Frankrikes Svarta Fredag

Kriget har bara börjat, skriver Nice-Matin, den största tidningen i franska Alpes Maritime. Vi har påbörjat en lång strid mot den radikala islamismens mörkerkrafter, som helt enkelt vill terrorisera oss, besegra oss och påtvinga oss sin egen lag. Frankrike har redan 10.000 man mobiliserade för att bekämpa terrorismen. Vi kommer att vinna det kriget, för demokratin är fortfarande starkare än fanatismen, fortsätter tidningen. Men tyvärr kommer vi att få se fler dramer och få se fler nya offer falla.

Den gripne 35-åringen för attentatet i Saint Quentin-Fallavier, som halshögg sin chef och försökte spränga fabriken i luften är av algerisk härkomst men är född i Frankrike och lever här med fru och tre barn. På gängse ISIS-manér spetsade han sin franske chefs huvud på ett stängsel och dekorerade med ISIS-flaggor. Trots att han tidigare stått under övervakning för sin radikalisering kunde han, i likhet med de inblandade i Charlie Hebdo-dådet genom att uppträda som ”normaliserad” få polisen att släppa efter på övervakningen.

Händelsen ställer frågan på sin spets – hur skall ett land med 6 miljoner invandrade muslimer, som ytligt sett är anpassade och etablerade i samhället, kunna spåra potentiella terrorister och föregripa denna sortens attentat? Alla inser säkert att detta är omöjligt. Skall vi då tvingas leva vidare med en accelererande destabilisering av våra demokratiska samhällen, där de islamistiska krafterna växer sig allt starkare? I Frankrike tar man i alla fall krafttag mot våldet, i vad mån det hjälper återstår att se. Tidningsrubrikernas Svarta Fredag lär bli vardagsmat i framtiden, kanske lär vi oss till och med att förstå israelernas situation och frustration över att aldrig få lugn och ro i islamisternas häxkittel.

Peter Krabbe

 

Nir Shaviv: Koldioxidutsläppen är INTE orsaken till 1900-talets uppvärmning!

95% av alla vetenskapsmän som får tillräckligt bra betalt av IPCC hyllar AGW-hypotesen. Men det finns också några som ägnar sig åt vetenskap på objektiva grunder. En sådan är den israeliske astrofysikern och professorn Nir Shaviv vid Jerusalems Universitet. I sitt forskningsarbete har han kunnat konstatera att de globala variationerna i havsnivåer har ett klart samband med solcyklerna. Att varmare hav genom sin då expanderande volym medför havsnivåhöjningar är redan väl känt. Men är de lokalt varmare världshaven en följd av AGW-hypotesen, den av människan orsakade uppvärmningen genom koldioxidutsläpp? Eller finns det andra orsaker?

Havsnivåförändringarna följer på ett övertygande sätt solcyklernas variationer i kosmisk strålning. Undre bilden visar de måttliga havsnivåförändringarna under 1900-talet.

Shaviv visar att mer än hälften av den värmemängd som under 1900-talet har värmt oceanerna kan härledas till variationerna i kosmisk strålning, vilka i sin tur styrs av de 11-åriga solcyklerna. Påverkan genom utsläpp av koldioxid är försumbar. Under de senaste 18 åren har mängden koldioxid i atmosfären ökat kontinuerligt, trots att temperaturhöjningarna avstannat. Detta visar att AGW-hypotesen är felaktig och att IPCC dragit fel slutsatser. Istället kan vi se ett nytt mönster genom att delar av oceanerna, särskilt nordöstra Atlanten, blir kallare. Boende i Västeuropa och östra USA har svårt att relatera till en påhittad ”Global Warming” när vi sitter och huttrar i midsommarkylan. Om vi istället relaterar till solcyklerna kan vi lättare förstå varför den beryktade uppvärmningen lyser med sin frånvaro på våra breddgrader.

Storleken på 1900-talets havsnivåhöjningar beräknar Shaviv till c:a 20 cm sedan år 1880, ganska långt ifrån de meterhöga höjningar som inkompetensen i Sverige (Länsstyrelsen) anser att vi skall ha som planeringsunderlag, trots att prognoserna för solens tämligen regelbundna beteende entydigt pekar mot ett svalare klimat under de kommande 100 åren. Att havsnivåhöjningarna på norra halvklotet i verkligheten knappt är mätbara tycks inte bekymra prognosmakarna. Östersjön hade under 2014 rekordlåga havsnivåer, som till och med utgjorde en fara för sjöfarten genom att sjökorten visade för stora vattendjup.

Det är idag allmänt känt att IPCC:s agenda är baserad på politiska (och numera även religiösa) målsättningar snarare än vetenskap. Att inte fler reagerar över detta historiskt sett gigantiska bedrägeri är en av vår tids största gåtor.

Peter Krabbe

http://business.financialpost.com/fp-comment/carbon-week-the-sun-raises-the-seas

Är sista ordet nu sagt om Skanörs centrum?

Den 12 juni presenterar Sydsvenskan planförslaget till Skanörs centrum, etapp 1, med rubriken ”Skanörs torg skall bli en bättre mötesplats”. ICA-handlaren Jonas Rosberg presenterar sin vision med orden ”allt kommer att bli nytt, fräscht och tidsenligt. Och vi får en ännu trevligare atmosfär.” Mot bakgrund av den kritik jag framfört på sociala medier mot planförslaget har jag inget emot att även ICA-handlaren får yttra sig, men vad menar egentligen Rosberg? Att det byggs en ny koloss i den kulturhistoriska stadskärnan som kanske hade passat bättre i Hyllie kan vi ju inte förneka, får vi fräschare grönsaker skall vi inte heller klaga men vad är det som blir tidsenligt? Att 20 % av parkeringsplatserna försvinner så vi får ta cykeln istället när vi skall handla, att Bäckatorget blir ett hopplöst isolerat stadbyggnadsrudiment till förmån för ”Skanörs torg” vid Mellangatan, eller att ICA totalt tar över all centrumhandel genom att äta upp övrig småskalig detaljhandel i området?

 

Byggrätten för ICA illustrerad i enlighet med planbestämmelserna.

Att ICA har ett visst inflytande över Sydsvenskan förstår alla vi som får genomlida måndagsexemplaren av Sydsvenskan, som till 1/3 består av ICA Malmborgs veckobilaga, men vore det ändå inte på sin plats att återge åtminstone något av den konkreta kritik som framförts mot planförslaget av andra, särskilt boende i Skanörs stadskärna, vilka drabbas värst av ändringarna?

När samtidigt den ofrånkomliga utbyggnaden av Toppen-området i Höllviken aktualiseras med planerna för ännu en stor livsmedelsbutik och direktinfart från väg 100, måste man ställa sig frågan om det är långsiktigt hållbart att fortsätta med en utbyggnad av ICA Skanör på stadsmiljöns bekostnad. Den centralisering av detaljhandeln som präglar Toppen-konceptet är inte rätt väg för Skanör, där istället ett främjande av fristående butiker, insprängda i den unika gatumiljön, borde vara ett självklart val för politikerna. En ICA-butik med ett prisläge väsentligt högre än sina syskonbutiker kan aldrig bli långsiktigt bestående, inte ens om man nu försöker samla all övrig detaljhandel under sitt eget tak.

Peter Krabbe