Falsterbo Strandhotell – är sista ordet sagt?

Man kan nog påstå att kommunen tappat greppet om detta Falsterbo-projekt. Under många decennier avvisades alla försök att åter bebygga tomten för Strandhotellet eftersom de kulturbevarande krafterna då var starka, många ledande politiker var också engagerade i lokala musei- och försköningsföreningar och besluten togs nära kommunens invånare.

Strandhotellet 1920

Det numera försvunna Strandhotellet under 1900-talets första hälft. Byggnaden var måttlig i storlek och kunde naturligtvis inte mäta sig med det fashionabla Falsterbohus.

Tomten blev obebyggd snabbt en integrerad del av stadsparken och planläggning ansågs som uteslutet av hänsyn till naturen och närheten till strandområdet. När tankarna på ett nytt hotell återuppstod visade kommunen viss välvilja genom nyttan för turistnäringen och projektets begränsade storlek. Sedan dess har hög- och lågkonjunkturer avlöst varandra och den sedvanliga cirkusen inleddes. Dålig lönsamhet – större projekt. Fortfarande dålig lönsamhet – ännu större projekt. Sviktande säsongintäkter – skifta hotell till lägenheter.  Höga exploateringskostnader – sätt in ännu fler lägenheter. I slutändan vågar jag förutspå utfallet: För höga ackumulerade kostnader och försäljningspriser kommer att innebära att projektet läggs ner på obestämd tid. Byggkostnaderna växer och efterfrågan krymper. Tidens tand gnager.

projekt K&T 2014

Den senaste versionen som nu heter Falsterbo Strand, ritad av Krook & Tjäder i Malmö. 2014.

Om jag ändå har fel står vi om några år här med ett för Falsterbo gigantiskt bostadsområde som bebos två månader om året, en märklig arkitekturhybrid på Falsterbos äldsta kulturmark med fötterna i vattnet. Nitisk avverkning av all skymmande vegetation kommer att medföra att vi aldrig slipper se det under våra strandpromenader. Förvisso var Falsterbohus ett ännu större projekt som vi idag fortfarande älskar. Men skillnaden är faktiskt arkitekturen. Falsterbohus är vackert med sin skånska nationalromantiska stil medan vi i Strandhotellets efterföljare får vår del av Malmös förortsarkitektur, dumpad på stranden. Fy skäms, Krook och Tjäder, bättre kan ni!

Falsterbohus

Falsterbohus byggdes 1908 och var ett av Sveriges mest fashionabla badortshotell. Dåvarande hotellägaren Moje Björkman drev också hotell på franska Rivieran. Svårt att överträffa, men man kan ju alltid försöka…. Bilden visar hotellet under sina glansdagar. Arkitekt Theodor Wåhlin.

Det bästa vore om valet tillförde politiker med kraft att riva upp alla avtal och börja från början. Med det lilla, lilla huset på den lilla, lilla tomten. En avgörande skillnad idag är den allt mer uppvuxna stadsparken och den hänsyn som nu måste tas till dess existens och oöverträffade värden. Elefantiasis lär gå att bota idag.

Peter Krabbe

 

3 Responses to Falsterbo Strandhotell – är sista ordet sagt?

  1. cmlewan skriver:

    Är inte det värsta att det kan gömma sig en försvunnen stad därunder, som Dick Harrison fört fram: http://blog.svd.se/historia/2012/07/20/upptackten-av-falsterbo-medeltida-stad/ och http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/vill-se-utgravning-fore-hus/

    • peterkrabbe skriver:

      Absolut. Det finns två aspekter på bygget, den ena är skadorna på det underliggande kulturarvet, den andra är utformningen relativt dagens krav på anpassning till omgivningen. Om den förra aspekten kan du också läsa på denna blogg under https://peterkrabbe.wordpress.com/2013/05/26/falsterbonasets-historia-del-5-falsterbo-tar-over-marknaden/ där jag beskriver bakgrunden till de arkeologiska fynd man kan anta kommer att hittas vid en utgrävning.
      Formellt sett är det nu Länsstyrelsen som skall besluta om omfattningen av sådana utgrävningar, efter det att bygglovet beviljats vilket nu är fallet. Ofta är Länsstyrelsen för eftergiven och ger tillstånd med hänvisning till att grundläggning kan göras ovanför fornlämningarna, vilka då ändå bevaras för framtiden. I verkligheten går det inte till så genom att schaktning för grunder, ledningar m.m. går djupare än vad som officiellt deklareras och ofta skadar helheten på ett förödande sätt. Det är dessutom ett stort allmänintresse att få veta vad som faktiskt finns under marken, kulturhistoria tillhör nutiden lika mycket som framtiden. Det största problemet är att det är markägaren som får bekosta en utgrävning, trots att kunskapen om det förflutna är ett allmänt intresse. Detta innebär att Länsstyrelsen är mottaglig för påtryckningar rörande konsekvenserna för projektets ekonomi och genomförbarhet, istället för att kunna anvisa kostnadstäckning genom allmänna medel. Det är Länsstyrelsen som bär ansvaret för att kulturarv riskerar att utplånas.

  2. cmlewan skriver:

    Tack för info! Jag lade en tweet om det som hänvisar hit: https://twitter.com/cmlewan/status/618753316814749696

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: