Fabianismen, del 1. Under sköldpaddans skal gömmer sig Labour, ovanpå rider Rothschild.

Quintus Fabius Maximus Verrucosus, romersk härförare med taktiken att undvika konfrontation, gav upphov till namnet Fabianism. Här symboliskt nog avbildad på ett guldmynt.

När Fabianismen uppstod i London 1880 var dess mål att bilda en socialistisk världsregering, styrd av dess egna ledare tillsammans med de ekonomiska intressen som var sammanlänkade med den. Målet skilde sig inte nämnvärt från det som vi idag kallar NWO, New World Order, och valet av metod var också detsamma. Karl Marx idéer hade spridit sig från Tyskland och innebar att de socialistiska förbunden IWMA (International Working Mens Association) och SDF (Social Democratic Federation) bildades parallellt med det Fabianska förbundet.

Skillnaden var att Fabianismen förespråkade en diskret och svårupptäckt indoktrinering för att nå målet, medan de övriga valde mer radikala stridsåtgärder som revolution och strejker. Betecknande nog gavs Fabianismen symbolerna med vargen i fårakläder och sköldpaddan – den kommer långsamt framåt men lever länge. Att denna strategi var rätt kan vi se idag när den militanta socialismen, främst genom kommunismen, har misslyckats helt medan NWO är nära det uppsatta målet.

Denna avgörande skillnad medförde att de finansiella och politiska intressena kunde ansluta sig och agera under mer sofistikerade förhållanden än mannen på gatan med sina plakat. Precis som den motsvarande amerikanska rörelsen verkade under organisationer skapade av anslutna toppolitiker som CFR, Bilderberggruppen och TC bildade Fabianerna i London RIIA (Royal Institute of International Affairs) med The London School of Economics (LSE) som centrum för sin propaganda. Här fick bl.a. Soros sin utbildning när han flyttade till England.

RIIA hade starka intressen i oljeutvinningen i Mellanöstern redan då. Inflytelserik medlem var The Anglo-Iranian Oil Company, som numera kallas BP (British Petroleum) och vars ordförande Peter Sutherland är frontalfigur idag i både Bilderberggruppen, FN och EU. Sutherland är också ordförande i LSE. Denna skolas Careers Patron Group innehåller företagsnamn som Rothschilds, oljebolaget Shell (styrt av Rothschilds), Barclays, Goldman Sachs, JP Morgan och Morgan Stanley, kort sagt hela den engelska finans- och oljeeliten. Sannerligen en förvånande sammansättning av socialistiska intressen!

Samarbetet med kapitalintressena var nödvändigt för att nå positioner som gav verkligt inflytande. Tidigt sammanlänkade med Fabianernas ideologi blev exempelvis Lord Rothschild med sin bankirverksamhet och Julius Wernher, som styrde mycket av guld- och diamantindustrin. Steget var därför inte långt till Rothschilds och Rockefellers i USA. Hjälp med att förklara det naturliga i denna för många obegripliga symbios fick man av de kända författarna H G Wells och Bernard Shaw. “the larger big business grows the more it approximates to Collectivism”, skrev Wells och kollegan Joseph Schumpeter tillfogade “ The true pacemakers of socialism were not the intellectuals or agitators who preached it but the Vanderbilts, Carnegies and Rockefellers”. Kampen var egentligen riktad mot småföretagarna, som man inte kunde kontrollera, och främjade istället storindustrin som man ville ge en monopolsituation under finanskartellens kontroll.

Genom Rockefeller och hans CFR kunde det transatlantiska samarbetet med Fabianerna utvecklas, något som ledde till bildandet av IMF (International Monetary Fund) och Världsbanken på 1940-talet. Genom dessa institutioner stöttades engelska Fabian-regeringar (Attlee, Wilson) med lån i storleksordningen 10 miljarder dollar.

Man ställer sig frågan hur detta enorma kapitalistkluster kan ha intresse av att genomföra en socialistisk agenda. Utvecklingen är parallell med den i USA, där oligarkerna från ett nära samarbete med personer som Marx och Engels, efter att ha initierat den ryska revolutionen och hjälpt Hitler till makten nu styr det Demokratiska partiet som sitt eget. Fabianerna grundade det brittiska arbetarpartiet Labour, initierade Nationernas Förbund och skapade förutsättningarna för Israel genom sin medlem och premiärminister Balfour.

Svaret är helt enkelt att man ville kunna kontrollera de arbetande massorna genom att förekomma med bildandet av deras egna styrorganisationer och därmed stå för det intellektuella innehållet i arbetarrörelsens manifest. Detta mönster har överlevt ända till våra dagar. Alla Labour-regeringar från 1924 har till övervägande del bestått av Fabianer, alla dess premiärministrar har varit det liksom alla ledare för Labour. Likheterna med CFR:s dominans i amerikansk politik är slående och agendan är gemensam.

Detta förvånar heller ingen svensk, här har vi länge haft samma samverkan mellan LO, det socialdemokratiska partiet och dess regeringar. Att storfinansen genom familjen Wallenbergs bolag är allestädes närvarande i den socialdemokratiska politiken förvånar oss inte heller längre, kanske är en konscensus av godo. Det som oroar är snarare de långsiktiga målen. När anser familjen Wallenberg att det är dags att avskaffa partipolitiken till förmån för en enpartiregering i NWO:s anda? Att sådana diskussioner förs regelbundet i den av Wallenberg omfamnade Bilderberggruppen är bortom allt tvivel. Kanske är det dags 2018? Inblandningen i svensk politik av företrädare för amerikansk NWO är idag så omfattande och uppenbar att vi troligen redan förlorat vårt oberoende.

”It is essential to understand that from the time of Karl Marx, all branches of Socialism have looked on democracy not as an end in itself but merely as a means of achieving Socialism which is invariably described as an authoritarian, centrally-controlled system.”

I fortsättningen skall vi se på Fabianerna i relation till sin – och vår – nuvarande omvärld!

Peter Krabbe