En förskräcklig historia – Globalismen och befolkningskontroll. Del 1.

I dessa dagar när tydligen alla utom de rättänkande förses med epitetet rasist, kan det vara på sin plats med en tillbakablick på den sanna historien om rasismens egentliga bakgrund och ursprung. Kanske kan det ge lite perspektiv på företeelsen och dess syften? Att rasism handlar om eliminering av dem som man inte vill ge en plats i framtidens samhälle, om liv eller död. Inte om vänster eller höger. Inte ens om mångkultur.

Den som är nazist är naturligtvis också rasist. Men började det där, i Hitlers kammare, eller ser verkligheten annorlunda ut? Låt oss göra en resa bakåt i tiden för att utröna om rasismen dog med nazismen eller om den istället finns kvar i dagens samhälle i oförminskad omfattning – men kanske inte där vi förväntar oss! Vi skall följa spåren för att försöka hitta rasismen i sin nya, verkliga förpackning!

”Vetenskapen” om rasteori kallades för eugenik och föddes i England under 1880-talet genom Darwins kusin Francis Galton och grundade sig förstås på Darwins arbete 1859 ”Om arternas uppkomst”. Darwin tog intryck av Thomas Robert Malthus, som redan 1798 skrev sin ”uppsats om befolkningsprinciperna”, där Malthus konstaterade att befolkningstillväxten kunde förväntas bli större än den möjliga livsmedelsförsörjningen, vilket skulle leda till återkommande svält och död i syfte att eliminera ”överskottet” i befolkningen. Denna förväntade obalans ligger som grund för en av globalismens främsta doktriner och är mer aktuell än någonsin idag, när världens befolkning växer lavinartat. Globalismens företrädare hävdar att befolkningen bör minskas till en tiondedel av den nuvarande för att passa filosofin om fåtalets oinskränkta kontroll över flertalet. Depopulation (befolkningsminskning) är tanken bakom det mesta av det vi ser i den globala politiken än i våra dagar. Den drivs inte av nazister, utan av våra etablerade regeringar i västvärlden – varav flertalet i ärlighetens namn inte har en aning om vad de egentligen håller på med…

Rektorn vid Stanford University, David Starr Jordan skrev redan 1902 i sin bok ”Blood of a Nation” att fattigdom var en ärftlig genetisk egenskap, precis som talang var det. Två år senare grundade Carnegie Institute Eugenics Record Office, där registerkort över befolkningen samlades för att kunna planera undanröjandet av hela blodslinjer som ansågs mindervärdiga. Den ideala långa, blonda, blåögda nordiska rasen utsågs här till föredömet. Carnegie finansierade 1911 en studie om ”De bästa praktiska åtgärderna för att skära bort den defekta arvsmassan i befolkningen”. Observera att Hitler samtidigt satt och målade tavlor på Wiens gator, totalt ointresserad av politik.

Den stora sponsorn av eugeniken dyker nu istället upp genom John D Rockefeller Sr, som 1913 i spåren av den första federala inkomstskatten bildade den skattebefriade Rockefeller Foundation. Detta i gott sällskap med Andrew Carnegie, som i protest mot en så tokig företeelse som en skatt hävdade att ”en förmögenhet som passerar genom händerna på ett fåtal kan bli en betydligt mäktigare kraft för att lyfta upp vår ras (!) än om den fördelas i små summor till människorna själva”. Jo, ni läser rätt, vissa är tydligen lite mer än bara människor…

Till dem som gärna finansierade eugenik hörde förutom Rockefeller även E.H. Harriman, bankiren J.P. Morgan, Mary Duke Biddle (tobak), Cleveland E. Dodge (bilar), John Harvey Kellogg (flingorna ni äter till frukost) och Clarence Gamble från Procter & Gamble. Högst på önskelistan stod tvångssterilisering av mindervärdiga människor. På lönelistan stod bl.a. Margaret Sangers, som genom uttalanden som ”obalansen mellan födelsetalen av lämpliga och olämpliga är obestridligen det största nuvarande hotet mot civilisationen” och ”hur man skall kunna begränsa och motverka överfertilitet hos de psykiskt och fysiskt defekta” gjorde henne till en nära vän i familjen Rockefeller.

