. Ett alternativ är att förbjuda användningen av dessa råvaror, det gör man genom att skapa klimatagendan. De minsta länderna kan kompenseras ekonomiskt.

Om vi ser på världskartan är den sannolika planeringen följande:

Ett dominospel där Ukraina med hjälp av NATO skulle fälla Ryssland, vilket i sin tur skulle fälla eller isolera Kina och Indien ekonomiskt. Det skulle dessutom försvaga Europa så tysk teknik kan tas över till USA. Det har redan misslyckats, men skördar fortfarande människoliv i Ukraina.

Israel har alltid haft planen att ta över kontrollen över Mellanöstern. Det går inte längre eftersom arabländerna numera går över till den ryska sidan och gör sig oberoende av amerikansk ekonomi, det enda tidigare påtryckningsmedlet för deras passivitet. Israel kan inte stå emot ett enat muslimskt samfund och har räknat med att motsättningarna mellan sunni och shia skall hjälpa dem i en väpnad konflikt. Det kan de glömma. Med ett provokativt USA på plats kommer Israel att bli utplånade i ett nytt världskrig. Världen ser annorlunda ut idag! Det främsta byteslandet, Iran, har försvarsgarantier från både Ryssland och Kina. Den upptrappning vi nu ser i Kinesiska sjön är USA:s varning till Kina – håll er borta från Israel, annars tar vi över Kinesiska sjön med olja och allt och Taiwan kommer att styra Kina istället för det omvända. Glöm Taiwan! I denna problematik har vi stubinen till WW3. Kina vill inte ha krig utan fredlig handel. Återstår att se om hoten räcker för att Israel/USA skall kunna ta Iran utan inblandning av tredje part, för det kommer man att göra.

Turkiet går balansgång. Som NATO-land väntar man på sina stridsflygplan från USA. Sverige kommer lyckligtvis inte in i NATO innan turkarna har fått dem och därmed en av världens starkaste arméer. Men om USA går in i Mellanöstern mot muslimer kommer Turkiet garanterat att lämna NATO för att strida med sina muslimska vänner i Mellanöstern mot just NATO. Mellanöstern är för turkarna Ottomanska Riket – inte Israel. Med Turkiet som förstärkning till koalitionen Ryssland- Kina- Iran- Saudiarabien- Egypten och alla numera beväpnade araber i våra egna länder rekommenderar jag alla att snarast flytta från Sverige. Det gäller även tyskarna, med 2,8 miljoner turkar redan i landet.

Sverige då? Jo med Sverige som motor i en nordisk lydtrupp inom NATO för att angripa Ryssland norrifrån, kan jag hålla med Pålle om att vi lever farligt och bör förbereda oss för krig. Men det är vi som orsakar det, inte Ryssland. De gamla vikingarna blir kanonmat som serveras av de krigsgalna engelsmännen på ryssarnas bord. För vi är inga vikingar längre, snarare sillmjölkar som gömmer sig bakom sina kvinnor på slagfältet. Kampen om Östersjön kommer dock att avgöras i första ronden på teknisk knock-out. Det blir ett vinterkrig – utan el.

Planeringen i Washington är då sannolikt ett trefrontskrig mot Ryssland för att slå ut deras kärnvapenarsenal. Sverige/Norden/USA från nordväst, Israel/USA från söder och USA/Japan/Sydkorea från öster via Kina och Nordkorea. Engelsmännen kan lugnt avvakta för att se vad som blev kvar. Poängen är att allt detta sker samtidigt, Ryssland kan lätt ta var och en för sig, men inte alla tre samtidigt. EU kommer att få problem med Turkiet, som nu öppnar dörrarna. En okontrollerad migration tillsammans med redan befintliga muslimer lamslår EU och binder militären på hemmaplan. Detta krig kommer att utspela sig under åren 2025-2030. Därefter tror judarna att de kan tacka Gud för att äntligen ha fått styret över världen. Men vad finns kvar att styra över? Aska och förkolnade lik.

Det är vår skyldighet att förhindra denna utveckling. Vi kan börja med att avsätta vår regering och ställa krigshetsarna inför rätta. Utnyttja den betänketid som Turkiet och Ungern har gett oss för att annullera ansökan till NATO! Sverige skall vara ett neutralt land i likhet med Schweiz och stå för stabilitet och fortlevnad! Det handlar om våra barn och barnbarn – vill vi inte ge dem en framtid på samma sätt som vi själva fått? Det är allas vårt ansvar!

Peter Krabbe