Först under 1920-talet var det dags att sprida denna i det amerikanska etablissemanget djupt rotade ideologi till Tyskland, något som skedde på initiativ av och med finansiering av Rockefeller Foundation.  Hitler berömde de amerikanska insatserna inom eugenik i sin bok Mein Kampf 1924, under 1930-talet var det dock Heinrich Himmler som styrde den tyska utvecklingen av ”rashygien”, främst med hjälp av tysken Ernst Rüdin vid Kaiser Wilhelm-institutet (KWG) i Berlin. En tysk steriliseringslag fastställdes av Himmler 1933 och skulle medföra att c:a 400.000 tyskar tvångssteriliserades och att tusentals funktionshindrade barn avlivades. Detta var, som vi vet, bara början.

En av grundarna av det Rockefellerfinansierade American Eugenics Society (AES), Madison Grant, fick Hitlers sympatier för uttalanden som ”Amerika har blivit angripet av ett stort och ökande antal svaga, nedbrutna och psykiskt handikappade av alla raser” och att detta krävde ”ett strikt system för urval genom eliminering av dem som är svaga eller olämpliga- med andra ord, de socialt misslyckade”. Grants företrädare Paul Bowman Popenoe hade redan 20 år tidigare krävt avlivning för att ” upprätthålla rasens kvalitet”, dock utan större framgång.

Under det kommande världskriget blev Otmar Freiherr von Verschuer chef för det tyska eugenikinstitutet i Berlin, vid hans sida som assistent fanns Josef Mengele, som skulle få koncentrationslägret i Auschwitz som plats för sina dödliga experiment på fångarna. Mengele flydde till Sydamerika efter krigsslutet, medan von Verschuer fick amerikansk hjälp med att fly från Tyskland 1945. Rockefeller, som fått kalla fötter vid krigsutbrottet, återupptog sin finansiering av verksamheten efter kriget. Föga förvånande togs von Verschuer upp som ärad medlem i AES, som nu döptes om till American Society of Human Genetics, eugenik var inte gångbart längre – nu handlade det om genetik istället!

Rockefeller Foundation satsade nu på ett nytt kontor i Köpenhamn under namnet Bureau of Human Heredity, där von Verschuer fick en diskret arbetsplats dit han 1947 flyttade över ”forskningsresultaten” från Auschwitz. Som samarbetspartner fick han dansken Tage Kemp, en kollega från AES. Kemp skulle 1956 bli värd för den första internationella kongressen om mänsklig genetik.

Danmark var dock inte ensamt, Sverige hade genom Statens Institut för Rasbiologi under perioden 1934 – 1976 genomfört 63.000 tvångssteriliseringar i samma andas namn som den tysk-amerikanska. Under 42 år av socialdemokratiska regeringar fortsatte verksamheten utan nämnvärda protester. Man såg ett alltför stort antal ”mindervärdiga” medborgare som ett hinder för genomförandet av sociala ekonomiska reformer, som barnbidrag till flerbarnsfamiljer. På så sätt kunde rasförädlingen få en plats även i folkhemstanken, uppbackad av de i ämnet väl bevandrade amerikanarna…

Man hade nu framgångsrikt tvättat bort spåren efter den gamla eugeniken och paketerat om hela sitt material under det moderna namnet genetik. Därmed hade man skapat en ny plattform för efterkrigstidens utveckling som skulle leda vidare till vår tids globala livsmedels- och läkemedelskontroll – allt utan att behöva ändra den underliggande och bärande tankens planer för global, selektiv befolkningsminskning och makten över vem som skall få leva eller dö. USA:s f.d. utrikesminister och Rockefellers handgångne man, Henry Kissinger, skulle bli den främste aktören under de kommande 50 åren för att ställa om samhället till den nya tidens totalitära system i enlighet med Rockefellers modell. Kissingers uttalande ”kontrollerar du oljan, kontrollerar du nationer. Kontrollerar du livsmedlen, kontrollerar du människorna” är i högsta grad relevant i vår tid, när vi börjar se resultaten av efterkrigstidens ”forskning”. Kissinger kallade sin livsmedelspolitik ”livsmedel som vapen”, något vi skall se närmare på i kommande artiklar! Vi skall också se hur den dubbla agenda som Kissinger skapade fått oss att tro att U-hjälp och dödshjälp är olika saker, vilket det inte är.

Den uppmärksamme ser säkert att många namn i artikeln är sådana som normalt förknippas med sionismen i USA. Det kan tyckas vara en paradox att en agenda som villigt anammas och utvecklas av totalitära regimer som nazismen har ett tydligt sammanhang och ursprung i den sionistiska rörelse som är stadigt förankrad i det styrande samhällsskiktet i USA sedan mer än 100 år tillbaks. Denna symbios är ständigt återkommande under 1900-talet och är grunden för den globalism som vi kallar New World Order (NWO).

Det är bekvämt för dagens globalister av skiftande politisk härkomst att kalla alla opponenter mot sin politik för rasister. Vad man inte tycks förstå är att rasismen i sin värsta form har sina fasta rötter i det västerländska samhälle som idag omger oss på alla håll, den centraliserande världsmakt som utgår från Deep State i USA och kräver vår absoluta medverkan. När nationerna utplånats som tillflyktsort kommer vi att få se resultatet av en sann rasism som vi inte ens kunnat föreställa oss i våra värsta mardrömmar.

Peter Krabbe

Huvudsaklig källa: Hotet mot livet, den genetiska manipulationens dolda agenda/ William Engdahl, 2013.

Annonser

Kommer Vilda Västern att fortsätta varvet runt?

 

I föregående artikel har vi sett på Putins och Rysslands reaktioner inför de ständiga hoten från väst om införlivandet av Ryssland i ett större, av USA styrt sammanhang. Vilka resonemang ligger då bakom de amerikanska motiven för ett sådant införlivande? Låt oss se på både den officiella agendan och den inofficiella!

Den officiella återspeglas ganska väl i förre presidentrådgivaren (för Jimmy Carter, Clinton och Obama) och Bilderbergaren Zbigniew Brzezinskis bok Strategic Vision från 2012. Mest känd är han för sin bok The Grand Chessboard från 1997. Som medlem i CFR och delaktig i grundandet av TC (trilaterala kommissionen) och nära samarbetspartner med Kissinger och Rockefeller var Brzezinski en sann globalist och medlem av Deep State. Han avled i våras efter 40 år i amerikansk politik.
I denna hans sista bok gör han en beskrivning av sin vision av världen efter år 2025, ett närliggande perspektiv, sett ur vår synvinkel.

Brzezinski ser två nödvändiga steg för att skapa grunden för den nya ”västvärlden”. Det ena är att införliva Turkiet i ”gemenskapen”, det andra att göra samma sak med det väldiga Ryssland. Som resultat skulle man få ”The Larger West- The Core of Global Stability”, ett rike som omfattar den norra delen av jordklotet – norr om Medelhavet och Mexico. För utvecklingen i detta rike skulle USA, EU och Ryssland svara, den problematiska resten av världen med sin överbefolkning och sina klimatproblem lämnar globalismen tills vidare åt framtiden att lösa. Förutsättningen för det nya riket ser Brzezinski i att EU blir fadder för Ryssland och att NATO blir dess armé, i syfte att säkra ”demokrati” av västerländsk modell.

A Larger West – kärnan i den civiliserade världen enligt Strategic Vision/ Brzezinski 2012.

Att succesivt ansluta alla mindre länder i Rysslands närhet till EU och i slutänden även Ryssland är den politik som vi redan ser ligga på bordet. I Putinintervjuerna skämtar Putin om just detta, att han till USA:s förvåning föreslog Rysslands inträde i EU och NATO. Det föll, märkligt nog inte i god jord. Den nationella suveränitet som Ryssland skulle komma att bibehålla vid ett fredligt samgående är inte kompatibel med de vinster som USA skulle få vid en militär erövring, där näringslivet i väst skulle få ett helt annat inflytande över återuppbyggnaden av ett samhälle, jämnat med marken efter intensiv krigsföring.

Å andra sidan vore det en våt dröm för Deep State att kunna införliva en relativt intakt högteknologisk krigsmaskin som Rysslands i NATO, den blivande världsarmén. Vem i världen skulle kunna matcha denna, övriga länder skulle förvandlas till inget annat än en skränande folkhop. Ursäkta ironin, men det är tydligt att många resonemang i Washington ligger på denna nivån. Ett snabbt och kortvarigt militärt övertagande av Ryssland, som ger full kontroll över framtida regeringsposter, samtidigt som förödelsen blir begränsad, är sannolikt det ideala scenariot för dessa galningar.

Turkiet då? Brzezinski skrev sin bok 2012, då man fortfarande trodde på en sekulär utveckling i EU:s koppel. Detta gällde, som vi alla vet, även för vår förre statsminister Carl Bildt, som fick lära läxan hos Bilderbergarna. Idag visar sig en annan utveckling åt motsatt håll, mot ett muslimskt samhälle med totalitära avsikter. Detta lilla utskott i det nya riket som Brzezinski hade tänkt sig att Turkiet skulle vara för att få ökad kontroll över Mellanöstern, skrumpnar nu. EU:s blindtarm måste istället opereras bort snarast. Risken för en inflammation som sprider sig är akut.

Vi kan då se att globalismens fokus just nu ligger på ett införlivande av Ryssland i det som Brzezinski kallar ett större Väst, men som kanske hellre skulle haft beteckningen Norra Unionen med tanke på geografin. Där beräknar CIA att 1,1 miljarder människor (15%) skulle bo på 27% av världens landyta och ha 46% av världens BNP. Naturresurserna i östra Ryssland innehåller enorma reserver i form av råvaror och mark för etablering.

Märkligt nog verkar Arktis saknas på kartan över Riket, trots att det ligger mitt i det. Kanske skall man inte bli oroad genom att de råvaror – bl.a. olja – som ligger under istäcket nu ju tillhör det gemensamma Riket. Kanske vet man också mer om denna dolda kontinent än vad man vill tala om. Kanske är möjligheten till kontrollerad avsmältning av istäcket en kalkylerad metod att sätta resten av världen under vatten, samtidigt som landmassan stiger upp till exploateringsbar nivå? Är en konstruerad global uppvärmning därmed en medveten ingrediens i programmet för depopulation av ekvatorzonen?

Jag skall inte låta fantasin flöda alltför mycket, men helt klart är isen i Arktis en framtida resurs i en värld som kommer att lida brist på dricksvatten. Vilka tankar i övrigt som fått Brzezinski att välja denna geografiska avgränsning av globalismens första utbredning får vi inte längre svar på, men kanske finns där också en idé om ett etniskt och kristet sammanhållet landområde med goda utvecklingsmöjligheter för den västerländska civilisationen, fritt från religionskrig och tropisk hetta. Lite grand som ett nytt Vilda Västern som ligger och väntar…

Helt klart är att Brzezinski inte trodde på teorierna om en ny istid och en svalnande sol, annars hade han nog ritat en annan karta. Inte heller lär han ha trott på Putins mirakulösa omvandling till ett modernt samhälle, ett samhälle som faktiskt varken kommer att behöva USA eller EU!

Peter Krabbe

%d bloggare gillar detta: